Därför minns vi redan pandemin så svagt – och de som inte kan glömma

Blir man gladare av att aktivera "leendemuskler" med hjälp av en penna på tvären i munnen? Det visade en psykologistudie som la grund till den så kallade "facial feedback-teorin". Men den är en av alla studier som inte gick att upprepa och en del av det som kallas "reproducerbarhetskrisen" som skakat om forskarvärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För några år sedan kom en stor studie där flera forskare gått samman för att försöka göra om uppmärksammade psykologistudier och då visade det sig att cirka var tredje studie inte gick att upprepa med samma resultat. Att kunna återupprepa forskningsresultat är en av vetenskapens grundförutsättningar, så det här satte igång en stor diskussion. Det kallas "reproducerbarhetskrisen" eller "replikationskrisen" och kan få allvarliga konsekvenser - som både handlar om forskningsresurser i pengar och tid, och allmänhetens tilltro till forskning. Sedan de första uppmärksammade studierna om det här inom psykologi, har det visat sig att många andra vetenskapsområden har liknande problem, till exempel genetik och viss cancerforskning. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer de olika forskningsområdena – varför en del är mer drabbade än andra. Vi jämför till exempel med partikelfysiken och klimatforskningen som inte har de här problemen. Och vi diskuterar också hur man kan komma till rätta med det här och vilka förändringar som skulle behövas i den akademiska världen. – Forskningsfinansiärer kan bli bättre på att belöna de forskare som engagerar sig i att reproducera andras resultat, säger psykologiprofessorn Jonas Olofsson, eftersom det är en viktig verksamhet. Medverkande: Tomas Lindblad, frilansande vetenskapsjournalist, och Ulrika Björkstén, vetenskapsradions chef och vetenskapskommentatorProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

22 Jan 202146min

Mer hemarbete, färre jobbresor och mindre kontor inne i städerna det kan bli några av de mer permanenta förändringarna efter pandemin. Och nya utmaningar för kollektivtrafiken om inte lika många kommer att vilja trängas på bussar och tåg. Men är det verkligen sant att allt fler flyttar från de stora städerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Coronakrisens påverkan på staden var också temat på årets Transportforum, den stora konferensen om transportforskning, som hölls i digitalt i år. Så i Vetenskapspodden tittar vi närmre på vad som kommer att hända med våra städer framöver. Behöver vi bygga om dem för att de ska bli mer smittsäkra? Vi har pratat med Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Jönköping, som forskar om regionekonomi och är specialintresserad av städer, Lena Winslott Hiselius, docent Lunds universitet och forskningsledare på K2, Sveriges nationella centrum för kollektivtrafikforskning, Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning, på Stockholm Resilience center som forskar om hållbara städer och Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad, KTH Arkitektur. Medverkande: Victor Jensen, reporter på Ekot med fokus på fordonsindustri och transporter, Marie-Louise Kristola, SRs klimatkorrespondent och Björn Gunér, Vetenskapspodden producent.Programledare: Lena NordlundTekniker: Olle Sjöström

15 Jan 202146min

Månfärder, 200 nya vacciner och "supermiljöår" 2021 kommer det hända mycket inom forskningen. Som att USA går in i internationella klimatarbetet igen och rymdteleskopet James Webb skjuts upp i rymden för att avbilda galaxernas födelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden samlar vi kollegerna för att diskutera vad vi har att se fram emot under 2021. Och det händer mycket positivt på forskningsfronten. Många länder utlovar en "grön omstart" när hjulen ska börja rulla efter pandemin. Kanske blir det lättare att använda Crispr-tekniken inom växtförädling i EU-länderna. Och vem trodde att albatrossar kan bli fisketillsyningsmän? Tre rymdexpeditioner ska komma fram till Mars i år, och två ska gå till månen. Medverkande: Annika Östman, Ulrika Björkstén, Sara Sällström, Gustaf Klarin och Marie-Louise KristolaProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

8 Jan 202146min

Bea Uusmas nya undersökningar av polarfararen Andrées dagbok är en av de spännande forskningshistorier som INTE handlar om corona. Skidåkningens viktiga roll får vår kultur, humlornas dramatiska maktkamper under jord och ett gåtfullt alligatorljud hör vi också om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag har läst saker som ingen annan har läst förut, förutom han som skrev det 1897, sa Bea Uusma när vi intervjuade henne om hennes nya projekt – att med moderna tekniker undersöka den sköra och illa medfarna dagbok som hittades tillsammans med kvarlevorna av polarfararna, på Vitön. Den har legat inlåst i ett arkiv sedan den hittades på 1930-talet och ingen har undersökt den sedan dess. I årets tillbakablick tar vi också upp forskning om de stora bränderna, för året inleddes ju med dramatiska bränder i Australien, något som vi kanske nästan har glömt nu. Vasaloppet kördes som vanligt och vi fördjupade oss i skidåkningen som kulturarv och hur det ska gå med det när vintrarna blir varmare. Vi pratar med idéhistoriker Sverker Sörlin, bland andra. Och insektsforskaren och humleälskaren Steve Goulson berättar om humlornas mörka och farliga liv. Dessutom om ett gåtfullt ljud från en alligator på helium, som delade både våra lyssnare och redaktionen. Programledare: Lena Nordlund och Björn GunérTekniker: Janne Jutila

