Så kan miljontals barn räddas från att dö i malaria

Så kan miljontals barn räddas från att dö i malaria

Malariaparasiten dödar främst unga barn. Den verkar nu ha skapat motståndskraft mot den effektiva behandling som finns. Men forskare menar att det går att hantera resistensen, eller skapa genmodifierade myggor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tidskriften Science larmar flera forskare om att det har börjat utvecklas resistens mot den oerhört effektiva behandling med artimisinin som finns mot malaria. Den behandlingen nobelprisbelönades 2015. Artimisinin kan ta kål på många av parasiterna bara på tre dagar. Men forskare har nu börjat se tendenser till att behandlingen inte längre är effektiv. De menar att det finns möjlighet att agera nu och stoppa resistensutvecklingen.

Akira Kaneko, professor i global hälsa vid Karolinska institutet, är en av forskarna i uppropet som menar att artimisin behöver kombineras med inte bara ett utan två långtidsverkande läkemedel. Läkemedel som redan existerar. Världshälsoorganisationen och internationella aktörer behöver därför agera, enligt forskarna.

Anders Björkman, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, har just publicerat ett liknande krav i tidskriften the Lancet.

En helt annan väg för att få bukt med malariaparasiterna skulle kunna vara att genmodifiera myggor som sprider smittan. Olle Terenius, docent och myggmalariaforskare vid Uppsala universitet, nyss hemkommen från en myggkonferens på Kreta, berättar om unika planer. I höst kommer det att skapas genmodifierade myggor på öarna Sao Tomé och Principe i Guineabukten väster om den afrikanska kontinenten, just norr om ekvatorn. Om regeringen där ger klartecken kan myggorna spridas ut nästa år. Myggornas DNA kommer att förändras så att de inte har möjlighet att sprida parasiten vidare.

Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se

Producent: Michael Borge

Avsnitt(500)

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-27 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-27 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Juni 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-26 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-26 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Juni 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-25 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-25 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Juni 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-24 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-24 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Juni 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-21 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-21 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Juni 20244min

Midsommarafton och fullmåne – perfekt läge för blåstångens kärleksmöten

Midsommarafton och fullmåne – perfekt läge för blåstångens kärleksmöten

Försommar och fullmåne - det är då blåstången längs våra kuster förökar sig. Men varför, och hur vet tången att det är fullmåne? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På midsommardagen är det fullmåne, och såhär dagarna före är det rätt läge att undersöka om tången är redo för sin förökning. Det vill forskarna gärna att vi gör, och bidrar med våra observationer i projektet Algforskarsommar.Samtidigt kämpar forskarna fortfarande med frågan om hur tången vet att det är fullmåne. Det har visat sig att det är svårt att lura den i experiment med lampor eller med gravitationen.Vetenskapsradion besökte försommaren 2022 Askölaboratoriet och professorn i marin växtekologi, Lena Kautsky, som forskat om blåstång i decennier. Det här är till största delen en återutsändning av det programmet. Medverkande: Lena Kautsky, professor i marin växtekologi vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

21 Juni 202419min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-20 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-20 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Juni 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-19 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-06-19 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Juni 20244min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
hacka-livet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-spraket
sexet
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
a-kursen