Därför pratas engelska på svenska universitet

I Österbotten i Finland är de svensktalande i majoritet och de svenska dialekterna används av både gamla och unga i vardagslivet. Journalisten Kim Holm, som själv kommer från Voitby i Österbotten, har gjort en resa och talat med unga människor om vad som utmärker just deras dialekt. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om vaga ord som vi själva fyller med detaljerat innehåll.Veckans samtliga frågor:-vilket är högst av kulle, höjd, fjäll eller berg?-ordet utveckling - kan det vara både positivt och negativt?-skillnaden mellan orden nyttja och utnyttja- och mellan döma och bedöma- liksom mellan kunnig och påläst-dubbeltydigt - exakt synonym till tvetydig? Och mångtydig, vad är det?-vad är en plös och håller ordet på att försvinna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Juni 201224min

Onsdagen den 6 juni mellan klockan 8.05 och 9.20 (med kort avbrott för nyheterna klockan 9) sänder Språket direkt från studion i Göteborg och talar med lyssnare från hela landet. Professor Lars-Gunnar Andersson finns med som vanligt. Frågorna har vi hämtat ur brevskörden till programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Juni 20121h 10min

Språkets lyssnarundersökning om attityder till svordomar gav upphov till många nya frågor, och i veckans program resonerar professor Lars-Gunnar Andersson med lyssnare om svordomars natur. Vad räknas som svordomar, undrar en lyssnare som brukar säga jämrars. Och varifrån kommer katten i mera oskyldiga kraftuttryck, frågar en annan. Samtliga frågor denna vecka:-vad är egentligen en svordom?-upplevs svordomar som kraftigare i Uppsala än i Göteborg?-varför låter svordomar med helvete i starkare än de med himmel?-kan man vaccineras mot svordomar i tidig ålder?-hur kom katten in i kraftuttryck?- skit som allmänt förstärkande led- din fåntratt - varför din? Den i programmet omtalade artikeln "Du pacifist - din pacifist" av Göran Kjellmer finns i tidskriften Språkvård 1976:1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Juni 201223min

Talare av de fem nationella minoritetsspråken har vissa rättigheter men kunskapen om dem och kanske också viljan att uppfylla lagstiftarnas avsikter brister ofta ute i kommunerna. Det säger Maziar Farzin från Sverigefinska ungdomsförbundet. Företrädare för de nationella minoriteterna ordnar under Almedalsveckan i Visby ett språkseminarium för att öka medvetenheten bland kommunpolitiker och tjänstemän.Inför seminariet den 3 juli kan man besöka deras blogg. Två av tre svenskar säger att de har svårt att förstå danska, enligt en färsk undersökning av nordisk språkförståelse. Däremot uppger de flesta norrmän och svenskar att de kan förstå varandra. Bodil Aurstad, som är projektledare på Nordisk Språkkordination, väljer att tolka resultatet på ett positivt sätt.- Det är uppmuntrande att så pass många norrmän och danskar säger att de kan förstå danska. Och andra undersökningar visar att det bara tar 3-4 veckor för svenska ungdomar som arbetar i Köpenhamn att förstå och göra sig förstådda på sin arbetsplats. Har tabellerna och diagrammens sanningar tagit över vårt språk och vårt tänkande - en av många lyssnarfrågor i veckans Språket. Samtliga frågor som diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson:-att beskriva statistik i stället för verkligheten-beväpnad med pistolliknande föremål - vems verklighetsuppfattning?- tur att jag fick städat - syd-västsvensk grammatik- det regnar men inte det solar - varför?- inte plus hoppas: jag hoppas inte det regnar eller jag hoppas det inte regnar?- Nederländerna måste själva ta ställning - eller själv ta ställning? Eller självt ta ställning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Maj 201224min

När får man svära och när passar det absolut inte? De flesta människor har åsikter om svordomar, men vi har inte samma åsikter. 3900 radiolyssnare har besvarat Språkets enkät om inställningen till svordomar och i veckans program redovisas några av resultaten.-De flesta uppger att de tycker illa om svordomar, men de flesta uppger också att de svär ibland, säger professor Lars-Gunnar Andersson som granskat svaren. Det är människorna runt omkring oss som avgör om vi håller inne med svordomen eller inte. I sällskap av en äldre släkting är det bara 30 procent av de svarande som kan tänka sig att använda en svordom, men om man klämmer fingrarna i sin ensamhet kan fyra av fem, 80 procent, låta undslippa sig en svordom.Enkätsvaren visar också att det är stor skillnad mellan yngres och äldres attityder till svordomar, men mycket talar för att yngres inställning förändras med åren, säger Lars-Gunnar Andersson, som jämfört resultaten med dem från en liknande undersökning för 35 år sedan. Vad tänker du om det?Det är många som i brev till programmet funderar över användningen av orden 'tänka' och 'tanke' i modernt språk. Inga-Lill Grahn vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet har i sin doktorsavhandling undersökt hur orden 'tänka' och 'tanke' använts i samtal i programmet Radiopsykologen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Maj 201224min

Kan man genom att be datorn att räkna vissa ord komma fram till viktiga skillnader mellan talare? Den frågan ställde sig datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet och lät datorn analysera riksdagsledamöters tal. Han fann att förekomsten av vissa ord berättar om ledamöterns kön, ålder och politiska hemvist. Den här tekniken kallas textklassificering och det vanligaste användningsområdet är att låta datorn sortera fram önskat material ur de väldig textmassorna på nätet - och sortera bort sådant man inte vill ha, som skräppost. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- brått om pengar- paraply - varför fick vi det franska ordet?- usling förr i världen - vad betydde det?- rosor som samlingsord för blommor i största allmänhet- har sex något att göra med sjätte budet (du ska inte begå äktenskapsbrott)?- varför heter det kapsejsa?- har orden vän och vänskap fått en urvattnad betydelse? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Maj 201224min

Kinesiska är ett snabbt växande språk på svenska gymnasier och högstadier, men redan 1971 började Cecilia Lindqvist undervisa i kinesiska vid ett svenskt gymnasium. 1989 kom henne prisbelönta och bästsäljande bok Tecknens rike. Den är översatt också till kinesiska och i Kina är Cecilia Lindqvist berömd för sitt banbrytande arbete med att kartlägga de kinesiska tecknens ursprung och utveckling. i Veckans program ger hon en snabblektion i kinesisk språkhistoria och ordbildning. Utbildningsradions Anna Maria Höglund har träffat henne. Ett längre program om att läsa kinesiska i Kina kan man höra i Bildningsbyrån onsdagen den 9 maj 21.03. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - 'mello' och 'beach 12' - lyssnarreaktioner- flera äpple och meddelande - sydsvenska pluralformer- de miste sitt liv eller sina liv?- varför smalna men inte bredna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Maj 201224min

Kattis och Bosse, Kalle och Meta - smeknamnen är exempel på ursvensk ordbildning. De berättar hur svenska språkets ord ser ut om ljudstrukturen, prosodin, får bestämma. I veckans upplaga av Språket talar Tomas Riad om sitt forskningsområde fonologi och kommenterar några av dagens ljudförändringar i svenskan. Han är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och medlem i Svenska Akademien. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.-hur kommer användandet av sms att påverka språket långsiktigt?-vad sker med ungdomars skrivande med slarviga språkliga föredömen i offentligt tal och skrift?-om valet mellan och och men - en värderingsfråga, snarare än en grammatiks fråga-prepositioner som kan förbrylla: i och på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Maj 201224min