Potential att revolutionera framtidens medicin – här är upptäckten som belönas med Nobelpris i kemi 2024

Många städer i världen satsar på mer plats för cyklister och gångare för att underlätta social distansering. Kan Coronakrisen bli en kraft i utvecklingen mot människovänligare städer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratals städer har experimenterat med temporära cykelbanor och andra åtgärder för att underlätta för cyklister och gångare, och därigenom minska smittspridningen. I Bryssel har hela stadskärnan omvandlats till gågata och i Rom ska 150 kilometer cykelbanor anläggas på bekostnad av biltrafiken. I Paris och Barcelona pågick redan före Corona en utveckling mot städer mindre centrerade kring bilen. I Paris vill borgmästaren ta bort 72% av alla parkeringsplatser för att göra plats för cykelbanor. I Barcelona ska farten på nästan alla gator sänkas från 50 till 30 km/h. Coronakrisen är långt ifrån första gången som städers utformning påverkas av sjukdomsutbrott. I mitten av 1800-talet var städerna smutsiga och ohälsosamma platser att leva på. Men ständigt återkommande sjukdomsutbrott drev på en utveckling mot mer hälsosamma städer och tvingade fram införandet av moderna avloppssystem, rinnande vatten och offentliga parker. På samma vis kan coronakrisen idag föra med sig att vi börjar ställa frågan hur hälsa är kopplad till urban design. I programmet hörs: Andrew Karvonen, stadsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Michael Donaldsson, kommissionär för digital utveckling i Barcelona, och Tigran Haas, föreståndare för Centrum för framtida stadsrum. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Juni 202019min

Google vill bygga en smart stad och samla in massor med data om människorna som bor där. Det här oroar datarättsaktivister som liknat det vid ett försök att privatisera staden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Toronto i Kanada har Googles systerföretag Side Walk Labs planerat att bygga en helt ny stadsdel baserad på internet. Enligt företaget kan projektet visa för världen hur man kan bygga städer som är både billigare, bekvämare, hälsosammare, miljövänligare, rättvisare – och mer spännande. Men de storstilade planerna har kantats av motgångar och anklagelser om att Google försöker privatisera stadsbyggnadsprocessen och skapa en ny plattform för att samla in ännu mer data om världens människor. Smarta städer innebär stora integritetsproblem eftersom allt bygger på ständig datainsamling, menar kritiker. I Barcelona finns en motsatt vision om en smart stad där data som samlas in ska ses som en offentlig tillgång, precis som bibliotek eller trottoarer. I programmet hörs: Andrew Karvonen, urbanistforskare KTH, Michael Donaldsson, Barcelonas kommissionär för digital innovation, Therese Balksjö, enhetschef på forskningsinstitutet RISE. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Juni 202019min

1957 dyker ett nytt influensavirus upp i Kina. En miljon svenskar blir smittade av Asiaten. Man är orolig att smittan ska bli lika dödlig som Spanska sjukan, men Sverige får bukt med viruset. Hur då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Speciellt för Asiaten är att många människor blev sjuka samtidigt. Oktober och november 1957 blir posten sen och spårvagnar står still när hundratals i personalen ligger hemma. I Sverige kommer ett vaccinationsprogram igång, men vaccinet hinner ta slut innan alla fått sin spruta. Den stora skillnaden mot Spanska sjukan är att man den här gången har antibiotika att sätta in mot de sekundära inflammationerna i lungorna som de allvarligt sjuka får. Dessutom klarar sig riskgruppen äldre eventuellt bättre på grund av exponering för ett tidigare liknande influensavirus - den så kallade Ryska snuvan (1889 - 1892). I programmet medverkar Margareta Gäderblom, som vid 14 års ålder blev svårt sjuk i asiaten i två månader, Märta Johansson som var nyutbildad barnmorska och blev hemskickad när asiaten slog till på jobbet, och Göran Friman, professor emeritus i infektionssjukdomar. Även han fick Asiaten. ReporterCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Juni 202019min

Covid-19 är inte en influensa som kommer i "vågor". Nya utbrott kommer, men de blir mer som plötsligt uppblossande bränder som snabbt behöver släckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många varnar för att coronaviruset ska komma i en andra våg som kanske blir värre än den första. Det rapporteras om att en andra våg är på väg i flera länder. Bilden av vågor kommer från de influensapandemier som flera gånger rört sig i just vågor under 1900-talet. Men Coronaviruset beter sig annorlunda. Det uppträder inte i vågor, menar många forskare. Vi blir kanske aldrig av med det, i stället gäller det att snabbt slå ner på de mindre utbrotten och hålla smittrisken på låg nivå. I programmet hörs: Anders Tegnell, statsepidemiolog, Björn Olsen, virusforskare Uppsala universitet, Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin Karolinska Institutet, Jonas Ludvigsson, professor epidemiologi, Maria Rotzén Östlund, biträdande smittskyddsläkare Region Stockholm. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

