Så lär sig barn språk
Språket1 Apr 2024

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(938)

Jag först - när började vi säga så?

Jag först - när började vi säga så?

Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Jan 20139min

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar B...

22 Jan 201324min

Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter

Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter

-fiskarna och fiskarena-varför ingen konsekvent stavning av sje-ljud?-östkusten och ostkusten, söder men sydlig - varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Jan 20138min

Är du placerad?

Är du placerad?

Nyord i alla ära, men ord med lång historia i språket ger ofta bonusmaterial i form av spännande berättelser. I veckans program nystar professor Lars-Gunnar Andersson i trådarna till flera ord som lys...

15 Jan 201324min

Språkbiten – möjliga val

Språkbiten – möjliga val

-om ordens rätta plats i meningar: Varför kan man säga han bara skrattar men inte han ofta skrattar?-polisens hela utredning eller hela polisens utredning?-adjektiv med er-ändelse: glader och rädder-g...

12 Jan 20137min

Kyllä se gällaa - visst funkar det!

Kyllä se gällaa - visst funkar det!

Visst har meänkieli en framtid. Det säger Eva Kvist i Pajala. Hon har språket som modersmål och gör radioprogram på meänkieli för Radio Norrbotten. Hon talar det också med sina små barn och gör därmed...

8 Jan 201324min

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas...

2 Jan 201324min

Varifrån kom myglaren

Varifrån kom myglaren

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp ...

26 Dec 201224min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
pojkmottagningen
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
allt-du-velat-veta
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
halsorevolutionen
rss-vetenskapsradion-2
paranormalt-med-caroline-giertz
sexet
4health-med-anna-sparre
dumforklarat
medicinvetarna
rss-spraket
bildningspodden
hacka-livet
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli