Johan Bergendorff om hur svårt det verkar vara att få världen att fimpa

Fler än en miljard röker fortfarande på jorden. Hälften kommer att dö i förtid. Men nu slås spikar i kistan för tobaksindustrin, med rökförbud i hela stadskärnor och tobaksfria generationer...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är Radiokorrespondenterna, idag om världens farligaste produkt som dödar 7 miljoner personer per år. Jag heter Johan Bergendorff och är Sveriges radios globala hälsokorrespondent.)

Jag sitter i studio sju i radiohuset i Stockholm. I början av 90-talet skulle ingen höjt på ögonbrynen om jag tänt en cigarett här inne. Sen kom lagarna om rökfri arbetsmiljö och rökburarna inrättades här på radion och lite varstans i Sverige. Rökrutorna på skolgårdarna försvann 1994. 2005 blev det förbjudet att röka inomhus på krogen. Numer får rökare stå utanför radiohusentrén även i snålblåst intill en staty av radiolegenden Sven Jerring. I sommar så ska rökning förbjudas på ytterligare en massa platser i Sverige, som uteserveringen, lekplatser och tågperronger och det gäller även e-cigaretter.

Samtidigt kan det tyckas märkligt att rökning över huvud taget är tillåtet fortfarande? Ja menar vilken annan produkt som används enligt tillverkarens instruktion dödar hälften av konsumenterna i förtid? Runt 12 000 svenskar avlider på grund av rökning varje år, det är fler än de som avlider av alkohol, trafikolyckor, mord, suicid och narkotika tillsammans.

Jag har bjudit in en samtalsgäst till dagens program. Margaretha Haglund som är tobakspolitisk expert på tankesmedjan Tobaksfakta. Välkommen.

Du har jobbat på Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, varit WHO-expert och jobbat mot tobaksrökning i flera decennier. Hur svårt kan det vara att få stopp på nått så hälsovådligt?

– Ja man kan ju undrar varför det tar så väldigt lång tid när vi vet så väl hur vi ska åtgärda det här, men det finns så väldigt starka ekonomiska krafter som vill att vi ska fortsätta använda de här produkterna. Sen tror jag att vi saknar tillräckligt modiga politiker som sätter ned foten och säger att nu måste det bli ett slut, säger Margaretha Haglund.

– Margaretha Haglund, är du nöjd med skärpningen av tobakslagen som träder i kraft första juli i år?

– Det är ett bra steg, men jag tycker att det är viktigt att man begränsar tobaksindustrins möjligheter att rekrytera nya konsumenter. Varje år så rekryterar de närmare 16 000 barn som sen fastnar många gånger i ett livslångt bruk av tobak och det tycker jag är en förlust för varje barn som fastnar.

– Häng kvar Margaretha, för vi ska ge oss ut i världen en stund nu. Det är fortfarande mer än en miljard människor på jorden som röker, och när vi i rika länder inför alla de här åtgärderna för att minska rökningen så ser sig Tobaksindustrin om efter nya kunder i fattiga länder. För ett år sedan var jag i Indonesien och det här är vad jag fann.

Bimo Satrio 11 år med en cigg i mungipan, klädd i svarta jeans, blå jeansskjorta och keps bor i ett slumområde i centrala Jakarta. Han säger att hela hans familj röker så ingen bryr sig.

Bimo Satrio gillar smaken av det inhemska cigarettmärket Gudang Garam, rökningen får honom att koppla av. Han är lite rädd för att bli sjuk säger han, men när han försökte sluta så blev suget för stort.

– Det är lätt att få tag på cigaretter säger Bimo Satrio, ingen kioskägare har hittills vägrat sälja till honom. Fast han är liten och spenslig och man egentligen ska vara 18 år för att få köpa.

Det är många av eleverna som kommer hit och handlar bekräftar en tobakshandlare jag besöker i ett stånd intill en högstadieskola.

41 procent av indonesiska pojkar mellan 13-15 röker, men än så länge bara 3,5 procent av flickorna. I Sverige ligger motsvarande siffra på 10 procent både bland killar och tjejer. För indonesiska killar är ciggen en del av vuxenblivandet. Nästan sex av tio män röker i landet, en av de högsta siffrorna i världen.

För några år sedan blev en video på ett kedjerökande småbarn från Sumatra viral.

