Alfabetet är inte anpassat för svenska språket
Språket23 Sep 2024

Alfabetet är inte anpassat för svenska språket

Bokstäverna C, Z och X är överflödiga i det svenska alfabetet. Deras närvaro beror på att vårt skriftsystem är över 3000 år gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna bokstäver för ng-ljudet, sch-ljudet och tje-ljudet, säger Sara Lövestam, författare och språkvetare som är aktuell med en ABC-bok för vuxna.

Det svenska alfabetet har sina rötter i det feniciska alfabetet, som är över 3000 år gammalt. Därefter har det utvecklats och anpassats av grekerna, etruskerna och romarna.

–Vi har ett skriftsystem med en lång historia, och mycket har hänt under tidens gång som har påverkat det. Det har gjort att alfabetet blivit lite konstigt när tecken och ljud inte hänger ihop, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om alfabetet

Varifrån kommer uttrycken ”sätta P för” och ”något är B”?

Vem äger egentligen vårt alfabet? Och vem skulle kunna förändra alfabetet.

Varför liknar lilla l det stora I i det svenska alfabetet?

Varför är bokstäverna i alfabetet ordnade i just den ordningen?

Varför har inte alla nordiska språk samma alfabetiska ordning? På svenska och finska är det å, ä och ö sist, medan det i danska och norska är æ, ø och å.

Hur länge har bokstaven Q funnits med i svenska alfabetet och varför är den kvar när den nästan inte används längre?

Vilken bokstav kan bli nästa att införas i svenska alfabetet? Vilka ljud eller uttal saknar bokstäver?

Mer om alfabetet och bokstäver

Läs ABC-bok för vuxna. Hur bokstäverna uppkom och vad de gjort sedan dess av Sara Lövestam, Bonnier Fakta (från 2024).

Se Varför är det så ont om Q? Hans Alfredson läser ur sin egen bok, från SVT Play (från 1976).

Se Lennart Hellsings ABC Tecknad film av Per Åhlin som bygger på Lennart Hellsings ABC-bok, från SVT Play (från 1993).

Lyssna på programmet Alfabetet i P3, ett program från 2014 om det svenska alfabetet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare och språkvetare. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Är varma känslor bra eller dåligt? Språk världen över har olika syn på temperatur

Är varma känslor bra eller dåligt? Språk världen över har olika syn på temperatur

Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om forskningssprojektet Varmt och kallt där man undersökt hur olika språk uttrycker sig om kyla och värme, i faktisk eller överförd betydelse. Språktypologi, som forskningsområdet kallas, ger ofta exempel på universellla drag bland världens språk men också en provkarta på hur språk kan lösa samma problem på olika sätt. En del språk använder kroppens reaktioner på temperatur för att uttrycka känslor, andra saknar ord för att uttrycka nyanserna mellan ytterligheterna "varmt" och "kallt" och åter andra gör inte vår koppling att "varma känslor" är något positivt. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-Bondläpp-Bonnhimmel, som ord för "paraply"-Fattiglapp-A-lagare-Betydelsen av "beskedlig", i gammal text

3 Dec 201324min

Språkbiten 2013-11-30 kl. 08.50

Språkbiten 2013-11-30 kl. 08.50

Vattnet siger - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Nov 20139min

Språkhistoria och spår av gamla ord på trädstammar och i båtar

Språkhistoria och spår av gamla ord på trädstammar och i båtar

Om ett träd är skadat av en brand, kan det få brandljud och fören på en båt kan också kallas stammen. Det är några av ord som lyssnare undrar över i veckans program och i båda fallen berättar professor Lars-Gunnar Andersson att orden är riktigt gamla och har liknande betydelse i flera andra språk. Veckans program innehåller också en betraktelse över hur ord och uttryck från andra språk äter sig in i vår vokabulär. Hur ska vi se på det, frågar sig Hedvig Skirgård, lingvistikstudent vid Stockholms universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-vad betyder ordet ”tjänare” i hälsningsfrasen?-hur har begreppet ”bussig” uppkommit?-och ”bus” och ”busig”?-väderlek, varför ”lek”?-”amper” som ord för ”pjoskig” i Roslagen-”brandljud” och ”skarpljud” på träd-stammen, i betydelsen ”fören” på en båt-ladugård – betydelse förr och nu-i går morse och i morgon bitti-”smöget” som ett ord för ”bra”-”knäppgök”

