Så används språket i jakten på kärlek
Språket20 Maj 2024

Så används språket i jakten på kärlek

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om kärlek

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån?

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Mer om kärlek, dejting och språk

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Avsnitt(926)

När språkkänslan sviker oss – om valet mellan de, dem och dom och andra språkliga utmaningar

När språkkänslan sviker oss – om valet mellan de, dem och dom och andra språkliga utmaningar

Talet har fjärmat sig från skriften och det är dags att införa ett enhets-dom som ersättning för både personligt pronomen och bestämd artikel. Det tycker Per Ledin, som är professor i svenska vid Örebro universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar andra frågor som utmanar vår språkkänsla. Det handlar om ord som tycks ge budskapet ett helt annat innehåll än det avsedda. En lyssnare i veckans program ser nykterhetsorganisationens budskap falla sönder och en annan har slagit vad om att hennes formulering är den enda rätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-"Joggning undanbedes på bryggan". Syftning som skaver på vissas språkkänsla -IOGT/NTO vill ha ”en värld där alkohol och andra droger inte hindrar människor från att leva ett rikt och fritt liv”. En lyssnare finner invändningar mot formuleringen som kan misstolkas.-”givet” i många politikers mun och många ledarskribenters texter – nytt?- närmare och närmre-komparation: mer/mest eller –are/-ast-äldre än jag/äldre än mig

15 Okt 201324min

Kan musslor vara gravida? Språket om ord på nya och gamla vägar

Kan musslor vara gravida? Språket om ord på nya och gamla vägar

I veckans upplaga av Språket besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om ord som tycks ta sig nya vägar. Kan musslor vara gravida, undrar en lyssnare. Och finns det släktskap mellan lucka, lock och lyckta dörrar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-knia-abrovink eller abrovinsch-lyckta dörrar, lycka som betyder liten åker och lucka – finns släktskap?-vad betyder ”tveten” och ”tvet” i många ortnamn?-”gravida musslor”-jobbskatteavdrag – nytt ord?-på stubinen, stubben och stuberten

8 Okt 201324min

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Om stora drag i språkutvecklingen och om ett nytt litet ord som tar steget in i kurslitteraturen

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Om stora drag i språkutvecklingen och om ett nytt litet ord som tar steget in i kurslitteraturen

I veckans program kommer flera frågor från lyssnare som bott utomlands i många år och då ställt sig frågan: vad är egentligen ett språk och vilken är skillnaden mellan en dialekt och ett språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Vi noterar också att det könsneutrala pronomenet hen nu tar steget in i neutral läromedelstext.Förläggaren Kristina Iritz Hedberg på Liber motiverar beslutat och etnologen Jenny Gunnarsson Payne vid Södertörns högskola kommenterar hens karriärväg från feministiska manifest till neutral text. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-skillnaden mellan språk och dialekt-dialektgränser, förr och nu-standardspråk, vad är det? Olika nivåer av definitioner- ju-ju och desto-desto- vart/vart

1 Okt 201324min

Gammaldags rätt och gammaldags fel. Språket om stavning

Gammaldags rätt och gammaldags fel. Språket om stavning

I senare års internationella jämförelser har svenska elevers läsförmåga sjunkit. Karin Taube, professor emeritus i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, summerar forskningens syn på orsakerna till försämringen och ger sin syn på de åtgärder som svenska skolpolitiker planerar.Det allra viktigaste är en satsning på lärarna, säger hon.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om stavning och uttal, förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. -”Smögens hafvsbad” – så stavar dagens reklammakare, för att ge anläggningen ett gammaldags skimmer. Men har det någonsin stavats så?- namnet Ulf och djuret ulv – stavning och uttal-fonetisk stavning-lyckta dörrar – stavningsbekymmer-”skym ej sikten för kapten” – varför inte ”kaptenen” för det är ju bestämd form?-varför får man inte använda versaler i sociala medier?

