Därför pratas engelska på svenska universitet
Språket4 Mars 2024

Därför pratas engelska på svenska universitet

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Avsnitt(926)

Språkbiten 20110627 Vaghetsmarkörer 2011-06-27 kl. 06.00

Språkbiten 20110627 Vaghetsmarkörer 2011-06-27 kl. 06.00

Språkbiten 27/6 2011 Vaghetsmarkörer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Juni 20118min

Till själva saken

Till själva saken

Något kan vara en black om foten, men vad är en black? Och varifrån kommer långbänken som politikern ibland drar ärenden i? Det finns ord som letat sig in i vardagsspråket så till grad att vi ofta glömt vad ordet ursprungligen betydde. Christina Mattsson vid Nordiska museet i Stockholm berättar om en utställning som visar upp flera föremål som ingår i vanliga idiomatiska uttryck. Språkkonsult Linnea Hanell har granskat finlandssvenska texter för att se om de skiljer sig från svenska och berätta rom resultaten. Mikael Reuter, tidigare föreståndare för den svenska avdelningen av Focis, Forskningescentralen för de inhemska språken, i Helsingfors, kommenterar undersökningen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Juni 201124min

Fåglars sång och folkliga ramsor

Fåglars sång och folkliga ramsor

Vi människor försöker alltid höra något meningsfullt i alla ljud, och det är så de vanliga ramsorna som härmar fåglars sång kommit till. Bofinken, gransångaren, gulsparven, orren -det är många fåglar som fått egna ramsor, säger språkvetaren Åsa Abelin vid Göteborgs universitet. Lövsångarens fallande melodi har till exempel illustrerats med orden "Vi -som -hade -det -så -bra -och-så-blev-det-så-här". Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språkvård. - hur håller språkvården ordning på språket?- ålderism - har det ordet en chans?- är det självklart att tala svenska i Sverige?- barn som stavar illa - och lärare som gör samma sak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Juni 201124min

Det hänger på uttalet

Det hänger på uttalet

Ett språk för utomjordingar, klingonska, berättar Joe Trotta vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet om. Upphovsmannen till språket i Star trekfilmerna, Mark Okrand, tog en mängd udda drag från redan existerande mänskliga språk och sammanförde dem i ett enda konstgjort språk. För att talarna skulle låta krigiska använde han många gutturala uttal. Mera på Klingon Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Veckans språkfrågor:- Vitryssland eller Belarus- Connecticut - vilket engelskt uttal ska gälla?- plats på scen- massiv och intensiv - var ligger betoningen?- night/eight, Nacht/acht, notte/otto - på många språk, även svenska, liknar orden natt och åtta varandra- uttal, i största allmänhet- hjärna, djärv och ljung - har det i tidigare uttal funnits mer än ett j-ljud? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Juni 201124min

Nationaldagsmorgon med Språket

Nationaldagsmorgon med Språket

I ett extrainsatt program på nationaldagens morgon måndagen den 6 juni blir det lyssnarfrågor från hela landet. I studion som vanligt professor Lars-Gunnar Andersson. Programmet kan avlyssnas via länken här på sidan eller som podradioprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Juni 20111h 11min

Ett språk med en mytologi

Ett språk med en mytologi

När JRR Tolkien skapade de många språk som talas i Sagan om ringen-trilogin, utgick han från själva ljuden och skönheten i dem. - Det finns en historia att han som ung råkade skriva ordet hobbit; han visste inte vad det skulle betyda, men tyckte det var ett roligt ord. Det berättar språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet som denna vecka presenterar språkfamiljen quenya. JRR Tolkien var filolog och intresserade sig särskilt för kulturhistorien och mytologin bakom språken, i detta fall hans egna påhittade språk. -Språken i quenya-familjen liknar existerande språk i sin komplexitet, men det var nog aldrig meningen att man skulle kunna tala och skriva på dem, säger Joe Trotta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik i nutidsspråket:- hur gör siffror? Frågor om grundtal och ordningstal- jag är född med min morfar var född - varför olika verb? - skillnaden mellan jag har sett och jag såg- det kommer kommas- farande och gåendes- finns dens - kan man skriva hästen sprang på ängen, dens man fladdrade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Maj 201124min

Har du drivkraft?

Har du drivkraft?

I veckans Språket berättar språkforskaren Karin Helgesson vid Göteborgs universitet om vilka egenskaper arbetsgivare har efterfrågat hos nya medarbetare under en 50-årsperiod. - Den egenskap som värderas högst i våra dagar är drivkraft och självständighet, medan man på 50-talet efterlyste energi, säger Karin Helgesson. Länk till avhandlingen En lite längre intervju, bland annat om språkliga särdrag i platsannonsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om hur innehållet i ord förändras och noterar den snabbt växande populariteten hos verbet drifta, ett ord som snart borde komma med i ordböckerna. - prata och tala- kan en bok utspelas på en plats?- en sedan länge utdöd berömdhet- inte mycket att orda om-galet bra - hur kom galet att användas på detta sätt?- luta sig i betydelsen vila, sova- om beståndsdelarna i ordet gammalmodig- hur kan man använda ordet evakuera?- att drifta - ett nytt verb?- att störa sig på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Maj 201124min

Ett annat språk för andra tankar

Ett annat språk för andra tankar

Skulle ett språk med helt annorlunda grammatik och ordförråd bättre spegla kvinnors tankar och behov? Det föreställde sig språkvetaren och författaren Suzette Haden Elgin när hon skapade språket láadan för sin science fictionserie Native Tongue.Språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet berättar om några av det fiktiva språkets särdrag. Ur Vetenskapsradion Språket tidigare i år: Professor Marika Tandefelt, språkforskare i Helsingfors, talar om varför man nu undersöker sverigesvenskars attityder till finlandssvenskan. Finlandssvenska: vad vet du? Vad tycker du? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor- ett-ord och deras beteende i plural- tempusföljd: förr visste man inte att jorden är/var rund- fiskarna/fiskarena- är det tacken? - vilken tack?- om ännu och fortfarande och andra polaritetstermer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Maj 201124min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
doden-hjarnan-kemisten
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
barnpsykologerna
rss-spraket
rss-vetenskapspodden