2-åriga Aldi Rizal rökte 40 cigaretter om dan, men när han var fem år fick han terapi av en barnpsykolog och är nu rökfri. Indonesiska myndigheter lovade då krafttag för att rädda andra barn, men inget hände. Antalet mellan- och högstadieelever som röker har fördubblats de senaste 20 åren och tredubblats bland lågstadie- och dagisbarnen berättar Lisda Sundari på Lentera Anak som är en organisation mot rökning.

Tobaksindustrin kan göra nästan vad som helst här i landet, förklarar Lisda Sundari. Cigaretter säljs styckvis för 50 öre, det har många barn råd med och överallt finns affischer som visar hur cool och framgångsrik man blir om man röker. Men invänder jag, de stora tobaksjättarna med British American tobacco och Philip Morris i spetsen som köpt upp lokala bolag, de säger ju att de inte riktar sig till barn.

– Det är inte sant, hävdar Lisda Sundari. Tobaksbolagen sponsrar skolor och sportevenemang och musikfestivaler för unga där gratiscigaretter delas ut till minderåriga.

Indonesien är ett Disneyland för tobaksindustrin enligt rapporter. De har extremt stort inflytande över indonesiska politiker vilket gjort att landet är ett av få i världen som inte skrivit på WHOs tobakskonvention där alla effektiva åtgärder listas som bör införas för att på sikt stoppa rökning globalt.

Hittills har tobakskonventionen fått 55 miljoner personer att sluta röka, men en granskning av nyhetsbyrån Reuters visar industrin bedriver en omfattande hemlig lobbykampanj för att få svaga länder som Indonesien att inte följa efter. Andra läckta dokument har slagit fast att bolagen känt till i åtminstone 50 år att deras produkter ger kunderna hjärt- och lungsjukdomar och cancer, men att de gjort sitt yttersta för att så tvivel om detta.

Allra viktigast för att få folk att fimpa är att höja kostnaden kraftigt på cigarettpaketen. Indonesien har ett av de lägsta prisen i världen.

Tobak är en extrem förlustaffär för staten, säger Lisda Sundari. Indonesiska hälsodepartementet har räknat ut att rökningen kostar samhällsekonomin 300 miljarder kronor om året i ökade vårdkostnader och förtidiga dödsfall, det motsvarar en fjärdedel av hela statsbudgeten och det är fyra gånger mer än man drar in på tobaksskatten.

Indonesiska politiker vill inte heller prata om de tusentals barn som blir nikotinförgiftade av att plocka bladen på sina föräldrars och grannars fält. Ytterligare ett sätt som tobaksindustrin bidrar till barns ohälsa.

– Jag brukar hjälpa mina föräldrar att plocka och vika tobaksbladen när det är skörd, berättar 14 åriga Hayati, och då får jag ofta huvudvärk.

– Hayati blir illamående av tobaken när hon jobbar med skörden, bekräftar hennes pappa Sunar, och då brukar jag att be henne att vila lite. Jag har inte råd att anställa vuxna tyvärr.

Familjen bor i en liten by på ön Madura nordost om Java. Human Rights Watch intervjuade 132 barn till indonesiska tobaksbönder 2016 och konstaterade i en rapport att hälften hade tydliga tecken på nikotinförgiftning som också kan ge kräkningar, yrsel, kramp, diarré eller oregelbunden hjärtrytm.

Svett och fukt på bladen gör att nikotinet tränger in via huden in i blodet och ger samma nivåer som om man rökt många cigaretter (green tobacco sickness).

Industrin har lovat ta med frågan i sitt hållbara tobaksprogram, men bolagen har fortfarande inte full koll på om tobaken som de köper upp via mellanhänder plockats av barn som dessutom hanterar farliga bekämpningsmedel utan skyddsutrustning, enligt Människorättsorganisationen.

– Det finns 4 miljoner tobaksbönder i Indonesien och de flesta har barn som hjälper till vid skörden, påpekar Esti Wahyuni som är undersökande journalist och gjorde research för rapporten om de tobaksförgiftade barnen.

Vilka långtidseffekter nikotin- och bekämpningsmedelsförgiftningen har på barnen har ingen undersökt, men att nikotin påverkar unga hjärnor negativt är väl känt och människorättsorganisationen varnar för ökad risk för lungproblem, cancer, depression, nervskador och fertilitetsproblem.

Cigaretter som säljs i Sverige kan mycket väl ha gjorts på tobak som plockats av nikotinförgiftade barn i Indonesien, eller i Kazakstan, Malawi, Tanzania, Zimbawe, Brasilien, Bangladesh eller USA som har samma problem enligt flera rapporter. Störst på svenska cigarettmarknaden är JTI Sweden. Bolaget uppger att man köper en mindre andel tobaksblad från Indonesien via externa leverantörer och att avtalsvillkor säkrar att inga barn plockat tobaken.

