
"Förutsättningar för svenska imamer"
Hur är det att vara imam i Sverige? Veckans Människor och tro handlar om förutsättningarna för en svensk imamutbildning och möjligheterna att predika en blågul islam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågan om en svensk imamutbildning har utretts och debatterats i årtionden och dagens program tar upp hur förutsättningarna för svenska imamer ser ut i Sverige 2019. 2008 tillsatte regeringen en utredning om behovet av en imamutbildning i Sverige. Den slog fast att staten inte ska ”ägna sig åt att auktorisera och ge legitimitet åt religiösa utbildningar”. Däremot ansågs det möjligt för staten att stödja religiösa ledarutbildningar och att det fanns ett utbildningsbehov av icke-konfessionell natur om svenska samhällsförhållanden bland arbetande imamer. I dagens Människor och tro hör vi ett reportage från frilansjournalisten Teresa Kristofersson om den ledarutbildning på Kista Folkhögskola många uppfattar som en imamutbildning. Utbildningen drog igång hösten 2016 och fokuserar på islamsk teologi, svensk demokrati, samhällsförhållanden, historia och psykologi. I studion finns Iman Baroudi, utbildad imam och verksam i Angereds moské, Mohammad Muslim Eneborg, imam i Aysha moskén, Stockholm och Awad Olwan, imam i somaliska Moské i Fisksätra Nacka. Från Danmark rapporterar vår utrikeskorrespondent David Rasmusson om situation med strängare lagstiftning som påverkar trosutövningen inom islam. Människor och tro avslutas med ett besök på Thielska Galleriet och ett möte med den svenska konstnären och sufisten Ivan Agueli porträtterat av konstvetaren och författaren Viveca Wessel och reportern Anne Konstenius. Programledare: Ülkü Holago Producent: Antonio de la Cruz
24 Jan 201944min

Människor och tro Icke-våldsprincipen 2019-01-17 kl. 14.04
Vad innebär icke-våld? Dagens Människor och tro handlar om icke våldsprincipen och vi hör röster från olika aktivister både från Sverige, Kongo och Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
17 Jan 201944min

”Spänningar och samspel mellan religion, stat och politik”
Veckans Människor och tro är ett reportagebaserat program från Argentina, Kuba och Frankrike som kretsar kring samspelet och spänningarna mellan religion, stat och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Argentina har t ex Katolska kyrkan lagt sig i den väldig känsliga politiska fråga om aborträtten med en stark lobbyverksamhet inför en omröstning i senaten. Efter detta har, i Påve Franciskus hemland, kyrkans politiska inflytande börjat ifrågasättas på allvar. En växande proteströrelse uppmanar nu argentinare att begära apostasi – alltså att lämna kyrkan. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från Buenos Aires. Vi får även att få höra ett reportage från det officiellt ateistiska Kuba som ändå tillåter och ger privilegier till nunnor från Heliga Birgitta ordern, en paradox i ett annars intolerant land mot oliktänkande. Människor och tros korrespondent Lars Palmgren träffar Fidels nunnor i Havanna. I det konfessionslösa Frankrike, som drabbats av en serie terroristdåd, går vi på en kurs i religionsneutralitet. Ett av universiteten som ger en sådan kurs är universitetet i Metz och ditt begav sig vår reporter Anna Trenning-Himmelsbach för att lära sig hur kurser i religionsneutralitet ska lösa spänningarna i samhället. I dagarna har verkligheten hunnit ikapp Frankrikes ärkebiskop och Kardinal som nu ställs inför rätta för att ha mörkat allvarliga pedofilanklagelser mot präster under 80-och 90- talet. Sveriges radios korrespondent Margareta Svensson rapporterar för Människor och tro. Programledare och producent: Antonio de la Cruz
10 Jan 201944min

Årskrönika 2018
Människor och tro har sänt 50 program under 2018. I årskrönikan får du ta del av några av säsongens höjdpunkter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människor och tro - programmet om religion, identitet och politik. Varje vecka möter ni som lyssnar människor som brottas med sin övertygelse, sin tradition eller samhällets normer och regler. Vi berättar om dom som söker efter nåt att tro på och vi spanar efter hur religion o politik påverkar varandra.
3 Jan 201945min

”Det mångsekteristiska Libanon”
Veckans program handlar om Libanon, det är Människor och tros reporter Firas Jonblat som ger oss ett porträtt av sitt forna hemland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mellan 1975 och 1990 drabbades Libanon av ett inbördeskrig som slet sönder landet. Granne sköt mot granne. Ibland av politiskt ideologiska skäl. Men för det mesta av rent gruppreligiösa skäl- ett så kallat sekteristiskt krig. När freden till slut befästes den religiösa uppdelningen av landet, det var ett sätt att bevara den sköra freden. Men samspelet mellan landets religiösa mångfald, som kännetecknar Libanon sedan självständigheten på 40-talet, hackar väsentligt- det som en gång i tiden garanterade Libanons överlevnad anses numera orsaka en laddad polarisering mellan grupperna. Libanons befolkning omfattas av ca 20 religiösa grupper. Fyra av dessa grupper betecknas som muslimer, 13 som kristna, judar utgör en mindre grupp, och druser en annan. Makten delas nu i fyra, först de tre större grupperna- sunni muslimer, shia muslimer och kristna maroniter, och sen en fjärde minoritetsgruppen druser. Människor och tro berättar idag om libaneser och om deras försök att navigera och hitta sig själva i landets religiöst uppdelade hav. Vi får träffa Nada som föddes i Italien men som flyttat till det sina föräldrars mytomspunna hemland. Nada El-Kurdi vägrar att få en religiös stämpel på sig utan vill bara vara Libanes. Vi får även träffa tv-producent Salam Zaatari som skapat ett eget politiskt satirprogram, där han skojar om landets politiker och religiösa uppdelning. Assaad Chaftari var en fruktad man- under krigsåren ledde han underrättelse operationerna i ett av landets största kristna miliser. När kriget tog slut insåg han vidden av sin egen förstörelse som han och andra krigsherrar orsakat det libanesiska folket. Då inledde han en kamp för försoning istället. I programmet hörs också forskaren Aya Chamseddine som studerar socialekonomiska processer för unga libaneser. Programledare och reporter: Firas Jonblat Producent: Antonio de la Cruz
20 Dec 201844min

