Kremls tystnad efter chocken i Kursk

Både Ryssland och Ukraina kämpar för att säkra tillgången till vapen. Hör hur vapenförrådens storlek kan avgöra utgången av kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget mot Ukraina har gått in i en mer intensiv fas där Ryssland ökat anfallen från luften. Drönare och kryssningsrobotar har använts för att attackera ukrainska städer, strategisk infrastruktur och civila mål som parker och lekplatser. Ett avslöjande från de granskande journalisterna i Bellingcat visar att flera av de ryska militärer som styr missilerna tidigare har fått träning under den ryska insatsen i Syrien. Enligt militära bedömare så har Ryssland fått leveranser av iranska drönare medan Ukraina använder de turkiska drönarna Bayraktar.Kan bli brist på vapen i både Ukraina och RysslandBåde Ryssland och Ukraina har svårigheter att säkra långsiktiga leveranser av vapen. Ukraina vädjar ständigt om hjälp med nya vapensystem och ammunition för att kunna försvara sig mot det ryska angreppet. Hittills har en rad västländer försett Ukraina med stora mängder vapen men frågan är hur länge ekonomiskt pressade länder kommer att kunna fortsätta leverera. På den ryska sidan är det tveksamt om den inhemska vapenindustrin kan tillverka så mycket vapen som krävs. Samtidigt är Ryssland beroende av komponenter från väst – något som kan bli svårare på grund av sanktionerna mot Ryssland. Hör hur avgörande det är för bägge parter att ha tillräckligt med vapen.Beslagtagna ryska stridsvagnar avgörande för UkrainaNär ryska styrkor tvingats ut från delar av Ukraina har de lämnat kvar stridsvagnar och annan militär utrustning. De vapnen har nu tagits över av Ukraina och blivit ett viktig tillskott för de ukrainska styrkorna. Enligt brittiska underrättelseuppgifter så utgör de beslagtagna vapnen en betydande del av Ukrainas vapenarsenal. Radiokorrespondenterna Ryssland går igenom läget för både Ukraina och Ryssland när det gäller tillgången på vapen och hur viktig vapenfrågan är för hur kriget fortsätter.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina och Johanna Melén tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmTekniker: Monica BergmarkProducent: Katja Magnusson

27 Okt 202233min

Sen kriget inleddes mot Ukraina har få saker gått precis enligt Putins plan. Hör vad en trängd Vladimir Putin kan ta sig till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari trodde många bedömare att Ryssland snabbt skulle visa sig militärt överlägset Ukraina. Men nu, snart åtta månader senare, har Ukraina fortsatt gett starkt motstånd. Samtidigt har Ryssland den senaste tiden intensifierat bombningar och drönarattacker mot Ukrainas huvudstad och mot civila mål på flera platser i Ukraina.Därför misslyckades Putins planer i UkrainaDe ryska styrkorna har haft en rad motgångar – en lång kolonn av militärfordon fastnade på väg mot Kiev i inledningen av kriget, Ukraina slog tillbaka ryska attacker och den senaste tiden har Putins armé drivits ut framför allt i Charkiv-regionen. Vladimir Putin annonserade nyligen att hundratusentals män ska mobiliseras, något som ledde till protester och kritik. Dessutom meddelade Putin att fyra regioner i Ukraina formellt annekterats vilket fördöms av omvärlden som en olaglig ockupation. Men även regeringstrogna kommentatorer i Ryssland har nu börjat ifrågasätta hur kriget förs och varför de ryska framgångarna uteblir. Rysslands president Vladimir Putin är pressad från flera håll. Hör varför Putin hamnade här och hur orolig omvärlden bör vara för en trängd rysk president.Inspelningen gjordes på Vasateatern i Stockholm vid Radioakademins evenemang Guldörat.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria StillbergLjudklippen i avsnittet kommer från BBC och DW och är hämtade från Youtube.