Men enligt den tyska organisationen Unfairtobacco som följer tobakshandelns avtryck på människor och miljö globalt.

– Det är troligt att nikotinförgiftade barnarbetare plockat tobaken till bolagets svensksålda cigaretter, säger Sonja von Eichborn på Unfairtobacco.

När tobaksindustrin förlorar kunder i rika länder så går man nu in stort i e-cigarettbranchen för att fortsätta tillfredställa nikotinisternas sug och skapa nya. Så här lät det när jag besökte USA härom året.

Klockan är 11 på förmiddagen. District Vape har precis öppnat. Ett enda rum med betongväggar målade i mörkrött, nakna glödlampor och träbjälkar i taket. Ett skyltfönster mot gatan, en glasdisk och glashyllor fulllproppade med små parfymliknande glasflaskor med nikotinvätskor i alla smaker.

Jag är enda kunden ännu så 22-åriga Wesley Soto tar sig tid att berätta hur allt började för honom. Wesley var 13 år när han började att tjuvröka och snart var han uppe i ett paket om dagen, mentolcigaretter, samma som hans pappa rökte så ingen märkte något hemma förrän polisen tog honom på bar gärning i 16-års åldern som minderårig rökare. Samma år som pappan dog av lungcancer fick även farföräldrarna rökrelaterad cancer.

Wesley Soto försökte sluta men var fast i sitt nikotinberoende. Han testade en av de första e-cigaretterna på marknaden, men den var för svag så det gav inget. Det var inte förrän han prövade en en rebuildable dripping atomicer, en elektronisk rökapparat där man själv droppar nikotinvätska på bomullstussar intill en glödtråd som han fick samma starka nikotinkick som av att röka och därför kunde sluta med cigaretter. En nikotinhaltig vätska blandad med propylenglykol och glycerin värms upp av ett batteri så att en ånga bildas som man sedan kan dra ned i lungorna.

På Kaliforniens universitet i San Francisco, söker jag upp medicinprofessor Stanton Glantz. Han är mycket skeptisk till e-cigaretter som de stora tobaksbolagen nu satsar massivt på globalt med omfattande reklam riktad mot unga. Ännu finns inte några stora vetenskapliga långtidsstudier kring e-cigarettrökningens effekter. I flera undersökningar har ångan visat sig innehålla samma sorts cancerframkallande och hjärtpåverkande ämnen och tungmetaller samt lungirriterande partiklar som cigarettrök. Men oftast i betydligt lägre doser.

Stanton Glantz bild är de inte är lika cancerframkallande som traditionella cigaretter, men skadar lungorna och hjärt-kärlsystemet nästan lika mycket. Men det finns lika välmeriterade forskare i ett annat läger.

Professor David Abrams på Schroeder institutet i Washington och Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health hoppas att e-cigaretter är det gyllene ägg som stoppar tobakscigaretter för alltid. Något som äntligen kan erbjuda snabba nikotinkickar och bolmande, men utan tjära och tusentals gifter från bränd tobak som dödar varannan rökare i förtid.

David Abrams är kollega till Stanton Glantz, och förut stred de tillsammans mot tobaksrökning. Nu är de nästan ovänner och tolkar alla studier olika.

David Abrams anser att det här bråket bara gynnar tobaksindustrin, som kan spela på osäkerheten och få kunder att röka båda cigaretter och e-cigaretter samtidigt. Det viktigaste är att få bort de livsfarliga cigaretterna, tycker Abrams.

Sist här en amerikansk TV-reklam för e-cigaretter. Tobaksreklam på TV förbjöds redan 1971, men nu är nikotinprodukterna tillbaka i rutan och lockar unga tittare. En och en halv miljon ungdomar började röka e-cigaretter i USA förra året. Det är en explosion säger amerikanska hälsomyndigheten CCD oroat.

Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, gäst här i radiokorrespondenterna, hur ser det ut i Sverige är det samma e-ciggexplosion här?

– Ja bland ungdomar. De testar, och ungefär en tredjedel som går i nian har provat e-cigaretter och hälften i årskurs två på gymnasiet. Det är ju inte dem som är i färd med att sluta röka utan det här är ett sätt att komma in i ett nikotinberoende. Tobaksindustrin har ju jobbat jämt med att se till att man börjar använda deras produkter och då är det här ett sätt att få unga att senare börja använda de traditionella produkterna. Om det var så att de menade allvar med att hjälpa till med folkhälsan så skulle de direkt sluta att tillverka sina cigaretter och det kommer dem inte att göra. tror Margaretha Haglund.