18 Juni 202019min

Världen över försöker forskare förutse coronavirusets spridning, särskilt inför återöppnandet av samhällena. Till sin hjälp har de avancerade datormodeller som ofta lett till felaktiga resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan coronapandemin svept in över världen har komplexa modeller blivit allt mer populära. Med dem hoppas man kunna förutsäga vilken strategi som är bäst för att bromsa smittspridningen och dödsfallen. Genom att simulera olika scenarier där man ändrar på olika saker - stänga skolor, införa utegångsförbud, begränsa folksamlingar, söker man sig fram efter bästa resultat. Efter att rapporter baserade på sådana modeller har visat sig stämma dåligt med faktiska siffror, har debatten handlat om vilken data som stoppats in i modellerna. Ganska sällan har det handlar om hur modellerna i sig är konstruerade. När en svensk forskargrupp undersökte en modell från Imperial College fann de flera brister. I programmet hörs: Kristian Soltesz, docent i reglerteknik vid Lunds universitet, Peter Kasson, universitetslektor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala Universitet, Lisa Brouwers, chef för analysenheten på Folkhälsomyndigheten, Gustav Nilsonne, forskar om vetenskaplig transparens och reproducerbarhet vid Karolinska Institutet. ReporterLasse Edfast ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Juni 202019min

När ett ansett forskarlag i Storbritannien gör en coronamodell som varnar för hundratusentals döda i covid-19 kastar landet om sin coronastrategi. Men vad är det för modell? Och hur välgjord är den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Modellen som rapporten från Imperial College bygger på har inte bara påverkat Storbritannien, utan har använts för att förutsäga smittspridningen i många andra länder. I Sverige skulle omkring 80 000 personer riskera att dö fram till 1 juli, en siffra som vi idag kan konstatera var långt ifrån hur det faktiskt blev. Imperial College publicerade sedan källkoden till sin egen modell och implementering av den och fick snart kritik från programmerar runt om i världen som konstaterade att koden är så svår att förstå att det är näst intill omöjligt att veta om den innehåller några fel. I programmet hörs: Claire Griffiths, allmänläkare i Storbritannien, Peter Kasson, universitetslektor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala Universitet, Joakim Lundborg, programmerare och utvecklingsledare på IT-företaget Wrapp. ReporterLasse Edfast ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Juni 202019min

Tidigt under coronakrisen rapporterades det om brist på billig arbetskraft till den svenska frukt- och gröntodlingen. I framtida orostider - skulle robotar kunna utföra det ofta hårda jobbet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren fanns farhågan att svenska jordbruket skulle drabbas när inströmningen av billig arbetskraft ströps på grund av pandemin. Nu har säsongsarbetarna fått särskilt tillstånd att komma och jobba på de svenska odlingsfälten. Men, om nästa kris gjorde det omöjligt att ta in säsongsarbetare utifrån, är frågan om robotar kan ta över fler tunga och monotona jobb inom jordbruket. I programmet hörs: Tore Aronsson, företagare och grönsakodlare på Aronssons grönsaker utanför Lidköping, Håkan Brolin, maskinförsäljare på Dataväxt, Petter Ögren, professor i robotik, lärande och perception på Kungliga tekniska högskolan, Martin Topolinski, arbetare på Aronssons grönsaker utanför Lidköping. ProgramledareGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Juni 202019min

Josef Penninger upptäckte ACE2-receptorn och samarbetar nu med svenska forskare för att så snabbt som möjligt utveckla ett botemedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En liten molekyl på ytan av våra celler är coronavirusets väg in i våra kroppar. Samma proteinmolekyl testas nu som läkemedel mot covid-19. ACE2-receptorerna sitter som små antenner på celler i lungorna. De är måltavlor för coronaviruset som använder dem för att bryta sig in i cellernas inre och orsakar sjukdom. Samma receptorer är också ett viktigt skydd för hjärt-kärlsystemet. Det gör viruset extra farligt, eftersom det förstör den här livsviktiga skyddsmekanismen. Josef Penninger testar nu sin ACE2-behandling för covid-19. Och de preliminära resultaten ser lovande ut. I programmet hörs: Josef Penninger, forskningsledare Life Science Institute Vancouver Kanada, Annika Lundström, överläkare Danderyds Sjukhus, Ali Mirazimi, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska Institutet. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Juni 202019min