Stockholms sopgrisars oblida öde i stadens tjänst (nymixad repris)

Stockholms sopgrisars oblida öde i stadens tjänst (nymixad repris)

Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men för att förhindra koleraepidemier på 1800-talet fick vi kommunal renhållning med både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.


De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt – träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna.

Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.


I det nymixade tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.


Gustav Vasa utfärdade 1557 en vältalig förordning som stadgade:

“att ingen orenlighet måtte bliva hållen, antingen på gatorna, i rännstenarna eller vid hamnarna, och där några finnes, som icke vilja hålla rent för sina hus, och på de platser som dem bör att hålla rent, desamma skola bliva straffade till penningar och häkte … Skola ock alla rännstenar göras rena två resor om veckan, begynnandes överst i staden, och hålle sedan på ordenteligen efter varandra, till dess de lyckta nederst vid sjön. …..Vilken därvid ohörsam eller försummelig befinnes, den skall första och andra gången böte en mark, tredje resan tre marker ock sedan dubbelt upp var gång …


Det finns uppgifter om utländska diplomater som svimmat av stanken på Stockholms gator och 1641 förbjöds de sopnedkast som släppte ut både fast och flytande avfall direkt på gatan. Annars var det bödeln och hans assistenter som skulle ta hand om sopor.


På 1800-talet hämtades avfall av hjon från staden arbetsinrättningar, så kallade pudrettkärringar, som berusade kunde snubbla och spilla ut allting. I Aftonbladet, 1853, beklagade sig en skribent över det hela ”… att dessa ofta i förvägen mindre nyktra personer under utförande av sitt åliggande bliva ännu rusigare och att man således får se dem med sin tunna ragla framåt gatorna…”.


Ankomsten av kolera till Sverige 1834 förändrade synen på renhållning i landet och gjorde renhållning till en kommunal angelägenhet i Sverige.


År 1859 fick Stockholm ett kommunalt renhållningsverk för främst latrinens bortforslande och latrintunnorna började hämtas av män, s.k. budare. Anläggandet av avlopp för dagvatten inleddes i Stockholm 1868, men vattenklosetter fick först 1909 anslutas till avloppssystemen.


Återvinning har en lång historia i huvudstaden där man från 1895 lät grisar äta av hushållsavfallet på Lövsta renhållningsstation. Tanken var att grisarna skulle säljas som fläsk tillbaka till staden. Det som inte blev uppätet skulle avyttras som gödningsämnen. Tyvärr dog dock de flesta av svinen. Redan 1899 upphörde också verksamheten med grisarna i Stockholm.


I början av 1900-talet var en stor del av avfallet hästgödsel och bajs. 1907 skulle stockholmarna slänga soporna i två separata behållare. Dels organiskt avfall, eller gödselsopor som det hette, i en behållare, dels icke-organiskt, eller så kallade skräpsopor, i en annan behållare. Staden började att ta till vara på avfall genom att sälja det som gödsel till jordbruk runt om staden.


Men med konsumtionssamhällets framväxt blev avfallet allt mer likt dagens avfall av plast och...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(661)

Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år (nymixad repris)

Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år (nymixad repris)

Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här finns rester av ett kulthus som restes senast på 200-talet och som sannolikt stod kvar fram till 800-talet. Runt kulthuset låg det vitnande ben från stora mängder djuroffer och även rester från människooffer. Har finns troligtvis svar på frågor om hur den fornnordiska kulten utövades.I den nymixade reprisen av avsnitt 96 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Winge, platsansvarig vetenskapspedagog/arkeolog Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.Uppåkra existerade i som stadsliknande bebyggelse i 1000 år – vilket kan jämföras med Birkas 200 år. Birka var dessutom bara en sjundedel av Uppåkras storlek. Kontinuiteten och det strategiska läget visar att det handlar om ett maktcentrum med en stark styrande aristokrati.Märkligt nog nämns inte Uppåkra i några kända skrifter förrän år 1085 i ett gåvobrev av Knut den Helige till Lunds domkyrkokapitel. Och då var Uppåkras storhetstid sedan länge över.Trots att bara 0,2 procent av det forntida Uppåkra har grävts ut har arkeologerna hittat 28 000 metallföremål som innefattar högklassigt hantverk, och visar på livliga handelsförbindelser med bland andra dagens Iran, Uzbekistan, Tunisien, England och Centraleuropa. Även lokala hantverkare visade prov på stort yrkeskunnande.Uppåkra kom att överges ungefär samtidigt som Lund grundades i slutet av 900-talet. Flytten till Lund sätts i samband med att Skåne kristnades och att Danmark enades under en gemensam kung.Musik: Ancient valley av Simon LewisBild: Völund från Uppåkra Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Dec 202242min

Bonus: THX idag (teaser)

Bonus: THX idag (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletGår det att få THX i dag? Finns det paralleller i nutid till kontroverserna kring THX.Bild: Vidarklinikens sjukhus i Ytterjärna, oktober 2012, Wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Nov 20221min