20 Okt 202238min

Ryssland har intensifierat attackerna mot flera städer i Ukraina. Putin hävdar att det är en hämnd för att bron mellan Krim och Ryssland sprängts. Hör om den farliga eskaleringen av kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter den dramatiska explosionen på Kertj-bron som förbinder Ryssland och den ockuperade Krimhalvön så har Rysslands president Vladimir Putin anklagat Ukraina för att ha sprängt bron. Inför det ryska säkerhetsrådet hävdade Putin också att Ukraina också låg bakom andra angrepp på ryskkontrollerat område. Det ryska svaret kom snabbt – Ryssland har genomfört massiva luftattacker mot en rad mål i Ukraina. President Putin har hotat med fler liknande angrepp. Flera Nato-länder nu har lovat att leverera mer avancerade luftvärnssystem till Ukraina för att kunna skydda Ukraina mot attacker.Ny rysk befälhavare utsedd i UkrainaEfter flera veckor av ryska bakslag i Ukraina har Ryssland utsett Sergej Surovikin till ny befälhavare för det Kreml fortfarande beskriver som en ”militär specialoperation” i Ukraina. Surovikin anses vara hårdför och har tidigare tjänstgjort i bland annat Syrien. Sen kriget inleddes har en rad ryska generaler dödats, omplacerats eller sparkats. Hör hur en pressad Vladimir Putin trappar upp våldet mot Ukraina för att pressa fram ryska framgångar i offensiven.Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Johanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson

13 Okt 202235min

Rysslands president har deklarerat att fyra ockuperade regioner i Ukraina har annekterats. Men samtidigt tar Ukraina tillbaka land i området. Hör om luckorna i Putins plan för att ockupera Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen genomfördes det som Ryssland kallat ”folkomröstningar” i fyra regioner i Ukraina, men dessa omröstningar beskrivs av oberoende bedömare som fejkade skenomröstningar. Soldater med vapen har gått runt och tvingat folk att lägga sin röst. Men trots att omröstningarna helt saknar legitimitet så har Rysslands president Vladimir Putin använt resultaten för att hävda att folket i dessa områden nu vill tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. I ett tal på Röda torget nyligen sa Putin att de här delarna av Ukraina nu ska ses som ryskt territorium och ska försvaras som om det vore Ryssland. Människorättsgrupper har beskrivit hur de ryska ockupationsstyrkorna fängslat, torterat och dödat personer i dessa områden. Även om Putins agerande fördömts av en rad ledare världen över så verkar Rysslands president fast besluten att genomföra sin plan. Men trots att Ryssland hävdar sig ha rätt till de fyra delarna så kontrollerar Putins styrkor idag bara delar av området. Hårda strider rasar på flera frontlinjer och de senaste veckorna har Ukraina tagit tillbaka en mängd byar och städer i just de här de ockuperade områdena.Motståndet mot Putins ockupationSamtidigt som Ryssland med militär makt försöker hålla kontrollen över ockuperad mark så genomför ukrainska partisaner attacker inne på ryskkontrollerade områden, långt bakom frontlinjerna. Partisanerna utlöser sprängladdningar vid strategiska mål och lämnar avgörande information som gör att ukrainska styrkor kan attackera ryska positioner.Hör hur den ryska ockupationsmakten vacklar då Ukraina fortsätter att göra motstånd.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson, Torbjörn Andersson

6 Okt 202233min

Putins order om mobilisering har lett till kaos runtom i Ryssland. Män grips och kallas direkt in för att strida i Ukraina. Kvinnor kräver att deras män inte ska skickas att dö i kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu tillkännagett att hundratusentals män ska mobiliseras för att strida i Ukraina så har det varit kraftiga protester på flera platser i Ryssland. Trots att det först talades om 300 000 män och en så kallad partiell mobilisering, så verkar det inte alla stämma. Män grips i samband med demonstrationer och får inkallelseorder i handen. Långt fler än de som grupper som först listades ska nu mobiliseras. Bara sen förra onsdagen har tusentals gripits. I demonstrationerna hörs slagordet ”ingen mobilisering till graven” och ”nej till kriget”. Även kvinnor har protesterat mot att deras män och söner sänds till ett krig där de riskerar att bli kanonmat.Ryska män flyr Putins mobiliseringDet har varit fullbokat på flyg som lämnar Ryssland för destinationer som Istanbul och Belgrad. Bland resenärerna finns många unga män som hellre flyr än krigar för Ryssland i Ukraina. Vid gränsövergångar försöker tiotusentals män ta sig ut ur Ryssland. Hör hur Putins mobiliseringsorder skapat oro och får män att fly landet.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvarProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson

