Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Denisovamänniskan har bara varit känd i knappt 15 år. Nu klarnar bilden av hur vår utdöda släktingar levde, vad de åt och hur avancerade de var. Snöleopard och ullhårig noshörning stod på menyn, visar fynd i en grotta på den tibetanska högplatån.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet är en av forskarna som nu publicerar en studie i Nature där över 2 500 benbitar från grottan har undersökts med modern proteinanalys. Benen kommer från en mängd olika djur, flest från en typ av bergsget, men även från farligare djur. Och de har skrapmärken som visar att människor hanterat dem och tagit djurens hudar tillvara. Dessutom har ett ben konstaterats vara från en denisovan, den utdöda människoart som var helt okänd fram tilll 2010 när svenske genetikern Svante Pääbo och kolleger förstod att de funnits, med utgångspunkt från ett ben i en grotta i Ryssland.

Paleontologen Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet menar att de nya fynden tillför spännande pusselbitar om denisovanerna, och när vi besöker museets utställning ”Den mänskliga resan” ser vi att det finns både utrymme och intresse för mer kunskap om vår nyupptäckta ”kusin”.

Medverkande: Zandra Fagernäs, postdok i biomolekylär paleoantropologi, Köpenhamns universitet; Lars Werdelin, professor i paleontologi Naturhistoriska riksmuseet; samt några besökare på museet.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(1000)

Ålder och järn – så kan det påverka alkoholens hälsorisker

Ålder och järn – så kan det påverka alkoholens hälsorisker

Hur mycket alkohol är det okej att dricka innan det får skadliga effekter på hälsan? Enligt ny forskning behöver personer under 40 år vara mycket mer försiktiga med drickandet än de över 40 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För den äldre åldersgruppen kan mindre mängder alkohol ge en del positiva effekter på riskerna för exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, medan det inte ser ut att finnas några hälsofördelar alls för den yngre åldersgruppen. Samtidigt kommer ytterligare forskning som pekar ut förhöjda nivåer av järn i hjärnan som en effekt av alkohol som kan ge negativa effekter på hjärnans funktioner. Så hur ska vi förhålla oss till de här i vissa fall motstridiga budskapen? Hör två forskare vid Karolinska institutet sammanfatta kunskapsläget.Nummer till alkohollinjen: 020-84 44 48PROGRAMLEDARE: Sara SällströmPRODUCENT: Michael Borgert

22 Juli 202219min

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-22 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-22 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Juli 20225min

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-21 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-21 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Juli 20225min

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-20 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-20 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Juli 20225min

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-19 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-19 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Juli 20224min

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-18 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-18 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Juli 20224min

Tonfisken visar hur vi kan lämna vidare naturen till framtiden

Tonfisken visar hur vi kan lämna vidare naturen till framtiden

Vårt beroende av den vilda naturen är stort. Men hur ska vi göra för att inte överexploatering ska utplåna de vilda arter vi använder? Två nya rapporter undersöker det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 50 000 arter av växter, svampar och djur används av människor världen över för att överleva och må bra. Men bara runt en tredjedel av arterna jagas eller skördas hållbart, och en förklaring till att så många arter hotas av utrotning idag är att vi inte uppmärksammar flera av de värden som naturen har. Det här framgår av två nya globala rapporter från den internationella biologisk mångfaldspanelen IPBES. I Vetenskapsradions nyhetsfördjupning får vi höra några av de viktigaste slutsatserna från rapporterna och vad som behöver göras för att lämna över en rik natur till kommande generationer.Producent: Michael BorgertProgramledare: Sara Sällström

15 Juli 202219min

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-15 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2022-07-15 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Juli 20225min

Populärt inom Vetenskap

dumma-manniskor
p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
paranormalt-med-caroline-giertz
det-morka-psyket
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
rss-vetenskapsradion
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapspodden
medicinvetarna
rss-spraket
rss-vetenskapsradion-2
vetenskapsradion
sexet
a-kursen