Dansk-tyska kriget år 1864 – en dansk katastrof

Dansk-tyska kriget år 1864 eller andra slesvigska kriget blev på många sätt en katastrof för den danska nationen. Kriget reducerade Danmark ytterligare och slet bort de tyska hertigdömena som var ekonomiskt rika och befolkningstäta.

Danmark hade sedan mitten av 1600-talet succesivt tappat landområde efter landområde. Efter 1814 var Danmark ett ”lilleputt”-imperium bestående av de atlantiska öarna (bland annat Island), de danska öarna och tre hertigdömen i söder.

I nationalismens tidevarv skapade tanken på en tysk nation problem i hertigdömen som hade en i huvudsak tyskspråkig befolkning. Ett krig hade redan utkämpats 1848-51 då Slesvig och Holstein hade gjort uppror för att vinna självständighet från den danska kronan. Då hade den danska armén segrat och Danmark hade fått stöd av bland annat Sverige. År 1864 blossade motsättningarna upp igen, men denna gång ställdes Danmark ensamt mot upprorsarmén stödd av Preussen och Österrike. Det kunde bara gå på ett sätt.

I avsnitt 38 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om det kanske största traumat i danska historia – nederlaget år 1864. Hur kunde det gå så illa? Varför utmanade Danmark de tyska staterna istället för att hitta en politisk kompromiss med sina hertigdömen?

Den danska krigsmakten gick i krig 1864 med en stark tro på sig själv. Kriget skulle visa sig att det danska självförtroendet var total missbedömning. Armén tvingades omgående utrymma försvarsverken vid Daneviken i Slesvig. En försvarslinje som uppfattades som ointaglig. På detta bakslag följde den hopplösa striden vid Dybbølns skansar som den 18 april 1864 avslutades med en blodig preussisk stormning. Den udde som skansarna försvarade var det sista lilla område som danskarna höll av sina hertigdömen. De danska skansarna hade veckorna före stormningen skjutits sönder till grushögar av det moderna bakladdade och räfflande preussiska artilleriet.

Vad räddade danskarna från totalt nederlag och utplåning? I dansk självförståelse skapades en myt kring 1864 som talade om att offret på slagfältet räddade nationen. I verkligheten avgjordes kriget i mindre utsträckning på slagfältet. Det var stormakterna och inte minst britterna som räddade Danmark. Preussarna och österrikarna stoppades och förlusten stannade vid en inkorporering av de tre tyska hertigdömena i det som sex år senare skulle bli det tyska kejsardömet. Kriget 1864 har en större dimension. Det var en viktig del av den tyska enandeprocessen som dirigerades av den tyske rikskanslern Otto von Bismarck och verkställdes av den skicklige generalstabschefen Helmuth von Moltke.

Den som vill läsa om kriget är i huvudsak hänvisad till danskspråkig litteratur. De politiska förvecklingarna reds ut i grunden i Rasmus Glentøjs bok Sønner af de Slagne 1864 (2014). I en lite mindre skrift Den Dansk-tyske krig 1864 (1991) utgiven av Tøjhusmuseet har Johs. Nielsen beskrivit kriget på ett kortfattat och övergripande sätt. De tre största slagen under kriget finns skildrade i Danmark i krig av Hans Christian Bjerg och Ole L. Frantzén.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.