# 70 Wien – det bostadssociala skådespelet

När folkskolestadgan kommer i Sverige 1842 är den en byggnadsstadga, alla socknar och församlingar ska ha en skola. Skolan blir den byggda överföraren av kunskap och kultur.Skolan är en plats i staden som alla rör sig igenom. Skolan är problemet och möjligheten vi alla lever med.Genom att se på de rum som planerats och byggts för barn når man in i de innersta strävandena av ett samhälle, man kan avslöja dess ambitioner men också se hur detta samhälle förändrar och omorganiserar sina grundläggande uppgifter.Vi vandrar genom en idealiserad pojkstad i Stockholms norra skärgård där unga gossar vid det högre allmänna läroverket från 1930-talet lajvar roller för att skolas in i stadens hierarkiska och givna ordning. En skola som vill stänga staden – en plats under stark förändring – ute. En plats där pojkar ska förbli pojkar.Men vi hittar också dess motsats. Folkskolor i Berlin, innergårdsskolor som kopplar upp sig mot stadens föränderlighet och ser som sin uppgift att lära barnen att sortera och förstå vad staden är.Att göra den meningsfull för barn, göra dem till aktiva kunskapssökande medborgare i den verkliga stadsmiljön.Vi ser Norman Rockwells tavla "The problem we all live with" och reser med den sexårige afro-amerikanska flickan Ruby Bridges in i en tid när amerikanska städer började bussa elever mellan skolor för att ge alla samma möjlighet. Vi följer tanken hela vägen till den svenska skolan mitt i grannskapsbyarna där bussning av elever börjar dyka upp som ett sätt att bryta isoleringen.Skolan speglar vår idé om verkligheten.Vad vill vi se när vi tittar in i de transparenta nybyggda skolorna – och i alla de gamla korridorsskolorna och kunskapsmonumenten – i svenska städer idag? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Mars 201650min

I Neapel har de vilda gatubarnen blivit befriade. De har ockuperat ett torg: en fri och öppen plats, men i form av ett övergivet kloster. Eller ungdomsfängelse, beroende på vilken tidsperiod du levt ditt liv i staden. För Neapel är en kannibalistisk stad, den äter och livnär sig av sitt eget förflutna.Man undkommer inte gestalterna ur det förflutna i Neapel. Inte familjen man är bunden till och inte stadsdelen där man övar inför karnevalståget. Neapel binder och binder sina medborgare till sig. Allt betyder någonting, men det kan vara dolt för den som lever för mycket i nuet!Vi gav oss ut på Neapels gator och grannskap, följde en stad präglad av ett Europa före upplysningen - en teaterscen för en stadskultur som ännu luktar kyrkvalv och akvedukter, begravningsljus och bakugnar. Lager på lager av användningar och betydelser har format det Neapel som för tillfället flämtar i nuet, och som bara visar sig med tre meters siktdjup på överfulla gator. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Mars 201654min

Vi kommer till ett Rom som har mått bättre. Borgmästaren Ignazio Marino avgick i höstas. Han hade börjat städa upp i administrationen. Konspirationsteoretikerna ser hans avsked som en komplott. Rom är ett Brutussamhälle. Tragedin är ständigt närvarande i stadens berättelse om sig själv.Roms moderna historia – efter att staden blev huvudstad i och med Italiens enande 1870 – är en historia om politisk förmåga och oförmåga. Vi gav oss ut i Brutussamhället på jakt efter platser som byggts när politiken sökt en väg framåt, sökt att ena en stad som alltid tycks dras mot sönderfallet.I trädgårdsstaden Garbatella ser vi spåren av en tidig progressiv social-liberal politik på de gröna gårdarna. Vid de sociala arbetarbostäderna som imiterar de italienska lantliga villorna anar vi ett Rom som hade kunnat växa till en helt vanlig modern europeisk storstad, ett Wien eller Madrid.Istället kom fascismen. I Roms centrum rensade de fram de exklusivaste filéerna av stadens monumentala arv och skickade ut folket som bott där i hundratals år till platser som Garbatella. Vart vi än ser i nutidens centrala Rom, dess monument och symboler, ser vi en fascistisk föreställning om staden, men också en rörelse framåt, en idé om ett modernt Rom som bar sin antika storhet i sitt centrum.I det en kilometerlånga modernistiska storverket Corviale – uppfört under flertalet år i slutet av 1970- och början av 1980-talet – ser vi den tydligaste byggda symbolen för det kommunistiska Roms uppgörelse med stadens spekulationsbyggande. Vid det enorma husets fot har nutidens Romare illegalt ockuperat det pastorala landskapet och börjat odla grönsaker och bygga informella bostäder.Rom har varit en symbol för politiken och politikens rykte; i en republik, ett imperium, en kyrka eller i en nation. Men samtidigt har Rom också alltid varit ett konkret relationssamhälle, där politikens förmåga och tillkortakommanden knyts till enskilda personer och beslutsfattare. Och i dessa relationer har romarnas grundläge, enligt tradition, varit att återkommande bli besvikna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 Feb 201656min

