Er röst är otänkbar för radio
Språket29 Apr 2024

Er röst är otänkbar för radio

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.

Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.

– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.

Språkfrågor röster och språket i radio och på tv

Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?

Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?

Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?

Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?

Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?

Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?

Mer om språket i radio och tv

Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).

Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).

Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).

Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Barn ställer frågor om språk

Barn ställer frågor om språk

Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla av...

17 Aug 202030min

Största möjliga tyssstnad!

Största möjliga tyssstnad!

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. Lyssna på alla avsnitt i Sv...

15 Juni 202030min

Hemester och de korta resornas språk

Hemester och de korta resornas språk

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar...

8 Juni 202030min

Det är lätt att säga nej. Inte.

Det är lätt att säga nej. Inte.

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det s...

1 Juni 202030min

Så känner du igen översättningssvenska

Så känner du igen översättningssvenska

Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om ö...

25 Maj 202030min

Borgarbrackor och andra modeord

Borgarbrackor och andra modeord

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Lyssna ...

18 Maj 202030min

Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios ap...

11 Maj 202030min

Språket i krisens spår

Språket i krisens spår

Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går ...

4 Maj 202030min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
doden-hjarnan-kemisten
allt-du-velat-veta
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel-2
bildningspodden
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
sexet
rss-experimentet
medicinvetarna
paranormalt-med-caroline-giertz
har-vi-akt-till-mars-an
dumforklarat
hacka-livet
naturmorgon
halsorevolutionen