– När det gäller nikotin så bygger det om belöningssystemet i hjärnan och det kan påverka flera generationer genetiskt. Man kan ärva störningar från en förälders rökning eller snusning, påpekar Margaretha Haglund.

– Vi hörde om barn i Indonesien tidigare som tobaksförgiftades när de plockade bladen till cigaretter som sen säljs i Sverige, tror du att rökare är medvetna om de här etiska aspekterna av sin konsumtion att
klimatutsläppen från tobaksindustrin är en och en halv gånger så stora som hela Sveriges utsläpp?

– Jag tror att allt för få är medvetna om hur man odlar tobak och vad det leder till, svarar Margaretha Haglund.

– Att tobaksindustrin nu satsar i Indonesien och andra fattigare länder som ännu inte antagit hårda antirökningslagar, på vilket sätt skulle svenska politiker kunna förhindra det?

– Man kan ju när man träffar företrädare för de här regeringarna försöka inspirera dem att ratificera tobakskonventionen och hjälpa dem via bistånd att motarbeta tobaksindustrin, men det är inte på agendan jämt på SIDA.

I programmet Vetandets Värld i veckan så berättade jag om ett initiativ om en tobaksfri generation som testas i flera städer på Filippinerna. Många på australiska ön Tasmanien är också sugna att testa. Så här är tanken.

I staden Balanga på Filippinerna testas sedan tre år ett nytt sätt att minska rökningen. Där är det förbjudet för unga födda år 2000 eller senare att köpa tobak. Idén är att de ska bli den första tobakfria generationen. Idén kommer från en matematikprofessor i Singapore.

Professor Jon Berrick vid Yale-NUS College i Singapore har utarbetat idén kring en lag om tobaksfria generationer som införts i staden Balanga på Filippinerna för tre år sedan och därefter spridit sig till flera andra grannstäder. Tobaksindustrin har dock stämt Balanga. Parlamentet på Australiska Tasmanien har också övervägt lagen, men ett val kom emellan så nu vilar frågan där.

Effekten av den tobaksfria generationen ska utvärderas vetenskapligt säger Jon Berrick, men konceptet har redan testats för 100 år sedan när det gäller opiumrökning på dåvarande Formosa och Ceylon med gott resultat.

Dagens åldersgränser för tobaksinköp sänder signalen att det är ofarligt att röka efter en viss ålder, vilket inte stämmer. Nästan ingen börjar röka efter 25 år och yngre tonåringar får ofta cigaretter av äldre, vilket efter några år skulle förhindras när allt fler årskullar blir tobaksfria enligt Berrick.

Men tobakspreventionsexperten professor Simon Chapman vid Sydneys universitet tycker att det redan finns mer beprövade effektiva åtgärder. Med neutrala paket, varningsbilder, reklamförbud, allt fler rökfria platser och höjda tobaksskatter så har redan dagligrökningen bland Australiska ungdomar mellan 15-17 år sjunkit under 2 procent påpekar Simon Chapman. I Sverige är motsvarande siffra fem procent.

På Tasmanien i huvudstaden Hobarts hamn pågår en träbåtsfestival, där gamla ångmotorer puttrar och pyser. Inne i delstatens parlament träffar jag senatorn Ivan Dean, en före detta polis som blivit partiobunden politiker och som 2014 la fram ett lagförslag om att införa en tobakfri generation på den Australiska ön.

Det fanns en majoritet för lagen, men överhuset krävde en rättslig utredning att den inte var diskriminerande berättar Ivan Dean. 2016 kom resultatet, lagen var juridiskt korrekt, men då hade ett val ändrat parlamentets sammansättning och det var inte längre säkert att den skulle gå igenom, så senator Ivan Dean har nu beslutat sig för att istället lägga fram ett lagförslag att höja tobaksinköpsåldern till 21 år som ett första steg.

Det är vår uppgift som folkvalda politiker att skydda medborgarnas hälsa, anser Ivan Dean. Hans egen pappa dog vid 65 års ålder av lungcancer efter många års kedjerökande. Han kunde fått 20 år till, tror Ivan Dean om han aldrig rökt. Opinionsundersökningar i Australien visar enligt Dean att åtta av tio kan tänka sig en lag om en tobaksfri generation.