1 Jan 202146min

Ett år som inte liknar något annat har vi fått glädjas åt andra saker än vanligt. Som att, som Claes, plötsligt kunna känna skitlukten på promenaden när luktsinnet varit helt borta. Och kriser kan också göra oss godare och mer hjälpsamma, säger psykologiforskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi tittar tillbaka på året som gått och inser att allt inte varit dystert. Kriser kan också locka fram goda sidor i oss människor, berättar psykologiforskaren Filip Arnberg. Vi minns också den kinesiske visselblåsande läkaren Li Wenliang som sågs som en coronamartyr i början av sjukdomsutbrottet. Och så får vi höra vad musiken gör i våra hjärnor och varför de sorgliga sångerna kan hjälpa oss att må bättre. Liksom varför det är bra att sjunga tillsammans på balkonger, ur ett hjärnperspektiv, enligt hjärnforskaren Elvira Brattico, som svängde om och började forska om musikens roll under pandemin. Dessutom om två vältränade och friska män som drabbades ovanligt hårt – Johan och Claes, men som nu är på väg tillbaka. Programledare: Lena Nordlund och Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

25 Dec 202046min

Det är många som vill åt regnskogens värden, vissa för att tjäna stora pengar eller bara klara livhanken, andra för att njuta av naturprakten eller hitta framtidens läkemedel. Hur hittar vi rätt väg att bevara naturen och arterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare säger att vi är inne i en massutrotning av arter, orsakad av människor. Vilka arter är det viktigast att vi försöker rädda? Går det ens att välja? Kanske behöver vi inte göra det, för det går inte att rädda en enskild art i längden utan att också rädda miljön den lever i med alla de andra arterna där, säger flera forskare i veckans avsnitt. En som mött konflikterna i världens artrikaste miljö är Sveriges Radios nyligen hemkomna latinamerikakorrespondent Lotten Collin, som gjort programserien Drömmarnas Amazonas. Hon berättar om forskaren som säger att en liten blomma räddade hans liv, om borgmästaren som blev populär genom att avverka skog, och om kvinnan som odlar ekologisk frukt och uppmanar andra till hållbar odling, och som lever under dödshot. Själv har Lotten Collin knappt hunnit njuta av naturen under alla resor genom Amazonas eftersom hon har behövt fokusera på de konflikter som hotar mångfalden. Vi hör också om gerillaaktivism mot växtblindhet, om varför karismatiska men ganska välmående däggdjursarter får mest bevarandepengar, och så möter vi naturjournalistikens grand old man, sir David Attenborough. Medverkande: Lotten Collin, tidigare latinamerikakorrespondent och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfaldProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Janne Jutila

18 Dec 202050min

När coronapandemin sätter stopp får man tänka nytt. Och det gäller såväl årets nobelpristagare och deras forskning, som teknikutvecklingen och nobelfirandet. Men det finns ljuspunkter och saker som rentav blivit bättre i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion och Kulturradion sände på Nobeldagen, som vanligt, men utan närkontakt med medverkande och nobelpristagare. I sändningen får vi höra vad som blivit bättre i år, till exempel när det gäller forskningen om svarta hål vid Keck-observatoriet på Hawaii, enligt årets fysikpristagare Andrea Ghez. – Att få tid att tänka igenom saker har varit bra i år, säger pristagaren och fysiknestorn Roger Penrose. Och vi hör nobelkommitténs Ulf Danielsson om andra saker som blivit bättre för forskarna, och som nog kommer att leva kvar efter den här tiden. Och förstås, vad årets priser handlar om. Programledare: Karsten Thurfjell och Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Joel Löf

11 Dec 202046min

Att mäta coronavirus i avlopp visar vart smittspridningen är på väg cirka två veckor innan det syns i covidteststatistiken. Anna Székely leder ett forskningsprojekt i Uppsala där de nu kollar avloppsvattnet i olika stadsdelar och ser stora skillnader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Göteborg har de gjort den här sortens mätningar i flera år, på andra virus, bland annat för vinterkräksjukan, och har en upparbetad kontakt med smittskyddsläkare och sjukhus. Att lägga till analyser för Sars-cov2-viruset var inte en så stor apparat, berättar professorn Heléne Norder. Vi fördjupar oss också i polisens jakt på droger i avloppen i Malmö och en spännande verklig detektivhistoria i Stockholms avloppsnät – var kom allt silver ifrån? Och så hör vi Klas Östergren om varför "the London fatberg", den gigantiska proppen i Londons avloppssystem hamnade i hans senaste roman Renegater. Och vad det säger om mänskligheten. Medverkande: Lasse Edfast och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström

4 Dec 202046min