Rasande debatt om debatten om reportagebok om romani kris

"GP lägger sig platt för drottningen"Förra året avslöjade TV4:s Kalla fakta att drottning Silvias far tagit över en fabrik från en judisk man. Det ökade ytterligare uppmärksamheten på att Walther Sommerlath varit medlem i tyska nazistpartiet på 1930-talet. Då lovade drottningen att göra en egen utredning. Resultatet kom för en dryg vecka sedan - först i två stort uppslagna artiklar i Göteborgsposten, skrivna av tidningens förstereporter Britt-Marie Mattsson. Artiklarna har väckt blandade känslor. Hovet uppskattade dem uppenbarligen mycket, eftersom man lagt ut dem på den egna webbplatsen. Men en rad kritiker har reagerat på att de okritiskt återger drottningens version.//Korrigerat att TV4 ej avslöjade Walther Sommerlaths medlemskap i NSDAP - det visades redan 2002 av tidningen Arbetaren. Rupert Murdochs uppgång och fallSom sista inslag i vår sommarserie om scoop som skakat redaktioner tar vi det mest storslagna och aktuella av alla exempel: Murdoch-imperiets avlyssningsskandal i Storbritannien. Vi ger hela historien om Murdochs uppgång och fall i ett rejält reportage. Vi flög till London i veckan för att ta reda på hur Murdoch kunde skrämma presidenter och premiärministrar - och vad fick fruktan att släppa? När vår reporter Robert Barkman satte sig på flyget i tisdags morse hade det varit lugnt ett par veckor i stormen mot Murdoch - men innan han landat var det full fart igen med nya avslöjanden om vem som vetat vad om avlyssningarna på tidningen News of the World. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Aug 201134min

Ekonomijournalisters etikregler varierarVärldsekonomin svajar. Ekonomisajterna slår besöksrekord och börskurvor fyller tv-skärmarna. Otroliga värden står på spel mitt i turbulensen. Och mitt i det här står ekonomijournalisterna som ska få oss att förstå vad som händer och vad vi ska göra. Vi har i veckan gått igenom de största ekonomiredaktionernas etiska regler, dom som ska garantera att journalisterna inte utnyttjar sitt jobb för att tjäna pengar på aktiemarknaden. En stor grupp redaktioner har gemensamma detaljerade regler - men några står utanför. Bland dem finns Sveriges Radio. Extrem mediebild av MalmöMalmö har världen över börjat användas som exempel på en stad där muslimer tagit över. Det har gått så långt att amerikanska filmbolag ställer in inspelningar av risk för trakasserier mot judar och norsk TV med självklarhet nämner stadsdelen Rosengård som "Nordens tuffaste ghetto". I veckan kom ytterligare ett exempel i den kritiserade amerikanska studien om religiösa konflikter. I studien, gjord av Pew-stiftelsen, fick inte minst Rosengårdskravallerna 2008 Sverige att bli ett av de länder där religiöst grundade konflikter ökat mest. På utländska bloggar och nyhetsredaktioner pekas Malmö allt oftare ut som huvudstad i det nya Eurabia - en stad där judar trakasseras och kriminaliteten är skyhög. Men hur väl stämmer bilden - och hur har den kunnat bli så extrem? Avslöjande av "kungens sexnästen" generade BonniersI vår sommarserie om avslöjanden som skakat redaktioner har turen kommit till en på sin tid mycket kritiserad publicering om kungens och hans kärleksliv. Det senaste året har ju mycket i medierna kretsat kring kungens festande och eventuella porrklubbsbesök. Men det här är faktiskt inte första gången som kungens sexliv hamnar i mediernas fokus. Det hände även 1974 när den Bonnierägda tidningen Fib Aktuellt gick ut med en kartläggning av vad man kallade kungens sexnästen. Men den gången var det tidningen - snarare än kungen - som fick stå till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Aug 201134min

Anonyma kommentarer på tillbakagångNär något så fruktansvärt som terrordåden i Norge inträffar, då ställs principer på sin spets. Vi tittar på en aspekt: de kommentarsfält på webben där medierna låter anonyma debattörer skriva om både högt - och lågt. Även bland många medieföretag som inte valt att stänga kommentarerna nu går utvecklingen mot att åtminstone kräva stopp för anonymiteten. Det har pågått ett tag, men snabbats upp av terrordåden. Nya nyhetskanaler ska slåss om utrymmetMånga har hävdat att de fruktansvärda nyheterna från Norge visat att det behövdes en svensk dygnetrunt-kanal för nyheter. Och i oktober får vi två - en i TV och en i radio. Nils Eriksson har tagit reda på vad dessa kanaler ska vara till för - och frågat de ansvariga vad de ska kallas. Geijeraffären - scoopet som var rätt men blev felGeijeraffären är en av svensk journalistiks närmast mytiska "affärer". Historien har allt: sex, politik, hemliga poliser och sekretessbelagda papper. Men frågan är: vad var mest fel - att DN publicerade sitt avslöjande - eller att man bad om ursäkt för det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Aug 201134min

