När reklam utmanade idealet att kvinnans plats var i hemmet

När reklam utmanade idealet att kvinnans plats var i hemmet

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.


Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.


I avsnitt 160 samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.


Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.

Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.


Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.


Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.


Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.


Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.


Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(708)

Det var i München Hitler blev nazist

Det var i München Hitler blev nazist

Det var i kulturstaden München i Bayern som Adolf Hitler gick från att vara misslyckad hötorgskonstnär till obestridlig ledare för ett nazistparti som styrde Tyskland under tolv år och skapade en världsbrand. Det var i München som Hitler radikaliserades och blev glödande antisemit, enligt idéhistorikern Svante Nordin.Den 25 maj 1913 steg den 24-åriga Adolf Hitler av tåget i München. Bakom sig hade han några eländiga år i Wien där han misslyckats med att komma in på konsthögskolan vid två tillfällen.Framför sig hade han första världskriget där han på västfronten skulle delta som ordonnans vid ett bayerskt regemente och dekoreras flera gånger. Första världskriget blev ett krig som mångt och mycket skapade den Hitler som världen skulle lära känna.I det fjärde nymixade avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Svante Nordin, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet om Hitlers München. En stad med ett flödande kulturliv, som efter första världskriget slits sönder av politiska konflikter och blev födelseplatsen för den mest destruktiva politiska rörelse världen har skådat.När den 24-åriga Adolf Hitler flyttade från det österrikiska Wien till München i sydtyska Bayern hade han misslyckats med allt. Efter år av halvsvält på härbärgen i Wien ville han starta på nytt i den bayerska huvudstaden som hade ett levande och rikt kulturliv med många konstnärer och kända författare som Thomas Mann som invånare. Vid denna tid var antisemitismen en udda perifer rörelse i Bayern.”München var platsen där allt blev möjligt, där fredliga konstnärer och litteratörer plötsligt sattes i stånd att förverkliga sina fantastiska visioner om en bättre värld, vilken skulle uppstå likt fågel Fenix ur den brand som förtärt den gamla”, skriver Svante Nordin i sin bok Hitlers München.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Juni 201846min

Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst

Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst

Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men när tanken på återvinning vann gehör fick vi både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt - träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna. Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Maj 201848min

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Maj 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Maj 201847min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
p3-dokumentar
mardromsgasten
aftonbladet-krim
skaringer-nessvold
badfluence
nemo-moter-en-van
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
killradet
p3-historia
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
rss-brottsutredarna
radiosporten-dokumentar
rss-mer-an-bara-morsa
rysarpodden