26 Nov 201324min

Vi kör en pizza! Språket om grammatiken i praktiken

Vi kör en pizza! Språket om grammatiken i praktiken

När professorn Lars-Gunnar Andersson denna vecka besvarar lyssnarfrågor om grammatik stöter han på för honom helt nya fenomen. Gamla och nya svenskar har gjort överraskande fynd i språket som diskuteras i programmet. Michelin från Syrien undrar när man kan utelämna att, Magdalena från Linköping retar sig på ymnig förekomst av ordet så i tid och otid och Michael från Stockholm undrar varför företrädesvis tuffa killar i storstaden säger jag kör en pizza till lunch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:- Alltför många så: i går så tog jag en promenad- Finns det ett mönster. En fråga om hur ord bildar pluralformer- När kan man utelämna ”att”?- ”Håller på ta slut”- ”Stockholm har blivit modern”- Är ”typiskt” det nya ”typ”?- ”jag blev att må dåligt” en konstruktion i södra Dalarna

19 Nov 201324min

När zigenare blev rom.Språket om ord som byts ut

När zigenare blev rom.Språket om ord som byts ut

Fred Taikon växte upp som zigenare men kallar sig nu rom. Han berättar i veckans program om sina känslor inför orden. Språkskiftet har gått fort i svenska medier, berättar Bo Löfvendahl som är språkvårdare i Svenska Dagbladet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla förbryllande ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -mera om tvet-och om bokmärken-att ola och pala, bland barn-frimicklare-vad är hjäll?-att tensa, som djur och männiiskor gör när de mår bra och sträcker sig-valhänt-långt bort i åvävla

12 Nov 201324min

Sveriges Radios språkpris till norrbottning och skåning

Sveriges Radios språkpris till norrbottning och skåning

Mottagare av Sverige Radios språkpris 2013 är Marie Lundström, kulturradion,den samtida bokradions mästare, som på klingande lundströmska låter oss hänga i levande poeters sällskapoch Lasse Olsson, P4 Malmöhus Helsingborgsredaktion, som med muntligt mästerskap skildrar vardagslivet och översätter torra fakta till begriplig, berörande och hederlig skånska.I veckans program berättar pristagarna om språkglädje och inspiration. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord som kan orsaka stor irritation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-hur lång är ”en stund”?-arr ”slösa” –är det bra eller dåligt?-bock i kanten-”på grund av” och ”tack vare” – vilken laddning?-”den får lov att räcka” – varifrån kommer lovet?-att ”prisa”, två betydelser numera-en nio-årings upprördhet: de säger ”kolla här”, men visar inget!-rökt eller rökad ål?-”konsumentisera”

5 Nov 201323min

Att ligga skrynkligt till. Språket om ord i nya sammanhang

Att ligga skrynkligt till. Språket om ord i nya sammanhang

Språket denna vecka handlar om ord som dyker upp i oväntade sammanhang. Incident, transparent och skrynklig är några sådana ord som lyssnare tar upp och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem.Åke Jonsson, tidigare språkvårdare på Sveriges Radio, berättar om striden om uttalet av "de" och "dem" i äldre tiders radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckas alla frågor:-fröken och magister i skolans värld-en incident – hur allvarlig är den?-transparent – ett modeord-varför har järnvägsstationen blivit tågstation?-”allra”, som i allra största – ett onödigt ord eller en egen komparationsform?-totalt, ett – ibland- onödigt ord-att ligga skrynkligt till

29 Okt 201324min

Gammalt och lokalt – Språket om dialektord

Gammalt och lokalt – Språket om dialektord

Veckans upplaga av Språket behandlar dialektala ord som ibland har riktigt djupa rötter. Småflickornas glittriga bokmärken spårar sin form tillbaka till lågtyskan och snickarens termer ligger inte långt efter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla och lokala ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga frågor:-brona och åna-anlessnare i stället för annorlunda-ett bilde, ett göteborgskt ord för bokmärke-tvet och tveten, flera lyssnare berättar om barndomens tvetar-kovändning och lappkast-finns skillnad mellan skalmar och skaklar?-”ring” om årskurs på gymnasiet, varifrån kommerr det ordet?-”att lusa i” och göra en ”kottling”

22 Okt 201324min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
sexet
rss-vetenskapspodden
dumforklarat
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
4health-med-anna-sparre
rss-spraket
bildningspodden