Därför pratas engelska på svenska universitet
Språket4 Mars 2024

Därför pratas engelska på svenska universitet

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Avsnitt(927)

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Ingen ko på isen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Jan 20149min

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Jan 201424min

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Varför "modersmål" men "fädernesland"? Språkbiten 29 dec 2013 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Dec 20138min

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera-tankesmedja-att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris?-okej -funkis och dagis -lyfta en fråga-spirituell -förlägen

25 Dec 201324min

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Dec 20139min

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om  ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Årets julkalender i tv får en lyssnare att undrar över formen barna - är det barnspråk eller dialekt? Professor Lars-Gunnar Andersson spårar både barnen och själva ordet hedenhös långt tillbaka i tiden och ger i förbifarten också ursprunget till ordet jul. Andra lyssnarfrågor aktualiserar språkreformer i modernare tids svenska: verbens pluralformer och böjningar av verb. Kravet att kvinnor ska välja titeln fröken eller fru på resebyråernas blanketter har fått många att reagera. Bland dem språkforskaren Anna Gunnarsdotter Grönberg som är glad över att ett stort flygbolag snart slopar den tituleringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-"barna" i stället för barnen-ordet hedenhös-jul, varifårn kommer det ordet?-verbens pluralformer. Om regelbundna och oregelbundna verb i dåtid-när slutade vi använda verbens pluralformer? Och hur lång tid tar det för språkreformer att vinna gehör?

17 Dec 201324min

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Dec 20139min

En eller ett – när ordboken och språkbrukarna tycker olika

En eller ett – när ordboken och språkbrukarna tycker olika

I Språket denna vecka undrar en lyssnare om det heter en loppis eller ett loppis och professor Lars-Gunnar Andersson konstaterar att ordboken och många språkbrukare inte är överens. Men måste man nå hundraprocentig enighet om ords böjning? Gymnasieläraren Anders undrar vilka skrivregler som styr användningen av orden och och men först i meningar, och frågan leder till ytterligare en diskussion om rättesnörenas roll i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: -hur lyder reglerna om ”och” och ”men” först i meningar?-videorna eller videosarna?-en eller ett loppis-kan man unna sig själv något?-att missminna sig-smorde eller smörjde

10 Dec 201323min

Populärt inom Vetenskap

dumma-manniskor
p3-dystopia
doden-hjarnan-kemisten
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
sexet
dumforklarat
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-spraket
rss-personlighetspodden
medicinvetarna
rss-arkeologi-historia