Så lär sig barn språk
Språket1 Apr 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(500)

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger vi sch när ni vil...

30 Okt 201724min

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor...

23 Okt 201724min

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder...

16 Okt 201724min

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vec...

9 Okt 201724min

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

2 Okt 201724min

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio...

25 Sep 201724min

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsn...

18 Sep 201724min

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Lyss...

11 Sep 201724min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
svd-nyhetsartiklar
rss-vetenskapsradion-2
halsorevolutionen
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-spraket
bildningspodden
hacka-livet
rss-odla
barnpsykologerna
pojkmottagningen
rss-italiensk-dagbok