Språket25 Nov 2024

Dyslexi – när bokstäverna inte hamnar rätt

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.

Dyslexi på olika språk

Antalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.

– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.

Dyslexi har inte med dumhet att göra

– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft.

Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Det kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?

Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?

Varför stavas inte april med två L?

Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?

Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Läs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).

Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.

Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).

Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(973)

Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik anvä...

12 Okt 30min

Uttrycken som ni stör er på

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldig...

5 Okt 30min

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Sep 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Sep 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Sep 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Sep 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Aug 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Aug 30min