USA-valet drar i gång – Fernando Arias på plats i Iowa

Cecilia Uddén (Kairo), utrikesreportern Johan-Mathias Sommarström, Richard Myrenberg (Nairobi) och Katja Magnusson (Istanbul) deltar i seminerium om våra kampen mot IS, Islamiska staten, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Natalia Kazmierska, programledare i P1 och P3 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är ett år sedan terrororganisationen IS utropade sitt kalifat i områden som de ockuperar i bland annat Syrien och Irak. Det kommer ständigt nya bevis på deras brutalitet, inte minst via deras egna propagandafilmer. Hela världen pratar om hur man ska stoppa IS. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen. Vad är det svåraste med att rapportera om IS? – Det absolut svåraste är att vi torrsimmar. Vi kan inte åka dit eftersom att vi antagligen inte skulle överleva en sådan resa om vi inte till hundra procent anpassade oss till IS:s medialagar. Det finns ett par journalister, bland annat en tysk journalist, som har varit inne i IS-områden och rapporterat om IS på ett sätt som de godkände. Det gör inte vi och det är ett helvete för varje journalist som vill beskriva något, att man inte kan se det med egna ögon. Det är det värsta vi vet, säger Cecilia Uddén. Johan-Mathias Sommarström har varit mycket i Tunisien, som man kan säga är IS stora rekryteringsbas. – I Tunisien handlar det framför allt om att IS lovar dem ett liv i ett kalifat där alla är lika mycket värda. Kommer man från ett land där man har utsatts för förtryck, där många är fattiga, även om inte alla som rekryteras till IS är fattiga, då är det ganska lockande att sälla sig till de skarorna där alla är lika mycket värda och alla hyllas lika mycket, säger Johan-Mathias Sommarström. Vad händer med dem när de rekryteras och skickas vidare? – Det är väldigt olika. Tunisien har infört nya terrorlagar så nu förhindrar man framför allt unga människor från att resa utomlands. Många har åkt vidare till Libyen som är ett i princip laglöst land just nu. Där har IS etablerat sig och har stora träningsläger. Det är dit många av de tunisiska ungdomarna åker först innan de är färdigutbildade. Richard Myrenberg har sett den islamistiska terrorn på annat håll när han rapporterade från Garissa i Kenya där en attack mot ett universitet genomfördes tidigare i år. – Skrämmande för Kenya som nation var att en av gärningsmännen i attacken en gång i tiden var en lovande juriststudent på ett av Nairobis främsta universitet. Alla gärningsmännen i Garissa var kenyaner så på något sätt har man importerat den islamistiska terrorn. Terrorgruppen Al-Shabaab som ursprungligen är från Somalia hade lyckats exportera det här extrema våldet till Kenya. Hänger terrorgrupperna Al-Shabaab och Boko Haram ihop med IS, har de någon kontakt? – Al-Shabaab säger sig vara en del av al-Qaida. Boko Haram däremot har närmare kontakt med IS. I vintras kom det nya filmer på nätet från Boko Haram som plötsligt var väldigt välproducerade och välgjorda och då är det många som misstänker att IS har tagit över mediakommunikationen för Boko Haram. Dessutom påstår nigeriska myndigheter att man har lyckats stoppa hundratals nigerianer som, precis som i Tunisien och i andra länder, är på väg till Turkiet för att gå med i IS. Katja Magnusson har varit mycket i Irak och bland annat träffat yazidiska kvinnor som utsatts för IS:s våld. De har berättat om systematiska våldtäkter och andra medier rapporterar om att IS bedriver sexslaveri. Hur rättfärdigar de här IS-männen, som säger sig vara djupt religiösa, något sådant som våldtäkt? – De ser inte de här yazidiska flickorna som goda muslimer, de ser dem som avfällningar. De har till och med gått ut med i sin tidning med att det är tillåtet att våldta de här flickorna då de inte anses vara muslimer. Ska man tolka det som att det är en del av tron att man får våldta? – Många muslimer skulle säga att IS inte över huvud taget representerar islam och att det här är en brutalitet och en avart som inte har något med religion att göra. IS försöker försvara de här handlingarna i religionens namn men de flesta muslimer skulle säga att de är helt oacceptabelt, precis som alla känner när man träffar de här unga flickorna. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nanna Isaksson, Ekotnanna.isaksson@sverigesradio.se

18 Aug 201540min

Anna Landelius (Danmark), Thella Johnson (Finland) och Jens Möller (Norge och Island) deltar i seminerium om våra Nordiska grannländer, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Natalia Kazmierska, programledare i P1 och P3 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Aug 201540min

Johan Bergendorff (global hälsa), Agneta Furvik (New York) och Cecilia Uddén (Kairo) ger var sin spaning när Ingvar Storm tar över rodret vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Aug 201548min

Staffan Sonning (London), Johanna Melén (Östeuropa), Kristian Åström (Ekonomi) och Jan Andersson (Bryssel) deltar i seminerium om EU:s inre konvulsioner, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Helena Groll, Studio ett i P1 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Aug 201542min

Johan Bergendorff (global hälsa), Margita Boström (Bangkok), Lotten Collin (Rio de Janeiro), Richard Myrenberg (Nairobi) och utrikesreporter Maria Sjöqvist deltar i seminerium om millenniemålen, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Helena Groll, Studio ett i P1 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Aug 201541min

