Suffragetterna valde våldet för kvinnlig rösträtt

Suffragetterna valde våldet för kvinnlig rösträtt

Suffragetterna arbetade för kvinnliga rösträtt i Storbritannien i början av 1900-talet under parollen ”handling inte ord”. Det var en militant rörelse, som frustrerade över att deras krav på rösträtt ignorerades av politikerna, valde våld som ett medel i kampen för kvinnlig rösträtt. Suffragetterna var en del av rösträttsorganisationen Women’s Social and Political Union (WSPU) som bildades 1903. Med tiden blev suffragetterna allt våldsammare i sitt arbete för kvinnans rättigheter. Det handlade om fönsterkrossning, häckling vid politiska möten, stenkastning, bomber och bränder. ”Om män använder sprängmedel och bomber för sina syften kallas det krig och kastandet av en bomb som förstör andra människor beskrivs som en ärorik och heroisk handling. Varför ska en kvinna inte använda samma vapen som män. Det är inte bara krig vi har deklarerat. Vi kämpar för en revolution”, skrev en av ledarna Christabel Pankhurst 1913.I en nymixad version av det 12:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med frilansjournalisten och författaren Anna Larsdotter om suffragettrörelsen. Hon har bland annat skrivit boken Kvinnor i strid, som berättar om kvinnor som på olika sätt deltagit i krig – från 1600-tal till idag.


See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(714)

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Maj 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Maj 201847min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
svenska-fall
p3-dokumentar
mardromsgasten
en-mork-historia
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
flashback-forever
rattsfallen
aftonbladet-krim
hor-har
spar
badfluence
sanna-berattelser
rss-verkligheten
rss-sanning-konsekvens
p1-dokumentar
p3-historia