29 Sep 202232min

Nya massgravar upptäcks när de ryska styrkorna drivs ut. Hör hur Ukraina samlar bevis mot förövarna och hur stora chanserna är att Rysslands president Putin kan ställas till svars för krigsbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att Putins trupper tvingats retirera från platser som Butja, Irpin och Izium hittas massgravar med döda människor. Kropparna bär spår av våld eller tortyr. Samtidigt som Ukraina sörjer sina döda pågår nu ett arbete med att dokumentera skador och försöka bevisa vem som har stått för våldet. Det långsiktiga målet är att få förövarna fällda för krigsbrott.Möjligheterna att få Putin fälld för krigsbrottDet var Rysslands president som deklarerade att det han kallar en ”militär specialoperation” inletts mot Ukraina. Som president har han det yttersta ansvaret, men hur stora är chanserna att bevisa Putins ansvar för våldet i Ukraina? President Putin och andra ledande politiker i Ryssland förnekar att krigsbrott begåtts och hävdar i stället att det är Ukraina som står för krigsförbrytelser. Hör om arbetet att fälla någon för krigsbrott som inte erkänner att brotten begåtts.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Peter Lidén överstelöjtnantProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Susanne Martinsson

22 Sep 202230min

Rysslands president Putin har hållit tal till nationen för första gången sen kriget mot Ukraina inleddes. Hör varför Putin mobiliserar fler män, om nya kärnvapenhot och varför Putin talar just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sista gången Putin höll tal till det ryska folket om kriget var när han deklarerade att det som i rysk retorik kallas ”en militär specialoperation" – det vill säga att den fullskaliga invasionen inletts mot Ukraina. Kriget har nu pågått i snart sju månader och Vladimir Putin har hållit ett nytt inspelat tal till nationen. I talet sa Putin att Ryssland har ”olika sorters vapen att använda” vilket ses som ett förtäckt kärnvapenhot. Putin la även till att han inte bluffar när det gäller dessa vapen. Dessutom sa försvarsminister Sergej Sjoigu att 300 000 reservister kallas in i det Putin beskriver som en partiell mobilisering. Hör varför Putin talar vid den här tidpunkten och varför han upprepar hotet om kärnvapen.Omröstningar i ryskkontrollerade områdenRyssland har deklarerat att det ska hållas det som i rysk propaganda kallas folkomröstningar i Donbas och andra områden som ockuperas av ryska styrkor. Det här är ingen ny företeelse, redan år 2014 genomfördes lokala folkomröstningar som enligt oberoende bedömare inte uppfyllde kriterierna för fria och oberoende val.Hör analysen av Putins senaste tal och vad som blir hans nästa drag i Ukraina.Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Susanne Martinsson

21 Sep 202226min

När Putins styrkor invaderade Ukraina trodde många bedömare på en snabb rysk seger. Vissa i väst ansåg att det inte ens var någon idé att ge Ukraina vapen. Hör varför så många räknat ut Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den senaste tiden har Ukraina gjort en oväntat framgångsrik motoffensiv och drivit ut de ryska trupperna från stora landområden i nordöstra Ukraina. Men sen Rysslands storskaliga invasion inleddes den 24 februari har det funnits militära och politiska bedömare som hävdat att Ukraina kommer att ha svårt att försvara sig och att det bara kommer att förlänga lidandet för civilbefolkningen att skicka mer och tyngre vapen. Vissa debattörer har argumenterat för att det är bättre att låta Ryssland ta över delar av landet och sen inleda förhandlingar. Hör varför både Rysslands president Vladimir Putin och bedömare i väst underskattat Ukrainas motståndskraft och möjlighet att försvara sig.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, tidigare korrespondent i Ryssland, Lubna El-Shanti korrespondent i UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Stina Fagerberg

15 Sep 202234min