Språket11 Mars 2024

Du borde tänka mer på kommatecken

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

I svenskan används kommatecken oftast för att underlätta läsning och hon tror inte människor i allmänhet tänker så mycket på kommatecken.

– Men om man plockade bort alla kommatecken ur texter då skulle det märkas, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om kommatecken

Vilka regler för kommatering finns i svenskan?

Vad händer med en text som helt saknar kommatecken?

Är det korrekt att sätta ut ett kommatecken efter ett “men” som inleder en mening? Som till exempel “Men, på grund av höga bostadspriser bestämde hon sig ändå för att hyra.”

Vem uppfann kommatecknet och hur har det använts historiskt?

Vad handlar det danska kommakriget om?

Varför ser man ibland ett kommatecken efter ett frågetecken?

Mer om kommatecken

Läs boken Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, från Morfem (2019)

Läs boken Snabba svenska skrivregler av Ola Karlsson, från Språkrådet (2024).

Se exempel på en text med både virgula och kommatecken i samma text från Carl Linnæi Wästgöta-Resa, från Litteraturbanken (1746)

Läs artikel Kommat som kom bort, från Språktidningen (2013).

Läs artikel om det danska kommakriget, på danska av Jørgen Nørby Jensen från Den store danske.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(500)

Vad är rätt och fel?

Många letar efter språkregler för att få förklaring till varför språk används som det gör. Men det är inte alltid det finns regler, berättar Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnit...

15 Jan 201824min

Vilket språk har minst antal tecken i sitt alfabet?

Antalet bokstäver i olika alfabet varierar från tolv till över 70 tecken. Henrik Rosenkvist berättar vad det beror på och vilket språk som bara har tolv bokstäver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges R...

8 Jan 201824min

Vad hände 2017 ur ett språkligt perspektiv?

Ny namnlag, valår, språkakrobater och en kontroversiell kyrkohandbok. Bara några av de ämnen som tas upp i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2017 – ett språkligt mella...

25 Dec 201754min

Adjö, på återseende och andra mer eller mindre slutgiltiga farväl

En lyssnare har fått lära sig att ordet adjö är olämpligt för att det har med gud att göra, och Ylva Byrman förklarar ordets egentliga innebörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans s...

18 Dec 201724min

Kung = kön eller kvinna?

En lyssnare undrar varifrån ordet kung kommer, och Henrik Rosenkvist ger oss en historisk exposé. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Betyder det bondska ordet leot samma...

11 Dec 201724min

Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett samtal med en person som inte är insatt i s...

4 Dec 201724min

Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 1

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? Lyss...

27 Nov 201724min

Hur pratade man på 40-talet?

En lyssnare har reagerat på två uttryck i SVT-serien Vår tid är nu som han inte tror härstammar från 40-talet, och Henrik Rosenkvist förklarar att det är fler än så och varför. Lyssna på alla avsnit...

20 Nov 201724min