Det är bara en tidsfråga innan rökning börjar totalförbjudas på många håll, inklusive Tasmanien tror Ivan Dean. Men vad säger rökarna om den framtiden?

Joe i Hobart har försökt sluta senaste 15 åren, men misslyckats. Han är nikotinberoende och gillar att röka och tycker inte att samhället ska tala om för honom vad han få göra eller inte.

I Sydney träffar jag ett gäng unga rökare nere på strandpromenaden mitt emot det berömda operahuset. Catia säger att hon redan känner sig smutsig som rökare, förvisad till trånga gränder där man fortfarande får bolma utomhus i Sydney. På många platser är det redan förbjudet och i norra delen av stan ska politikerna inom kort klubba ett totalt rökförbud. Hon blir paranoid när det kommer barnvagnar, med föräldrar som kan anklaga henne för att vilja skada bebisarna via passivrökning. Kompisen Patrick fyller i. Det är en fråga om friheten och rättigheten att skada sig själv om man så vill, anser Patrick.

Hassan som är sjuksköterska och mycket medveten om hälsoriskerna med att röka, han är orolig att han ska bli diskriminerad som rökare, men Hassan är ändå positiv till en lag om en rökfri generation om det kommer att hålla hans framtida barn borta från cigaretter.

– Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, vad tror du, är detta nått att testa i Sverige?

– Jag tror inte att det kan ersätta de åtgärder vi redan vet är väldigt viktiga, dvs reglera tobaksindustrin nyrekrytering, prishöjningar, rökfria miljöer, opinionsbildning. Men visst så kan det få ett symbolvärde. Det är inget nytt, redan 1975 föreslog Socialstyrelsen i en utredning att de som föddes det året skulle bli den första rökfria generationen. Man skulle utforma skola, Mvc, Bvc och arbetslivet så att det främjade rökfriheten, det handlade inte om lagar utan stimulans, säger Margaretha Haglund.

– Men det blev inte så, var låg motståndet?

– Jag tror inte att det var så mycket motstånd, men vi är mycket bättre på teori än praktik i Sverige, svarar Margaretha Haglund.

– Du säger att det saknas politiskt ledarskap på området i Sverige, är detta inte en valvinnande fråga?

– Jag förstår inte varför det inte skulle vara en valvinnande fråga eftersom ingen förälder vill att deras barn ska börja röka, inte heller de som själva röker, men i Sverige har varje åtgärd som vi har lyckats få igenom i Riksdagen har vi fått kämpa genom en enorm uppförsbacke. Det tog 10 år att få rökfria serveringar och det har tagit nästan 10 år att få de rökfria lekplatserna nu som alla välkomnar. Sedan har vi också kämpat för att få slut på exponeringen av tobaksvaror i butik eftersom vi vet att det påverkar ungdomar och barn. Ser de varorna i butik så blir de också mer socialt accepterade. Mer än 8 av 10 stödjer ett förbud men politikerna har inte fått igenom det i Riksdagen och det är konstigt att förbuden inte drabbar de som ställer till det här mest, alltså tobaksindustrin, istället för de som fastat i bruket, anser Margaretha Haglund.

– En massa organisationer och kommuner har skrivit på ett upprop om ”tobacco end-game” i Sverige till år 2025, och med det menas att andelen rökare i befolkningen ska vara under fem procent, idag är den drygt tio procent, det är bara sex år dit, hur går det?

– Nej det kommer inte att gå, inte med den takten vi har nu. Det kommer att ta till minst mitten av 2030-talet om vi klarar av det då. Det behövs ett politiskt ledarskap i frågan och tobaksindustrin kan inte få fortsätta att rekrytera 14 000 nya ungdomar varje år till sina skadliga produkter, tycker Margaretha Haglund.

– Tror du att det kommer en framtid när ingen röker på jorden?

– Ja jag tror att det kommer en tid när vi inte röker, jag vill hoppas det i alla fall, avslutar Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta.

Radiokorrespondenterna är slut för idag. Nästa vecka reser Radiokorrespondenterna till Colorado, den första av USAs delstater som legaliserade marijuana och där man nu på allvar börjar se effekterna. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind berättar om blomstrande ekonomi men också om en helt ny kriminalitet eftersom den växande marijuanamarknaden lockar till sig den organiserade brottsligheten.

Ljudtekniker idag var Håkan Sjöqvist, producent Anders Diamant och jag heter Johan Bergendorff. Vi hörs.