Beatrice Janzon (Paris), Cecilia Uddén (Kairo), Katja Magnusson (Istanbul) och Richard Myrenberg (Nairobi) deltar i seminerium om flykten över Medelhavet, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Helena Groll, Studio ett i P1 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över 2 000 människor har bara det här året förlorat sina liv på sin väg till Europa. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen, och ofta innebär det möten med tunga människoöden och berättelser. – Det är oerhört starkt och märkligt, surrealistiskt att vara på plats och se de första staplande stegen som människor tar på Europeisk mark, berättar Beatrice Janzon, korrespondent i Paris. Vad har varit svårast att möta? – Det är människoödena, och tragiken. Många är kvar i den svåra upplevelsen av flera dagar till havs, med ibland flera års svår flykt bakom sig. När de fortfarande är inne i den upplevelsen är det svårt att avgöra vilka man ska våga sig på att intervjua. – Absolut så finns en stor lättnad och glädje hos många. Det är otroligt att se barn som suttit på en båt och kanske inte fått röra sig på sex-sju dagar kan leka precis som våra barn när de kommer in till en hamn. Det är precis så många italienare resonerar – de träffar dem som klarat resan och överlevt, det finns en glädje i det också, säger Beatrice Janzon. Cecilia Uddén, korrespondent i Kairo, känner igen bilderna av tragik. -– De jag träffar, på andra sidan Medelhavet, är de som misslyckats med att fly. De har suttit på båtar som sjunkit, för att sedan hamna på fängelse eller i häkte i Egypten. Det är människoöden som är svåra att beskriva. Hur närmar du dig det här? – Paradoxalt nog är det så att människor ofta vill prata. Journalister som kommer blir en sorts terapeuter, man vill prata med någon som inte är med om samma sak. – När man vet att andra inte överlevt drabbas man av en förfärlig skuldkänsla över att ha överlevt. Då kan man inte prata med de som är i samma situation, för de lider lika mycket. Då kommer vi journalister och suger i oss deras berättelser, förmedlar dem till världen, och sedan känner man sig ganska rutten. – Vi tar deras berättelser och åker vidare till nästa konflikt eller katastrof, för att suga ur fler berättelser. Sättet att hantera detta är att veta att många av er som sitter här har hört dessa berättelser – och gör något för någon annan i framtiden, säger Cecilia Uddén. Katja Magnusson har träffat många som inte tagit sig så långt att de satt sig i en båt, utan snarare hamnat i flyktingläger. Där finns ibland en uppgivenhet inför journalister som kommer dit. – De säger att det varit många journalister där, men ingenting blir bättre. Vad spelar det för roll om människor i Sverige lyssnar på våra berättelser, ”vi sitter ändå kvar i de här tälten och våra barn har inga vinterskor i snön”. Man kan förstå hur svårt det är, men det finns alltid de som hoppas att journalister ska kunna hjälpa till. – Det är svårt som journalist, när människor är desperata. Vad ska man göra när någon hellre vill ha pengar till en symaskin än att prata med en journalist? Många av de som tar beslutet att ge sig ut i små rangliga båtar på ett farligt hav kommer från Afrikanska länder. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg tycker det är slående att de som flyr över Medelhavet inte kommer från de mest utsatta länderna på kontinenten. – De kommer inte från de fattigaste och mest miserabla länderna. Skulle det vara så hade vi haft flyktingar från Centralafrikanska republiken eller Sydsudan. De finns i stället i flyktingläger i Afrika där det i många fall är hemska förhållanden. – De som flyr kommer i stället från Västafrika, som Guinea, Elfenbenskusten. Eritrea är det land som bidrar med den största flyktingströmen efter Syrien. Jag tror att det handlar om folk som har tillräckligt med medel för att våga hoppas på någonting bättre. – Man flyr ifrån en mental tryckkokare. Eritrea beskrivs av flera organisationer som ett land där medborgarna kontrolleras mer än i Nordkorea, säger Richard Myrenberg. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nils Lindström, Ekotnils.lindstrom@sverigesradio.se

18 Aug 201542min

I irakiska Kurdistan träffar vi Karwan, uppvuxen i Eskilstuna, men nu bosatt i Erbil där världspolitiken hela tiden påverkar det dagliga livet. Ett av dom länder som deltar i spelet kring Kurdistan är ju USA. Men på hemmaplan i Förenta staterna har man ju egna problem. Det senaste året har polisvåldet mot svarta amerikaner varit en hett debatterad fråga som vi skall spegla här också. Så gör vi ett hopp från USA över Stilla Havet till Japan där man nu börjar starta kärnkraftverken igen efter den dramatiska Fukushimaolyckan för fyra år sedan. Slutligen beger vi oss till Ryssland där oberoende röster och organisationer upplever ett allt hårdare samhällsklimat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Aug 201529min

Idag står Grekland i fokus i Sonning i P1. En uppgörelse om ett tredje räddningspaket från de internationella långivarna är på väg, men räcker det? Kommer Grekland överleva som medlem i eurozonen och kommer eurozonen överleva i sin nuvarande form? Staffan Sonning pratar med gästerna Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, Sotiris Delis, moderat riksdagsledarmot som liksom många andra greker kom till Sverige på sjuttiotalet och Anette Nordgren, bosatt i Grekland sedan tjugoåtta år där hon är svensklärare vid Atens universitet och just har färdigställt en svensk grammatik på grekiska. Hur oroliga ska vi vara för att åka till Grekland på semester? Vår reporter Alfred Wreeby har varit ute och pratat med de resenärer som just nu står på resebyrån och bokar sin Greklandsresa, vad tänker dom? Kajsa Moström, informationschef på Apollo resebyrå kommer också hit och berättar hur resenärerna resonerar och vem som egentligen tjänar på att turister kommer till Grekland. Och så är förstås vår huskock Erik Videgård på plats med sin lilla kokplatta i studion. Idag lagar han grekisk husmanskost som lämpar sig för vilket ekonomisk läge som helst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Aug 201540min