Så kan prepositioner ändra hela betydelsen
Språket2 Sep 2024

Så kan prepositioner ändra hela betydelsen

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.

Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.

Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket

– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.

Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyr

Språkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språket

Varför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?

Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?

Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?

Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?

Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?

Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?

Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?

Lär dig mer om prepositioner

Läs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Är varma känslor bra eller dåligt? Språk världen över har olika syn på temperatur

Är varma känslor bra eller dåligt? Språk världen över har olika syn på temperatur

Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om forskningssprojektet Varmt och kallt där man undersökt hur olika språk uttrycker sig om kyla och värme, i faktisk eller överförd betydelse. Språktypologi, som forskningsområdet kallas, ger ofta exempel på universellla drag bland världens språk men också en provkarta på hur språk kan lösa samma problem på olika sätt. En del språk använder kroppens reaktioner på temperatur för att uttrycka känslor, andra saknar ord för att uttrycka nyanserna mellan ytterligheterna "varmt" och "kallt" och åter andra gör inte vår koppling att "varma känslor" är något positivt. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-Bondläpp-Bonnhimmel, som ord för "paraply"-Fattiglapp-A-lagare-Betydelsen av "beskedlig", i gammal text

3 Dec 201324min

Språkbiten 2013-11-30 kl. 08.50

Språkbiten 2013-11-30 kl. 08.50

Vattnet siger - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Nov 20139min

Språkhistoria och spår av gamla ord på trädstammar och i båtar

Språkhistoria och spår av gamla ord på trädstammar och i båtar

Om ett träd är skadat av en brand, kan det få brandljud och fören på en båt kan också kallas stammen. Det är några av ord som lyssnare undrar över i veckans program och i båda fallen berättar professor Lars-Gunnar Andersson att orden är riktigt gamla och har liknande betydelse i flera andra språk. Veckans program innehåller också en betraktelse över hur ord och uttryck från andra språk äter sig in i vår vokabulär. Hur ska vi se på det, frågar sig Hedvig Skirgård, lingvistikstudent vid Stockholms universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-vad betyder ordet ”tjänare” i hälsningsfrasen?-hur har begreppet ”bussig” uppkommit?-och ”bus” och ”busig”?-väderlek, varför ”lek”?-”amper” som ord för ”pjoskig” i Roslagen-”brandljud” och ”skarpljud” på träd-stammen, i betydelsen ”fören” på en båt-ladugård – betydelse förr och nu-i går morse och i morgon bitti-”smöget” som ett ord för ”bra”-”knäppgök”

26 Nov 201324min

Vi kör en pizza! Språket om grammatiken i praktiken

Vi kör en pizza! Språket om grammatiken i praktiken

När professorn Lars-Gunnar Andersson denna vecka besvarar lyssnarfrågor om grammatik stöter han på för honom helt nya fenomen. Gamla och nya svenskar har gjort överraskande fynd i språket som diskuteras i programmet. Michelin från Syrien undrar när man kan utelämna att, Magdalena från Linköping retar sig på ymnig förekomst av ordet så i tid och otid och Michael från Stockholm undrar varför företrädesvis tuffa killar i storstaden säger jag kör en pizza till lunch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:- Alltför många så: i går så tog jag en promenad- Finns det ett mönster. En fråga om hur ord bildar pluralformer- När kan man utelämna ”att”?- ”Håller på ta slut”- ”Stockholm har blivit modern”- Är ”typiskt” det nya ”typ”?- ”jag blev att må dåligt” en konstruktion i södra Dalarna

19 Nov 201324min

När zigenare blev rom.Språket om ord som byts ut

När zigenare blev rom.Språket om ord som byts ut

Fred Taikon växte upp som zigenare men kallar sig nu rom. Han berättar i veckans program om sina känslor inför orden. Språkskiftet har gått fort i svenska medier, berättar Bo Löfvendahl som är språkvårdare i Svenska Dagbladet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla förbryllande ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -mera om tvet-och om bokmärken-att ola och pala, bland barn-frimicklare-vad är hjäll?-att tensa, som djur och männiiskor gör när de mår bra och sträcker sig-valhänt-långt bort i åvävla

12 Nov 201324min

Sveriges Radios språkpris till norrbottning och skåning

Sveriges Radios språkpris till norrbottning och skåning

Mottagare av Sverige Radios språkpris 2013 är Marie Lundström, kulturradion,den samtida bokradions mästare, som på klingande lundströmska låter oss hänga i levande poeters sällskapoch Lasse Olsson, P4 Malmöhus Helsingborgsredaktion, som med muntligt mästerskap skildrar vardagslivet och översätter torra fakta till begriplig, berörande och hederlig skånska.I veckans program berättar pristagarna om språkglädje och inspiration. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord som kan orsaka stor irritation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-hur lång är ”en stund”?-arr ”slösa” –är det bra eller dåligt?-bock i kanten-”på grund av” och ”tack vare” – vilken laddning?-”den får lov att räcka” – varifrån kommer lovet?-att ”prisa”, två betydelser numera-en nio-årings upprördhet: de säger ”kolla här”, men visar inget!-rökt eller rökad ål?-”konsumentisera”

5 Nov 201323min

Att ligga skrynkligt till. Språket om ord i nya sammanhang

Att ligga skrynkligt till. Språket om ord i nya sammanhang

Språket denna vecka handlar om ord som dyker upp i oväntade sammanhang. Incident, transparent och skrynklig är några sådana ord som lyssnare tar upp och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem.Åke Jonsson, tidigare språkvårdare på Sveriges Radio, berättar om striden om uttalet av "de" och "dem" i äldre tiders radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckas alla frågor:-fröken och magister i skolans värld-en incident – hur allvarlig är den?-transparent – ett modeord-varför har järnvägsstationen blivit tågstation?-”allra”, som i allra största – ett onödigt ord eller en egen komparationsform?-totalt, ett – ibland- onödigt ord-att ligga skrynkligt till

29 Okt 201324min

Gammalt och lokalt – Språket om dialektord

Gammalt och lokalt – Språket om dialektord

Veckans upplaga av Språket behandlar dialektala ord som ibland har riktigt djupa rötter. Småflickornas glittriga bokmärken spårar sin form tillbaka till lågtyskan och snickarens termer ligger inte långt efter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla och lokala ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga frågor:-brona och åna-anlessnare i stället för annorlunda-ett bilde, ett göteborgskt ord för bokmärke-tvet och tveten, flera lyssnare berättar om barndomens tvetar-kovändning och lappkast-finns skillnad mellan skalmar och skaklar?-”ring” om årskurs på gymnasiet, varifrån kommerr det ordet?-”att lusa i” och göra en ”kottling”

22 Okt 201324min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
sexet
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
4health-med-anna-sparre
rss-spraket