Språket26 Aug 2024

Därför kan det vara bra att låta osäker

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.

– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.

Kan vaghet i språket var bra?
– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.

Språkfrågor om osäkerhet och vaghet i språket

Varför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?

Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?

Är uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?

Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?

Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?

Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?

Mer om modalitet och osäkerhet i språket

Läs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(973)

Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik anvä...

12 Okt 30min

Uttrycken som ni stör er på

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldig...

5 Okt 30min

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Sep 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Sep 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Sep 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Sep 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Aug 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Aug 30min