THX – i brytpunkten mellan omsorg och kvacksalveri

THX – i brytpunkten mellan omsorg och kvacksalveri

Preparatet THX kan ha injicerats i upp till 150 000 människor under perioden 1952 till 1989 utan att nytta någonsin bevisades i vetenskapliga experiment. Människor som lämnats utan hopp av en bristfällig cancervård vallfärdade till veterinären Elis Sandberg (1910-89) i Aneby för att få THX som framställdes av kalvbräss.Den karismatiska och empatiske Elis Sandberg blev en följetong i kvällspress och veckopress under årtionden. Slutet för THX kom först efter att det godkänts som naturläkemedel 1987 och kontroverserna upphörde.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maria Josephson, idéhistoriker vid Karolinska institutet, som är aktuell med boken Lex THX – Historien om Sveriges största medicinska konflikt och den märkvärdiga veterinär som skapade den.Om vi förflyttar oss till 1950-talet så var sjukvården underdimensionerad och behandlingsformerna mot cancer begränsade. Dessutom saknade många läkare kunskap för att hantera människors oro. Många cancerpatienter skickades bara hem för att dö utan smärtlindring. Detta samtidigt som cancerdiagnoserna ökade samhället.Det var denna lucka som Elis Sandberg fyllde med sitt preparat THX, som han var helt övertygad om kunde bota cancer och en rad andra sjukdomar. Många läkare var intresserade av THX när de inte hade någon fungerade behandling att ta till för dödssjuka patienter. Samtidigt medverkade aldrig Elias Sandberg fullt ut för att få sitt preparat vetenskapligt bekräftat.Bild: Veterinär Elis Sandberg 1 januari 1966. Wikipedia, Public Domain.Musik Classical Crossover, MoodMode, Storyblocks Audio.Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Nov 202244min

Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm (nymixad repris)

Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm (nymixad repris)

Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon legat med en rad män i Stockholms övre skikt som kopplerskan Lovisa von Plat arrangerat.Rättsfallet blir ett titthål in i hur sexhandeln fungerade i Stockholm i mitten av 1700-talet. En tid när sex utanför äktenskapet var olagligt, men inte prostitution i sig. Rättsfallet utvecklar sig till en historia om makt, begär och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på utvärdshus, jungfruburar och horbaler.I den nymixade reprisen av avsnitt 95 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, som är docent i etnologi och verksam som forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.Rättegångsprotokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes.Foto: Samuel SvenssonBild: Akvarell av Carl Jakob Mörk, Creative Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 Nov 202252min

Bonus: Historiekampen (teaser)

Bonus: Historiekampen (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletEn frågesportspodd för alla quizfantaster där historiekunskaper - om allt från antika samhällen till 1900-talsrevolutioner - sätts på prov. Lyssna när Urban Lindstedt från Historia Nu och Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden utmanar varandra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Nov 20222min

Rekonstruktionen av unionen – Det amerikanska inbördeskriget del 3

Rekonstruktionen av unionen – Det amerikanska inbördeskriget del 3

Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är den tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hittar du här och andra delen hittar du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet på presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio. Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Nov 202240min

När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden (nymixad repris)

När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden (nymixad repris)

Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.I det förmoderna Sverige var all tid lokal med solen som tidsmått. Före järnvägen var kommunikationerna långsamma och de lokala tiderna var aldrig något problem. Men när stambanorna byggdes ut i Sverige i mitten på 1800-talet blev frågan om en gemensam tid för Sverige akut.I den nymixade reprisen av avsnitt 94 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idéhistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, bägge docenter vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. De är aktuella med boken Tid för enhetlighet – Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige.Järnvägstiden, som kom med utbyggnaden av stambanorna på 1860-talet, kom att sättas utifrån Göteborgstid som var 24 minuter före Stockholmstid. Fördelen med att sätta järnvägstiden efter Göteborg var att resenärer som blandat ihop lokal tid med järnvägstiden skulle komma för tidigt och inte för sent till järnvägsstationen.Ganska snart kom både järnvägen och telegrafen att tydliggöra behovet av en gemensam borglig tid i Sverige. Det fanns förslag att huvudstaden Stockholm skulle sätta tiden. Ett annat förslag var att man skulle indela Sverige i två tidszoner – en tidszon för norra Sverige och en för södra Sverige. Det fanns också diskussioner kring en gemensam nordisk tid som skulle sättas efter Köpenhamn.Sverige blev det första landet i världen som införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879 som utgick efter Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.Den 1 januari år 1900 kom Sverige att justera sin tid med 14 sekunder för att svensk borglig tid skulle vara exakt en timme efter Greenwich mean time och samma som central europeisk tid.Bild: Världens äldsta fungerande astronomiskt ur i gamla stan i Prag från 1410, Wikipedia, Creative Commons.Musik: Fugit av Emanuele Dentoni, Soudblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Nov 202238min

Bonus: Befälhavarna som gjorde skillnad i amerikanska inbördeskriget (teaser)

Bonus: Befälhavarna som gjorde skillnad i amerikanska inbördeskriget (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletDe flesta befälhavarna i det amerikanska inbördeskriget hade en liknande bakgrund. De var samma generation, hade studerat tillsammans vid militärakademin Westpoint och de hade slagits tillsammans i mexikanska kriget 1846-48.Professor Martin Hårdstedt vill framförallt lyfta fram två befälhavare för Sydstaterna Stonewall Jackson och general Robert E Lee. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

16 Nov 20221min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
p3-dokumentar
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
p1-dokumentar
flashback-forever
kod-katastrof
hor-har
p3-historia
vad-blir-det-for-mord
historiska-brott
fallen-som-forfoljer
sanna-berattelser
aftonbladet-daily
rss-vad-fan-hande
rss-sanning-konsekvens