Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk
Språket11 Nov 2024

Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(933)

Grammatik till vardags

Grammatik till vardags

Datorer med bestämda åsikter om riktig och felaktig grammatik har fått lyssnare att skriva till programmet Språket denna vecka. De får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans alla frågor:-jag först, lyssnarkommentarer-mera om den möjligen överdrivna skräcken för att sätta jag först i meningar- det såg ut som hon eller det såg ut som henne. Och det liknar hon eller det liknar henne-psykologiskt utlåtande och pedagogisk utredning - bestämningen hör väl egentligen inte till substantivet? - adjektiv kan vara kategoriserande/klassificerande eller karakteriserande- datorn rättar meningen det behövs upprättas ett avtal- håller känslan för svenska språket på att försvinna? Det handlar om en/ett förvirring - den 35-åriga mannen - rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Apr 201224min

Stor språkhjälp i liten app

Stor språkhjälp i liten app

Appar i läsplattor och smartmobiler är på väg att ersätta datorbaserade hjälpmedel och det innebär en stor förändring i synen på hjälpmedel. Det säger Mats Lundälv, som är datapedagog i Västra Götalandsregionen. En person med svårigheter att tala, läsa eller skriva kan nu med hjälp av sin telefon eller läsplatta tala in sms eller fotografera text och få den uppläst för sig. De äldre hjälpmedlen var ofta anpassade för varje individ och därför dyra. De nya apparna är billiga och när man använder dem behöver man inte avvika från en omgivning där de flesta fingrar på sin mobil eller läsplatta. Veckans program berättar om några appar med språkkompetens. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.-har vardagsspråket tagit efter det formella byråkratiska språket? Exempel: jag valde att gå Götgatan, jag beslutade mig för att gå Götgatan-att skapa nya verb - ett oskick eller en bra vana?-förslag på nytt verb: skräpa av-varför saknas verbet besvika i svenskan?-tveksamhet om ett att: orkar inte /att/ vara kvar-förhoppningen med mötet är- rätt eller fel?-likväl och likaväl - ofta används de som om de hade samma betydelse Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Apr 201224min

Tolkningsfrågor

Tolkningsfrågor

Det är brist på välutbildade språktolkar och det leder till brister i rättssäkerhet för dem som inte behärskar svenska och till arbetsmiljöproblem för svenska myndigheter som inte kan utföra sitt uppdrag. Det säger etnolog Kristina Gustavsson, som tillsammans med två kollegor har skrivit en forskningsrapport om tolkrollen och tolkningens betydelse för rättssäkerheten. Om myndigheter som anlitar tolk ställde krav på bättre tolkar, skulle det få resultat, säger Kristina Gustavsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Veckans samtliga frågor:-vad talar Sarkozy och Merkel för språk med varandra? SR:s Brysselkorrespondent Jens Möller bidrar.-hur använder man utländska tecken i svenska?-uttal av är - som kan bli e, ä och ibland är i tal-mera uttal: modeord med uttal som om det fanns ett r: mordeord-mänskohandel i radionyheter. Ska det inte uttalas människohandel? -Hälge och uttal av g Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Mars 201224min

P1 Språket 20120320 Jag först - när började vi säga så? 2012-03-20 kl. 13.20

P1 Språket 20120320 Jag först - när började vi säga så? 2012-03-20 kl. 13.20

P1 Språket 20/2 3012 Jag först - när började vi säga så? info:Jag och mamma sa vi nog alla som små, men sedan lärde vi oss att sätta andra först. När försvann den vanan i språket? Foto: Scanpix Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Mars 201224min

P1 Språket 20120313 Påminnelser om närhet och avstånd 2012-03-13 kl. 13.20

P1 Språket 20120313 Påminnelser om närhet och avstånd 2012-03-13 kl. 13.20

P1 Språket 13 /3 2012 Påminnelser om närhet och avstånd. Finlandssvenskan påminner oss om att de politiska villkoren för ett språk har stor betydelse för språkvårdens prioriteringar. Charlotta af Hällström Reijonen talar om finlandismer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Mars 201224min

P1 Språket 20120306 Livsviktigt språk 2012-03-06 kl. 13.20

P1 Språket 20120306 Livsviktigt språk 2012-03-06 kl. 13.20

P1 Språket 6/3 2012 Livviktigt språk. Professor Kenneth Hyltenstam vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet talar om flera problem med språkanalys som metod för att avgöra flyktingars hemland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Mars 201224min

Uttal och läten

Uttal och läten

Bokstaven W firar 7 år under egen rubrik i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och det föranleder en grupp språkälskare att fira W:s födelsedag. Peter Ström berättar om anledningar till firandet.Programmet återkommer också till frågan om samlingsnamn för oidentifierade småfåglar och redovisar många lokala ord för gråsparv och pilfink i flock. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar.Eva Selin, bibliotekarie och läsinspiratör, rapporterar om ungdomars användning av ordet 'flummig'. Veckans alla frågor:- bokstaven w:s plats i det svenska alfabetet- joro i stället för jo då - hur kommer detta sig?- jag lag mig i stället för jag lade/la mig - en felsägning eller något dialektalt?- sje-ljud och tje-ljud - håller ljuden på att byta plats? Listan över ord för, mer eller mindre, oidentifierade småfåglar:- pjoddar i Skåne, företrädesvis Helsingborg med omnejd- tjippas Göteborg och Bohuslän (variation: tjyppar)- svensktalande Helsingfors: tippor- gråpjuddar från Växjö­- pusar från Motala- spinkar från Gotland, Sörmland- spicker från Solllerön, Dalarna- gråspenk och gulspenk för gråsparv och gulsparv från sydvästra Småland- täcklingar, Östergötland, Sörmland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Feb 201224min

Politiskt gångbart språk

Politiskt gångbart språk

Den amerikanske språkvetaren och radiokrönikören Geoff Nunberg, professor vid UC Berkeley School of Information, utnämner ordet occupy till förra årets ord i USA. Occupy-rörelsen har bidragit till en förnyelse av den amerikanska politiska debatten och till att ekonomiska frågor kommit mycket högre på dagordningen, säger han i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor om politiskt laddade ord i svenskan. - fjärrspråk och närspråk: "att vara i utanförskap- sysselsättning- reform - positivt laddat eller neutralt?- våra äldre - vadå våra?- vad betyder talträngd?- resignera i betydelsen avgå- det kokar ner till- kan man förutse vad som kommer att hända med modeuttryck?- mycket exakt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Feb 201224min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapspodden
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
medicinvetarna
halsorevolutionen
rss-spraket
det-morka-psyket
dumforklarat
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
hacka-livet
rss-vetenskapsradion
doden-hjarnan-kemisten
sexet
naturmorgon