Norska medier mellan sorg och kritikDe norska medierna har fått mycket beröm i veckan för sitt sätt att sköta jobbet mitt i det värsta traumat i landet sedan andra världskriget. Men på redaktionerna i Norge har diskussionen varit hård och svår om balansen mellan journalistisk granskning och nationell samling kring sorgen. När är det dags för att ställa kritiska frågor och ifrågasätta polisuppgifter?I ständigt pågående sändningar med osäker information tvingades man hantera frågan hur man ska rapportera snabbt och korrekt och utan att spä på rädsla och fördomar.Och detta samtidigt som man själva påverkats rent fysiskt av attentatet. Terje Carlsson har träffat journalisterna som jobbade från hotellrum och kaféer sedan deras redaktion sprängts av tryckvågen från bomben i Oslo. Kvällstidningarna rapporterade bästMånga som imponerats av de norska mediernas insatser omedelbart efter terrordåden men i Sverige har kritiken varit hård mot de flesta medier för insatserna det första dygnet.Men det fanns ett undantag: kvällstidningarnas webbplatser. Där fann man den snabbaste och den mest omfattande informationen. Vi har träffat Aftonbladets Mattias Carlson, som var först av alla reportrar på plats ute vid Utöya i båt och kunde berätta för världen om terrorattackens enorma omfattning. Experternas terrorgissningarNästan alla medier lockades under fredagskvällen att spekulera om vilka som kunde ligga bakom dådet - och väldigt många hade fel. Vi har tittat på analyserna och kommentarerna under de förstatimmarna. Väldigt många pratar förstås om Al-Qaida. Varför måste man söka svar när man inget vet? Och vilket är kyrkans ansvar?När muslimer gör terrorattentat dröjer det inte länge förrän vi får se representanter för muslimska organisationer svara på frågor om de tar avstånd från våldet som utförts i deras religions namn. Den norska terroristen Anders Behring Breivik har fyllt sitt så kallade manifest med korstågsromantik och betecknades av norska polisen för en kristen fundamentalist. Så man skulle ju kunna tänka sig att medierna i veckan bombarderat kyrkorna med frågan om de tar avstånd från terrorn som utförts i kristendomens namn?Vi ställer frågan till Svenska kyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Juli 201134min

Medierna sänds inte direkt, utan görs klart på fredagseftermiddagen. Det var redan klart när dåden i Norge inträffade. Därför kommer programmet inte alls att ta upp mediernas rapportering om det denna vecka. Vi kommer självklart att följa mediebilden och ta upp frågan senare. Ligg kvar i hängmattanOavsett var du hämtade in dina nyheter i veckan så lär du inte ha missat nyheten om att fler och kortare semestrar utspridda under året är bättre för din hälsa och ditt välmående än en lång. Nyheten fanns i nästan alla medier i måndags och tisdags och alla hänvisade till en ny holländsk forskningsstudie. Men hur många av redaktionerna som rapporterade om den holländska studien hade själva läst den? Och vad stod det egentligen i den? En närmre titt på studien visar att den inte alls handlar om det som veckans stora nyhet handlade om och det finns därmed ingen täckning för veckans skarpa rubriker och vinklar. I veckan har såväl Ekot som Vetenskapsradion infört rättelser i sina sändningar efter vår granskning. Jag har läst och godkänner villkoren Mitt i Musiken här i Sveriges Radio handlade I förra veckan om att musiktjänster som kan se information om vad vi har för privata ljudfiler, om vi väljer att synkronisera våra egna filer med deras tjänst. Något som t.ex. skulle kunna vara mycket känsligt när det gäller en journalists ljudfiler. Och förra veckan skickade de nordiska datainspektionerna frågor till Facebook om hur våra persondata hanteras. Det här handlar om en större trend där vi lägger allt mer information på platser som vi inte själva förfogar över. Hur skyddad är informationen som vi lägger där ute i molnet via sociala medier, mejlkonton och fillagringstjänster? Och vad kan vårt bekväma onlinebeteende få för konsekvenser? Nazistaffären 1965Vi fortsätter vår serie om avslöjanden som skakat redaktioner med att gå 46 år tillbaka i tiden. Våren 1965 såg det ut som om Expressen publicerat tidernas scoop. Uppslag efter uppslag handlade om en nazistliga med moderna vapenförråd och planer på sabotage mot statsmakten. Avslöjandet fick stort utrymme både i Sverige och utomlands och konsekvenser på högsta politiska nivå. Men trovärdigheten i avslöjandet krackelerade successivt och facit blev en pinsam miss och ett journalistiskt haveri för Expressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Juli 201134min

