Tyskt blixtkrig på Balkan 1941 inför Barbarossa

Våren 1941 kom Balkan i centrum för krigsutvecklingen under andra världskriget med den mindre kända tyska operation Marita mot Jugoslavien och Grekland. Italienarna misslyckade krigsoperationer i Nordafrika och Grekland tvingade tyskarna att agera.

Italien hade redan 1939 ockuperat Albanien och i oktober 1940 anföll Mussolinis trupper Grekland. Det italienska anfallet körde fast och grekerna kunde till och med inleda en motoffensiv. Tyskarna bestämde sig för att genomför en operation som skulle ge dem kontroll över Jugoslavien och Grekland med den stora Medelhavsön Kreta. Men varför satsade Hitler tid och resurser på en Balkanoperation? Förberedelserna för det stora anfallet på Sovjet – operation Barbarossa – var redan i full gång.

I avsnitt 29 av Militärhistorienpodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om den kanske lite mindre kända tyska operation Marita det vill säga anfallet på Jugoslavien och Grekland 1941. Utgångspunkten för diskussionen är det strategiska läget i Europa från det tyska misslyckandet att besegra Storbritannien fram till anfallet på Jugoslavien och Grekland i april 1941.

Hitler och Mussolini hade en relation som inte var helt enkel att hantera för de båda diktatorerna. Hitler beundrade i grund och botten sin italienske föregångare just därför att denne så tidigt i Italien tagit makten och etablerat en fascistisk stat – tio år före Hitler själv 1933 hade kunnat komma till makten.

Men på det utrikespolitiska planet och inte minst när det gällde militära resurser och förmåga var Italien en svag lillebror till sin tyska storebror. Den italienska krigspolitiken i Nordafrika förvandlades ganska snart till katastrofala nederlag och på samma sätt det italienska anfallet på Grekland. Tyskarna fick inträda till italienarnas räddning. Det innebar att den tidigare uppdelningen av intressesfärer med ett italienskt Medelhav måste ändras. Tyskarna kom i och med invasionen av Jugoslavien och Grekland att ta över Axelmakternas initiativ i Medelhavet på grund av Mussolinis misslyckande.

Jugoslaverna splittrades av inre motsättningar och grekerna var hopplöst utelämnade åt tyskarna trots att de hade en stark befästningslinje i nordöst – Metaxa-linjen – mot Bulgarien och att en brittisk expeditionskår fanns på plats. Inför den tyska blixtkrigsoperationen var de trots allt utelämnade till ett snabbt nederlag. Det hela var över på några veckor och den nazistiska svastikan vajade mycket snart på Akropolis.

Samtidigt är det en viktig fråga om operationen på Balkan verkligen påverkade planerna för operation Barbarossa. I podden följer en diskussion om hur Balkanfälttåget hörde ihop med det planerade anfallet på Sovjet. I kommande avsnitt följer vi upp med den spektakulära tyska luftlandsättningen på Kreta – operation Merkurius – som följde den tyska framgången på det grekiska fastlandet.

Du som vill läsa lite mer kan ta dig an Martin van Crevelds Hitlers’s Strategy 1940-1941. The Balkan Clue som reder ut förspelet till Balkanfälttåget. Mer översiktligt, men klarsynt och lättillgängligt, är två kapitel i John Keegans The Second World War. För den lite mer nördige rekommenderas Blitzkrieg In the Balkans and Greece 1941.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.