”Hizbollah – terrorister eller statsbärande parti?”
Veckans program handlar om Hizbollah från en militant milis till en rörelse med statsbärande ambitioner i södra Libanon. Men vilken status har rörelsen idag och har hjältegloria hamnat på sned? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hizbollah bildades i början av åttiotalet, mitt under brinnande inbördeskrig i och med Israels ockupation av södra Libanon. Hizbollah samlade då olika sammanslutningar av shiamuslimer till en enad milis och står den iranska revolutionen ideologiskt nära. Hizbollah utvecklades till en organisation som förutom militär verksamhet har både politiska och sociala grenar. De driver bland annat skolor, sjukhus och har en egen tv-kanal, men deras kamp mot Israel har alltid varit prioriterat och tack vare det har statusen i Mellanöstern hittills varit relativt hög. Hizbollah är stämplade som terrororganisation av USA och sedan 2012 strider Hizbollah på regimens sida i inbördeskriget i Syrien mot främst sunni-muslimer vilket skapat vrede hos många muslimer i Mellanöstern. Så hur står sig Hizbollah idag, kommer de att fortsätta vara en viktig spelare i Mellanöstern? Hur påverkar deras inbladning i kriget i Syrien och Jemen? Kommer Irans stöd att minska och kan den ständiga närvarande konflikten med Israel blossa upp igen till ett regelrätt krig? I Studion finns Sveriges Radios tidigare Mellanösterkorrespondent Agneta Ramberg och Libanonkännaren Johan Gärde religionssociolog i Ersta Sköndals Högskola. Från Hizbollahland rapporterar Firas Jonblat och nuvarande Mellanösternkorrespondent Johan-Mattias Sommarström. Vi får även höra ett reportage om det första borgligt gifta paret i Libanon, paret Kholoud och Nidal. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
13 Dec 201844min

”Människor och tro - utrikesmagasin”
Det har hänt mycket i världen i frågor som kretsar kring politik och religion under senare del av 2018. Vi lyfter vi blicken och gör ett varv runt jorden med hjälp av Sveriges Radios korrespondenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Kongo Kinshasa är förväntningarna stora inför valet den 23 december. I det konfliktdrabbade landet är en majoritet kristna och runt hälften av befolkningen på 80 miljoner är katoliker. Så vilken roll spelar den katolska kyrkan nu när landets framtid står på spel? Vår korrespondent Samuel Larsson berättar. Från Kina rapporterar Hanna Sahlberg om omskolningsläger för muslimska uigurer i Kina där uppemot en miljon människor hålls fångna. Naila Saleem, Sveriges Radios kulturkorrespondent, har följt fallet Asia Bibi i Pakistan, den kristna småbarnsmamman som anklagades för hädelse och sattes i fängelse 2010 med ett dödstraff hängande över sig. Men den 31 oktober i år frigavs Asia Bibi efter ett historiskt beslut i Pakistans högsta domstol, ett beslut som väckte upprörda känslor bland konservativa islamister i Pakistan som inledde en lång rad av protester som skakat landet. I USA står åter abortfrågan i centrum efter mellanårsvalen och tillsättningen av den en ny domare i högsta domstolen. Sveriges Radios USA-korrespondent Kajsa Boglind analyserar. Vi får även höra en krönika av Jesper Lindau från Moskva och Lubna El-Shanti tar med oss på bio i Warszawa. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
6 Dec 201844min

”Skogen som tempel”
Det sägs att svenskarna är ett av världens minst religiösa folk- samtidigt finner många ett andligt rum eller andlig kontakt i naturen, inte minst i skogen - vad beror det här på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi undersöker svenskarnas fascination för skogen och dess existentiella kraft. Samtidigt har skogen länge varit en viktig handelsvara. Hur ser vi på skogen, som ett tempel eller som en produktionsyta? På en regional turistsajt försöker man locka turister till norra Sverige genom formuleringar som att "naturen till stor del är vår religion". Vår reporter Jonas Knutell åkte till Råneälven i Bodens kommun och träffade några personer som fått nog av stan och flyttat närmare naturen för att få sin själsliga ro. Bland dom hundspannsguiden Rickard Karlsson med sina 23 Siberian Huskies. Förutom att vara en viktig plats för rekreation för många, så finns det ju också stora ekonomiska värden i skogen. Men vad är egentligen viktigast? Vår reporter Ellen Almgren åkte till Hälsingland och träffade Per Anders Hansson skogsbrukare och Thomas Tidholm författare, som har olika sätt att se på skogen och dess resurser. I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns Högskola och som forskar i människors andliga upplevelser i naturen. Samt Eva Sanner, författare och terapeut som har studerat ekopsykologi, alltså naturens betydelse för vår hälsa. Människor och tro ställer frågan – Är skogen svenskarnas egentliga tempel? Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
29 Nov 201844min






