Stillastående mångfaldFrån och till i mer än ett decennium har mångfald i medierna dykt upp som ett hett debattämne. Det handlar om att medierna har svårt att på ett naturligt sätt spegla det mångkulturella Sverige och att journalistiken och programutbudet blir lidande av den så vita, medelklassiga och homogena journalistkåren. Policys och strategier råder det ingen brist på, så varför är det då så förtvivlat svårt att lyckas med det man säger att man vill göra? Kanske finns svaret i att diskussionen fortfarande är så luddig och att själva utgångspunkten är förvirrad. Tjuvlyssnandet som arbetsmetodI söndags kom det sista numret av brittiska veckomagasinet News of the World ut. Bakgrunden till nedläggningen är avlyssningsskandalen där tidningens arbetsmetoder till slut blev för mycket för brittiska politiker och nyhetskonsumenter. Men journalister rör sig ju ofta i gränslandet i jakten på sanningen och frågan är var gränsen går. Utifrån den brittiska debatten blickar vi tillbaka och minns IB-affären, där reportrarna öppnade och smygläste post och försökte avlyssna på egen hand. Haveriet Hitlers dagböckerPå en presskonferens 1983 deklarerade stolta tidningschefer att tredje rikets historia nu måste skrivas om. Det var den tyska tidningen Stern som presenterade århundradets scoop och gick ut med att man hade kommit över Adolf Hitlers okända dagböcker. Men det skulle snart visa sig att tidningen gått på en mina och betalat 40 miljoner kronor utan att ställa några som helst frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Juli 201134min

På farligt uppdragI över ett år hade Johan Persson och Martin Schibbye planerat reportageresan till Ogaden i östra Etiopien. De reste dit som frilansjournalister, utan någon redaktion i ryggen. Att vi kan få reportage från oroliga och slutna områden hör ofta samman med att det finns just frilansare som är beredda att ta stora risker, som redaktionerna inte alltid vill ta. Veckans händelser sätter ljus på en principiell och svår fråga om risktagande och vilket ansvar redaktioner har när dom inte själva vill ta riskerna men ändå gärna ha det angelägna frilansmaterialet. Seg väg mot rättelseOm du inte är nöjd med ett inslag i radio- eller tv eller om ditt namn dragits i smutsen i etern så kan du som bekant anmäla det till granskningsnämnden. Och kanske fälls också inslaget. Men räkna med att få vänta länge på ett sådant besked. Enligt den senaste statistiken som vi på Medierna tagit fram har det nämligen tagit i snitt 151 dagar för nämnden att handlägga de 64 ärenden som lätt till fällning sedan augusti förra året. Vi undrar varför det tar så lång tid och hur myndigheten ser på sina egna handläggningstider. Hisnande lögner i New YorkMediernas sommarserie går vidare med historien om hur en av världens mest ansedda tidningar, New York Times, 2003 drabbades av en skandal som skakade tidningen i grunden. Skandalen slutade med att New York Times för fösta gången under tidningens 150-åriga historia sparkade den sittande chefredaktören. I centrum för historien står journalisten Jayson Blair, som nu ger sin version av den stora skandalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Juli 201134min

Upptrappat propagandakrigSett ur ett mediedramaturgiskt perspektiv är aktionen Ship to Gaza perfekt utformad för att få medieutrymme. Både konvojen och Israel jobbar för att få ut sina budskap i medierna och redan innan avseglingen har informationskriget varit ett faktum. När frågan om hur Ship to Gaza ska bevakas diskuterats på redaktionerna har olika redaktioner kommit fram till helt olika slutsatser. Många väljer att ha reportrar med ombord på båtarna medan andra, däribland Sveriges radio och Sveriges television, tycker det är olämpligt att vara inbäddade för att bevaka Ship to Gaza. Israelisk PR-offensivI Israel har tidningar och internetsajter i veckan varit fulla med uttalanden från politiker, militärer och PR-lobbyister, om varför konvojen måste stoppas från att nå Gaza. Det har handlat om fejkade Youtube-videos och fula utspel. Medierna har träffat den israeliska journalisten Barak Ravid i Tel Aviv som berättar om hur Israel satsat oproportionerligt mycket PR-tid inför årets Ship to Gaza. Granskarnas förtroendekrisDet är premiär för Mediernas sommarserie om avslöjanden som skakat redaktioner. Det blir allt från totalhaverier till mer vardagliga men upprepade problem i faktakollen som till slut fått bägaren att rinna över. Och just det senare blev ett faktum för Uppdrag granskning efter en granskning av SVT:s Mediemagasinet 2004 som slog ner som en bomb i Mediesverige och i TV-sofforna. Överblivna OS-miljonerNyligen blev det klart att MTG knep sändningsrättigheterna till de två kommande Olympiska spelen efter London 2012. SVT och TV4 lade ett bud som enligt branschtidningen Resumés källor ska röra sig om mellan 150 - 180 miljoner kronor. Men det räckte alltså inte och nu har SVT med andra ord en ganska anständig summa pengar att göra tv för. Vad tycker du att SVT borde lägga pengarna på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Juli 201134min