Edward Hopper – den urbana ensamhetens stilbildare

I veckans Stil ska vi ta en titt en på en stilbildande man vars målningar fortsätter att inspirera filmare, fotografer, författare och musiker femtio år efter hans död konstnären Edward Hopper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Edward Hoppers målning ”Nighthawks” från 1942 skulle kunna liknas vid ”Mona Lisa”, så till vida att den är vida känd och spridd och använd och – inte minst – parodierad, världen över. ”Nighthawks”, det är tavlan där man genom en stor fönsterruta ser två män i kostym och hatt, och en kvinna i röd klänning, sitta vid bardisken på en nattöppen och skarpt upplyst amerikansk diner. En man i vit uniform och mössa, grejar med något man inte ser, bakom disken.

Den ödsliga känsla som vilar över bilden – det är natt, det är tomt på gatan utanför och ingen av personerna på tavlan talar med varandra – har lett till att den tolkats som ett förkroppsligande av den ensamhet som man kan uppleva i en modern storstad, en ”urban alienation”.

Trots – eller tack vare – att många av Edward Hoppers målningar föreställer alldeles vanliga platser – en diner, en bensinstation, ett kontorsrum, ett sovrum eller bara en husfasad – så lyckas han ladda dem med något mystiskt – och inte sällan en lite lätt hotfull stämning – som får tankarna att virvla runt – vad har hänt? Och vad kommer att hända?

Många konstnärer har förstås påverkat många kreatörer i andra genrer under årens lopp, men frågan är om inte Edward Hopper tar något slags pris ifråga om den vida spridning hans verk har fått, på olika sätt. Man brukar till och med tala om att saker och ting kan var ”hopper-esqua”, det vill säga att det inte råder någon tvekan om varifrån man hämtat inspiration.

I veckans program träffar vi filmregissören Roy Andersson som länge låtit sig inspireras av Edwards Hoppers stämningar.

Vi pratar också med den brittiska författaren och kritikern Olivia Laing, aktuell med boken ”Den ensamma staden – om konst, ensamhet och överlevnad” som handlar om när författaren drabbades av en förtärande ensamhet i New York efter att ett förhållande oväntat hade kraschat. För att finna tröst vände hon sig till konsten, bland andra till Edward Hopper.

Och så tar vi en närmare titt på den illustratören Gerd Miller – kvinnan som ”ritade det svenska 50-talet”.

Veckans gäst är Ida Håkansson Makansi, docent på Whitneymuseet i New York.