#186 Folkhemmet

Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var "bomullssvälten"? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår? Veckans gäster är Malin Nilsson och Klas Nyberg. Malin Nilsson är ekonomihistoriker vid Göteborgs universitet och disputerade 2015 på en prisbelönt avhandling om kvinnor i hemindustrin. Klas Nyberg är ekonomihistoriker specialiserad på tekoindustrins historia och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker och klippare: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

6 Dec 201757min

Han uppfann själva begreppet "begrepp", skapade filosofihistoriens mest berömda liknelse – och introducerade en radikalt ny syn på människan som full av motstridiga känslor och drivkrafter. Platon (428-348 f. Kr.) är den grekiska tänkaren som la grunden till hela den västerländska filosofin. Veckans avsnitt tar sig an hans tänkande, från idéläran och grottliknelsen till skriftkritiken, kärleksläran och kunskapsteorin. Men berättar också om hans uppväxt i Aten och relationen till Sokrates, hans mystiska karriär som brottare och samröret med diktatorn på Sicilien som höll på att kosta honom livet. Veckans gäster är Staffan Carlshamre och Jan Stolpe. Staffan Carlshamre är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Jan Stolpe är översättare och kritiker, som bland annat översatt Platons samtliga skrifter till svenska. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

28 Nov 20171h 15min

Maoismen var statsideologi i en av 1900-talets värsta diktaturer – och gjorde samtidigt segertåg i vänsterintellektuella kretsar i Europa på 60-talet. Hur gick det till? Vem var Mao Zedong och vad gick hans kommunistiska ideologi ut på? Hur kunde den kinesiska regimen stoppa informationsspridningen om katastroferna i landet? Varför var de maoistiska propagandaaffischerna så färgglada? Och vad var det egentligen som lockade den svenska vänsterrörelsen i det maoistiska tankegodset? Veckans gäster är Michael Schoenhals, professor i kinesiska vid Lunds universitet, Marja Kaikkonen, professor i sinologi vid Stockholms universitet och Anne Hedén, doktor i historia vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

22 Nov 20171h 1min

Idag har alla svenska medborgare över 18 år rätt att säga sitt om vilka som ska styra i landet. För hundra år sedan var det fortfarande bara en femtedel av befolkningen som hade rösträtt. Så togs 1918 det historiska beslutet att införa allmän rösträtt i Sverige. Men när började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rösträtten finns fortfarande kvar internationellt? Veckans gäster är Ludvig Beckman, Christina Florin och Björn von Sydow. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet. Björn von Sydow är docent i statsvetenskap och riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman.

14 Nov 20171h 2min

Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. Ungefär så brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det långa 1600-talet i Sverige var också en tid av snabb modernisering, då den moderna statsmakten, byråkratin, pressen och postväsendet började växa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spåren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstå den här komplexa perioden i svensk historia? Hur mäktigt var egentligen Sverige? Vilka var tidens mest fascinerande personligheter? Och hur mycket storhetsvansinne har svenskarna kvar idag? Veckans gäster är Anna Maria Forssberg, Joakim Scherp och Åsa Karlsson. Anna-Maria Forsberg är historiker och forskningssamordnare på Armémuseum. Joakim Scherp är historiker vid Stockholms universitet. Åsa Karlsson är historiker och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

8 Nov 20171h 5min

George Sand (1804-1876) var en av 1800-talets mest lästa författare. Därtill en inflytelserik debattör, socialist och feminist. Ändå är det lika mycket hennes privatliv som hamnat i historieböckerna. Kärleksrelationerna var många och ofta med berömda män och kvinnor. Iklädd byxor och med cigarr i mungipan tänjde hon på sin tids kvinnoroll. Amantine Lucile Aurore Dupin, som hon egentligen hette, föddes i ett aristokratiskt hem på den franska landsbygden och gifte sig i unga år med en baron. Historien kunde ha slutat där. Så en dag bröt hon upp, flyttade till Paris, hängav sig åt bohemlivet och revolutionsidéerna – och debuterade som författare. Vad var det som hände? Vad handlar hennes viktigaste böcker om? Och vilken roll fick hon i sin tids kulturkretsar? Veckans avsnitt handlar om en av det franska 1800-talets viktigaste författare och mest fascinerande kulturpersonligheter. Gäster i studion är Sophie Guignard och Lena Kåreland. Sophie Guignard är forskare i franskspråkig litteratur vid Stockholms universitet. Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till biografin "Älska, det är allt! George Sand i liv och dikt" (Atlantis, 2014). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

31 Okt 201755min

I början av 30-talet, på ett litet forskningsinstitut i Frankfurt, uppstod en av 1900-talets mest inflytelserika akademiska miljöer. Det brukar kallas Frankfurtskolan, den banbrytande marxistiska teoribildning som växte fram i forskarkretsen kring Institutet för socialforskning, med namn som Theodor Adorno, Max Horkheimer, Herbert Marcuse och Walter Benjamin. Frankfurtskolans tänkare mixade Marx och Freuds teorier i en radikalt ny blandning, med udden riktad mot kapitalismen och masskulturen. Deras böcker var obligatorisk läsning i 60-talets vänsterradikala kretsar och studentrörelse. Men vad går egentligen Frankfurtskolans kritiska teori ut på? Vilka är de viktigaste tankarna? Och hur livaktig är Frankfurtskolans idéer idag? Veckans gäster är Anders Bartonek, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, och Camilla Flodin, forskare i estetik vid Uppsala universitet. Båda har i sin forskning intresserat sig för Frankfurtskolan i allmänhet och Theodor W Adornos tänkande i synnerhet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Podden spelas in på Språkstudion och tekniker är Christine Ericsdotter Nordgren.

25 Okt 201754min

Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman, mest känd för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och i höst aktuella som redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons). Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

18 Okt 201754min