Därför pratas engelska på svenska universitet
Språket4 Mars 2024

Därför pratas engelska på svenska universitet

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Avsnitt(942)

Vi har inte alltid satt punkt

Vi har inte alltid satt punkt

Att använda skiljetecken i skriftspråk känns självklart idag, men så har det inte alltid varit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar...

12 Jan 30min

Engelskan fortsätter att ta plats i svenskan

Engelskan fortsätter att ta plats i svenskan

Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför anvä...

5 Jan 30min

Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”

Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”

Wokehöger, vibbkodning och finfluerare. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyordslistan 202...

29 Dec 202530min

Det får du kalla din ingifta moster

Det får du kalla din ingifta moster

Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett...

22 Dec 202530min

Fackspråket skapar förståelse och förvirring

Fackspråket skapar förståelse och förvirring

Var sak har sin plats och fackspråket har definitivt sin. Vi låter terminologin få ta plats! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintress...

15 Dec 202530min

Utöka ditt ordförråd med hjälp av suffix

Utöka ditt ordförråd med hjälp av suffix

Vi går igenom bakgrunden till våra suffix och prefix. Ordklasserna kan hjälpa dig att få en större förståelse för det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orden ”kungadöme” o...

8 Dec 202530min

Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt

Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt

Det finns många ord som har natt och dag i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ord med dag och natt be...

1 Dec 202530min

Därför byter människor namn

Därför byter människor namn

Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men ...

24 Nov 202530min

Populärt inom Vetenskap

dumma-manniskor
p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
halsorevolutionen
4health-med-anna-sparre
sexet
rss-tidsmaskinen
dumforklarat
rss-utblick
naturmorgon
rss-geopodden-2
rss-experimentet
rss-vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz