Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år

Under pandemins andra våg har det duggat rapporter om nya covidutbrott på Sveriges äldreboenden trots att virusets attacker mot våra äldre under första vågen upprörde hela landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan vid pandemins första våg pekade man på det bristande skyddet av våra äldsta och svagaste, men coronautbrotten och covid-döden har fortsatt att hemsöka Sveriges äldreboenden även under andra vågen – trots den relativa paus i pandemin som rådde under sensommaren och tidiga hösten. Hittills under andra vågen, från oktober och fram till 25 januari, har Socialstyrelsen registrerat närmare 4 500 personer som avlidit i covid-19, varav nästan hälften, drygt 48 procent, bodde på äldreboenden.I programmet hörs: Anna Hallin, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Partille kommun, Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Irene Nilsson Carlsson, folkhälsoråd Socialstyrelsen. ReporterMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Jan 202119min

T-cellsimmunitet blev en stor nyhet sommaren 2020. Vissa hävdade att t-celler, i frånvaro av antikroppar, skulle bidra till flockimmunitet mot Covid-19. Det var en felaktig slutsats, menar forskarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren och hösten 2020 talades det om t-celler och covid-19 i nyhetsmedier världen över. Bland annat pekade forskare på att t-celler från gamla förkylningar, orsakade av äldre coronavirus, möjligen kan ge ett skydd vid covid-19. Korsimmunitet kallas det. Dessa t-celler kan göra så att sjukdomen inte blir så svår. Forskningen om covid-19 och t-cellerna blev dock övertolkad och vantolkad, menar professorn Alessandro Sette, vars forskning i ämnet publicerades i flera vetenskapliga tidskrifter under 2020. Det talades om att t-celler ensamma kanske skulle bidra till flockimmunitet, men det är en slutsats som inte har stöd i forskningen, säger han. I Vetenskapsradion På Djupet hör du om hur korsimmunitet kan fungera vid covid-19. Och om hur forskningen, enligt forskarna själva, feltolkades och utnyttjades i politiska syften. I programmet hörs Alessandro Sette, professor i immunologi vid La Jolla Institute for Immunology, Annika Karlsson, forskare i virologi vid Karolinska institutet i Huddinge, Marcus Buggert, forskare i immunologi vid Karolinska institutet i Huddinge, Kevin Ng, doktorand i immunologi vid The Francis Crick Institute i Storbritannien, Björn Olsen, läkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. ReporterLisen Forsberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Jan 202119min

En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år. De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas. I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar. Medverkande i programmet är Alette Sederholm och Gustaf Hermelin från föreningen HedOx - föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norstedt från Energimarknadsinspektionen, Mats Engstedt vd på Vattenfall eldistribution, professor Maria Feychting vid Karolinska institutet, samt energiminister Anders Ygeman. ReporterMalin Marcko ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Jan 202119min

Fiskar i haven blir förvirrade när vattnet försuras under klimatförändringen det var larmrubriker från forskningen för tio år sen. Men när experimenten görs om beter sig fisken normalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studien om förvirrade fiskar har försökt replikeras av forskare på SLU, men de har inte kunnat få samma resultat - något som lett till en kontrovers på området. Forskningsresultat som inte kan upprepas av andra är ett problem inom många vetenskapliga områden. Men det finns också exempel på forskningsresultat som helt enkelt inte tål granskning. Som att det skulle finnas specifika gener som gör oss riskbenägna, eller till och med våldsamma. Det sa vetenskapen för några år sen, men nu vet vi att det inte är så. Om man inte är strikt objektiv i sina undersökningar är det lätt hänt att man som forskare hittar just det som man hoppas hitta. Men vad kan man göra åt saken? Större öppenhet och transparens är ett av recepten för att behålla vetenskapens trovärdighet, säger flera forskare. * Programmet har fått en rättelse för att särskilja svårigheten att replikera studien på de förvirrade fiskarna - från granskningen av forskningen på kandidatgener, som visat sig inte stämma. Vad gäller beteendeförändring av fiskar vid försurat hav, pågår fortfarande diskussionen. I programmet hörs: Josefin Sundin, forskare SLU Aqua Lovön, Gustav Nilsonne, forskare kognitiv neurologi Karolinska Institutet Stockholm, Anna Dreber, professor nationalekonomi Handelshögskolan Stockholm, Parick Sullivan, professor genetik Karolinska Institutet Stockholm och University of North Carolina, Stuart Ritchie, psykolog King's College London. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Jan 202119min

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om – replikeras – med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen: vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. ReporterTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Jan 202119min

Modalen är en av cirka 15 norska kommuner som tidigt 2021 inte haft ett enda coronafall. I Norge är det relativa dödstalet i covid-19 cirka tio gånger lägre än i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den strikta nedstängningen av Norge i mars-april 2020 kan ha varit avgörande för att virusspridningen där kunnat hållas på en mycket lägre nivå än i Sverige. Även den större läkarnärvaron och sjukskötersketätheten i Norge kan ha bromsat spridningen i landets särskilda boenden. Men norska äldreboenden har också drabbats av pandemin. Om viruset ändå tagit sig in till de äldre, så är dödligheten för de enskilda patienterna minst lika stor som i Sverige. Medverkar gör kommunläkare Frøydis Gullbrå, sjukhemsöverläkare Bård Kittang, omsorgsforskaren Oddvar Førland och Marta Szebehely som är professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet. ProgramledareMats Carlsson-LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Jan 202119min

Nervceller kan skadas i samband med covid-19, men hur det går till är ännu inte helt klarlagt. Samtidigt som forskningen fortsätter lider många som haft covid av så kallad långdragen hjärndimma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjärndimma är ett subjektivt begrepp som omfattar ett flertal symtom, bland annat hjärntrötthet och svårigheter att ta in innehåll i texter eller händelser i omgivningen. Det är oklart hur stor andel av alla som haft covid-19 som efter själva sjukdomen lider av att viruset skadat celler i hjärnan, men forskningen söker nu svaren på hur det egentligen går till när hjärnan påverkas av sjukdomen. Medverkar gör Karin Nygårds och Inga Stenlund som båda hade covid-19 i pandemins början, och som fortsatte ha komplikationer efter att själva infektionen var över. Samt forskarna Michael Axenhus, läkare och forskare i neurovetenskap på Karolinska institutet, Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin och Magnus Gisslén, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Jan 202120min

Massvaccineringen mot covid-19 är i gång och redan sprider sig teorier om riskerna bland vaccinskeptiker. Men det vi vet efter tester av de nya vaccinerna pekar på en hög säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen kan garantera att vi inte ska råka ut för obehagliga överraskningar i form av någon sällsynt men allvarlig sidoeffekt, men man måste väga risk mot nytta. I ena vågskålen: att bygga upp ett immunförsvar hos befolkningen mot smittan och på så sätt rädda liv och få igång samhället igen. I den andra vågskålen: risken att vaccineringen för med sig biverkningar som varit svåra eller omöjliga att förutse. I programmet medverkar vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska Institutet och Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Dec 202020min