Språket20 Maj 2024

Så används språket i jakten på kärlek

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om kärlek

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån?

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Mer om kärlek, dejting och språk

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(500)

Stor, mer större och mest störst?

En hybridform av sätten att komparera adjektiv har upptäckts av en lyssnare. Henrik Rosenkvist reder ut hur adjektiv bör kompareras och varför vissa säger mer större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

20 Aug 201824min

Vill du ha en mat till middag?

Vissa substantiv är odelbara och kan ge huvudbry om man försöker sätta en eller ett framför. Henrik Rosenkvist berättar om sådana ord och säger att han vill ha många matar till middag. Lyssna på alla...

18 Juni 201824min

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Trippeltecken i svenskan är ovanligt, ofta tar vi bort en konsonant om det redan finns två av samma sort. Men vad gäller egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor ...

11 Juni 201824min

Är divan lat eller bara lite dryg?

Det råder delade meningar om hur ordet divalater skall uttalas. Ylva Byrman reder ut vad som är mest vedertaget och hur viss förvirring kan ha uppstått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. V...

4 Juni 201824min

Varför gassar solen?

Ordet gassa har ovisst ursprung enligt Svenska Akademiens Ordbok, det tycker Henrik Rosenkvist är spännande och letar fram en möjlig etymologi till ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app...

28 Maj 201824min

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Påhittade ord används ofta internt i familjer, men kan skapa förvirring när de sipprar ut i ett mer offentligt sammanhang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur uppkom...

21 Maj 201824min

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios a...

14 Maj 201824min

Hur uttalas psykolog egentligen?

Ord som börjar med ps- kan uttalas med ett tydligt p-ljud, eller helt utan. Lyssnaren Jennifer tycker att p-uttalet har blivit vanligare och undrar nu vad som är rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sverig...

7 Maj 201824min