Så lär sig barn språk
Språket1 Apr 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(937)

Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket

Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket

Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. T...

3 Sep 201824min

Stocka kortleken!  Eller, vad säger du?

Stocka kortleken! Eller, vad säger du?

Sanna från Hälsingland säger "stocka leken", men hennes sambo från Jämtland har aldrig hört uttrycket. Ylva Byrman reder ut ordet stocka och vi efterlyser fler kortblandningsord. Lyssna på alla avsnit...

27 Aug 201824min

Stor, mer större och mest störst?

Stor, mer större och mest störst?

En hybridform av sätten att komparera adjektiv har upptäckts av en lyssnare. Henrik Rosenkvist reder ut hur adjektiv bör kompareras och varför vissa säger mer större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

20 Aug 201824min

Vill du ha en mat till middag?

Vill du ha en mat till middag?

Vissa substantiv är odelbara och kan ge huvudbry om man försöker sätta en eller ett framför. Henrik Rosenkvist berättar om sådana ord och säger att han vill ha många matar till middag. Lyssna på alla...

18 Juni 201824min

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Trippeltecken i svenskan är ovanligt, ofta tar vi bort en konsonant om det redan finns två av samma sort. Men vad gäller egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor  ...

11 Juni 201824min

Är divan lat eller bara lite dryg?

Är divan lat eller bara lite dryg?

Det råder delade meningar om hur ordet divalater skall uttalas. Ylva Byrman reder ut vad som är mest vedertaget och hur viss förvirring kan ha uppstått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. V...

4 Juni 201824min

Varför gassar solen?

Varför gassar solen?

Ordet gassa har ovisst ursprung enligt Svenska Akademiens Ordbok, det tycker Henrik Rosenkvist är spännande och letar fram en möjlig etymologi till ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app...

28 Maj 201824min

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Påhittade ord används ofta internt i familjer, men kan skapa förvirring när de sipprar ut i ett mer offentligt sammanhang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur uppkom...

21 Maj 201824min

Populärt inom Vetenskap

pojkmottagningen
p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
medicinvetarna
det-morka-psyket
halsorevolutionen
4health-med-anna-sparre
paranormalt-med-caroline-giertz
sexet
bildningspodden
vetenskapsradion
dumforklarat
hacka-livet
rss-arkeologi-historia-podden-som-graver-i-vart-kulturlandskap
parkinsonpodden