Fetma och kirurgi med Torsten Olbers live från Vetenskapsfestivalen 2017

Grundforskning och ämnesöverskridande samarbeten med veterinärvirologer kan få avgörande betydelse för forskningen om det nya coronaviruset. Tomas Bergström, professor i mikrobiologi, sätter viruset och sjukdomen covid-19 i ett större sammanhang i det senaste avsnittet av Akademiliv.

26 Mars 202031min

I en frys på Mikrobiologen ligger virusprovet redo – det nya Corona-viruset som ska användas i ett forskningsprojekt som söker efter ett läkemedel som kan ges till smittade. Hör virologen Kristina Nyström, docent i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin, berätta om forskningen i vår podcast.

12 Mars 202021min

Kan man printa broskceller så att de bildar en bit brosk som kan användas för att återbygga till exempel ett öra? Ja, det ser lovande ut, menar Lars Kölby, som är professor i plastikkirurgi vid Sahlgrenska akademin. Tillsammans med Chalmersforskare inom biomaterialvetenskap, försöker Lars printa ut kroppsegna material, som brosk, fett och hud, som kan användas inom rekonstruktiv plastikkirurgi istället för de konstgjorda material som används idag.

5 Feb 202025min

Kaj Blennow, professor i neurokemi, leder tillsammans med kollegan Henrik Zetterberg en av Göteborgs universitets mest framgångsrika forskargrupper. De utvecklar metoder som gör det möjligt att mäta och följa hur Alzheimers sjukdom utvecklas i den mänskliga hjärnan, vilket är viktigt för diagnostik och den utveckling av läkemedel som pågår. Hör ett samtal om forskningsmetoder, biomarkörer och jakten på boten av Alzheimers sjukdom.

17 Dec 201944min

Eva Angenete är professor och kirurg, specialiserad på tjocktarms- och ändtarmscancer. Hennes forskning är bred, och hon vill förbättra både behandling och livskvalitet för människor som drabbas. Bland annat forskar hon och hennes kollegor om när det är bäst för patienter att bli av med en tillfällig stomipåse efter operation, hur de som måste leva med en påse resten av sina liv upplever det, och hur ett forum på internet kan bidra till bättre livskvalitet för patienterna. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · sahlgrenska.gu.se

5 Nov 201927min

Under senare år har vården blivit allt duktigare på att rädda livet på barn som föds extremt förtidigt, men för barn som föds lite drygt efter halva graviditeten är det flera organ som inte hunnit utvecklas som de ska. Ann Hellström, professor och barnögonläkare, är expert på ögonsjukdomen ROP, som i värsta fall riskerar barnens syn. Tillsammans med andra forskare har hon gjort upptäckter som nu är på god väg att leda till nya behandlingar som också verkar stimulera utmognaden av andra organ som beror på att kärlen inte hunnit utvecklas som de ska, som lungsjukdomen bronkopulmonell dysplasi (BPD), och som också kan komma att användas för att förbygga hjärnblödning. Hon berättar också om en ny studie som hon och hennes kollegor ligger i startgroparna för, där de ska kartlägga hur det går för dessa extremt förtidigt födda barn när de växer upp. Programledare är Elin Lindström och Margareta Gustavsson Kubista, båda kommunikatörer på Sahlgrenska akademin, den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet.

2 Okt 201927min

Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi, är optimistisk inför framtiden när det gäller cancerforskningen: – Det går inte att vara annat när man tänker på den utveckling vi sett med immunterapi och målinriktad behandling, som vid första anblick verkar ha kommit kom från ingenstans. Men bakom utvecklingen finns många år av grundforskning, det måste man komma ihåg. Vi pratar om bland annat malignt melanom, en cancersjukdom som kan uppstå både på huden och i ögonen. Jonas förklarar vad immunterapi är och hur långt de moderna melanombehandlingarna egentligen har lett och om det genetiska spåret och nya kliniska prövningar som är på gång. Det blir raka svar på svåra frågor, om de cancersjukdomar som drabbar tusentals människor Sverige varje år. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · sahlgrenska.gu.se

18 Juni 201928min

Minnets viktigaste funktion är inte att blicka tillbaka, utan att förbereda oss för nuet och framtiden. Det är hjärnans uppgift att samla in alla dessa sinnesintryck och bevara dem. Men för att hjärnan skall må bra och kunna prestera mer, har man sett att fysisk aktivitet och även periodisk fasta har gynnsam effekt. I denna podd pratar vi med Eric Hanse, professor i neurofysiologi, och expert inom bland annat ”Hjärnans förunderliga förmåga att minnas och glömma” Vi registrerar och kommer ihåg det allra mesta vi upplever, för att sedan succesivt glömma det mesta. Varför är det så Eric? - Hjärnans förmåga att glömma har betydelse för vår och alla andra arters överlevnad. Den påverkar viktiga egenskaper som att kunna generalisera, systematisera och rationalisera. Och dessa egenskaper, i balans med vad du minns, förbereder dig för kommande händelser i livet, så att du är bättre förberedd. Men vår hjärna har också en kreativ förmåga som påverkar våra minnen och ibland uppstår falska minnen, men det är inte samma sak som medvetet ljug, berättar Eric. Så pratar vi om vad som påverkar vad vi minns och var våra minnen finns placerade i hjärnan och mycket mer. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

23 Apr 201940min