24 Sep 201324min

Vårt dagliga bröd, i bitar Språket om dialektala ord och om ord som lämnat sin vanliga betydelse

Vårt dagliga bröd, i bitar Språket om dialektala ord och om ord som lämnat sin vanliga betydelse

Från frukostbord och mellanmål från stora delar av landet kommer besked: till filen, långmjölken eller yoghurten är det vanligt att man bettar i bröd, gärna med sylt eller äppelmos till! Professor Lars-Gunnar Andersson återvänder till en fråga som engagerat många och kommer också in på området homonymi, ord som låter lika men betyder olika saker. Veckans upprop: finns det några svenska, folkliga ord för svampen kantarell? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -betta bröd-jalur-brunnjong-träsk, tjärn eller sjö – samma sak?-"gubbgoogla" - vad betyder det?-kantarell-gympa och jumpa – hur hänger slangorden för ”gymnastik” ihop?-spilkum-vad är –skap, som i ”partnerskap” och är det släkt med ordet ”skepp”? - kattrakande-synvilla och andra villor

17 Sep 201324min

Ord på kors och tvärs i hundra år Språket om korsordet som jubilerar och om klassiska språkvårdsfrågor som aldrig upphör att engagera

Ord på kors och tvärs i hundra år Språket om korsordet som jubilerar och om klassiska språkvårdsfrågor som aldrig upphör att engagera

Korsordet som företeelse fyller hundra år i år och uppmärksammas i en ny bok. Men vad är det som gör att så många gärna fördriver tiden framför ett korsord? Lena Rainer är författare till boken Rätt i krysset och berättar om några av korsordets grundpelare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-Kungen av Danmarks bröstkarameller-får man börja meningar med ”och” och ”men"?-”det hade kunnat gått annorlunda”-”jag bodde på ett hotell i Rom som jag ofta besöker” – syftning?-”vi vill tacka de som/dem som hjälpt oss”-”det är han som jag inte vet vad han heter” – konstigt, eller?

10 Sep 201324min

-Hur mycket är klockan? -Varför? Språket om små ord på fel plats

-Hur mycket är klockan? -Varför? Språket om små ord på fel plats

Språket handlar denna vecka om hur små ord på fel plats kan väcka stora frågor, frågor som för oss in på svenska språkets grammatik och hur vi konstruerar meningar. Betyder inte omöjligt samma sak som möjligt?Har Alfons Åbergs skabara före sänggåendet blivit ett ord i svenskan?Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar dessa och andra frågor från radiolyssnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga frågor i veckans program:-”och” och ”men” i rätt sammanhang. ”Porslinsapan är hård till ytan men inte särskilt formbar”-”Var har du varit?” ”Varför?” Om rätt användning av ordet ”varför”-betyder ”inte omöjligt” och ”möjligt" samma sak?-skick eller oskick med mening som denna: ”statsministern han höll tal i går”-”vi älskar när du stannar till hos oss” – riktig användning av ”när”?-”den rike” och ”den fattige” – substantiv eller ej?-har ”skabara”, som i Alfons Åbergs mun: ”jag ska bara”, blivit ett ord?-”bäste Karin” – underliga tilltal

3 Sep 201324min

”De e klokere te å vare gla än de e te å vare klok”. Språket om några drag i värmländskan

”De e klokere te å vare gla än de e te å vare klok”. Språket om några drag i värmländskan

Göran Bengtsson från Sunne är en välkänd vårdare av det värmländska kulturarvet, även dialekten. Med utgångspunkt i några av hans visdomsord lyfter Lars-Gunnar Andersson fram värmländskans egenheter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-ditt lilla bynke-vad är en ”brunnjong”?-en plässa-jalur-ortnamn som slutar å¨-red, -ryd, ärud och –röd

27 Aug 201324min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
dumforklarat
sexet
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
halsorevolutionen
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
barnpsykologerna
rss-vetenskapligt-talat
bildningspodden