I städerna har drogbruket frodats, där har platserna funnits för ruset och berusningen. Vid sidan av en social eller biologisk aspekt av droganvändning finns en geografisk som har handlat om revir, gränser, subkulturer och hemliga tecken - redan 1916 kunde Pearce Bailey berätta om en ”frimuraraktig kooperation” mellan heroinbrukarna i New York. Opium och heroin färdades med globala handels- och migrationsströmmar och landade i Chinatowns och red light districts över världens städer. På 1940- och 1950-talet både upphöjde heroinet jazzkulturen i USA, men förstörde samtidigt individer och grupper.Drogtrafiken har fortsatt fängslat både brukare och langare i beroenden. I Görlitzer Park i Berlin Kreuzberg står killar från Västafrika och säljer av sina resor till Europa. Men även de mest toleranta samhällen – som Kreuzberg – ser drogdealandet tära på vardagen.I Sverige följer vi småstadsalkisen och missbrukararkitekturen - från arbetarförfattarnas tragiska fyllon, via Plattans pundare till subkulturer i Norrköping. Ofta var det landsbygden som skulle bota det missbruk som staden lät göda.Men vi ser också hur missbrukets geografi bjuder på en vändning, när en vit angloamerikansk arbetarklass i dag är de största konsumenterna av tyngre droger. Och ”the war on drugs” får plötsligt en annan fiende och måste åter söka andra förklaringar till varför det ständigt skapas en hemlig mening och lockelse omkring rusets tempel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Feb 201654min

I säsongens sista avsnitt undersöker vi bostadens filosofi: Hur hamnade hemmet så fullständigt i centrum av samhällsplanering och livsvillkor? Har det funnits parallella spår till marknad, spekulation och skuldsättning? Och hur präglas våra idéer och drömmar om boendet och hemmet av de finansiella systemen? Från Martin Wagners bostäder "utan fett" till rullväske-nomadernas Airbnb-besök. Från det primitiva borgerskapets våningar till den uppkopplade oljeriggen – hemmet – i delandets ekonomi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Dec 201559min

På en bar i stadsdelen Ziskov är religion punk. Den hussitske härföraren, den enögde, Jan Ziska är tillsammans med sin andlige ledare Jan Hus – båda från 1400-talet – själva urdissidenten. Deras uppror mot den katolska överheten – även folket ska dricka av kalken och förstå det predikade språket och ingen ska kunna köpa sig en plats i himlen – var början på berättelsen om det tjeckiska folkets idé om att de var satta på jorden för att stå för jämlikhet, humanism och på den vanliga – lilla – människans sida. Varför ska det annars finnas tjecker, frågade sig både republiken Tjeckoslovakiens första president Masaryk som den första efter kommunismen Vaclav Havel.Vi reser runt i ett Prag präglat av idén om den vanliga lilla människan. Från Solidarita, det första försöket efter andra världskriget att bygga för idén om denna människa, vidare ut i de allt större panelaky-stadsdelarna, byggda mellan 1958 och 1994. Stadsdelar av den typ som i alla andra europeiska länder stått för segregation och sociala problem. I Prag är allt jämlikt och stabilt hos den små människorna i lägenheterna Europas mest standardiserade bostadsbestånd.Men finns en begynnande bortvändhet i utvaldheten? Har den lilla människan börjat bli rädd? Har nationen – den som skulle definieras av jämlikheten – blivit viktigare än jämlikheten själv. I avsaknad av en fiende vänder sig kanske staden Prag ryggen mot världen och vårdar sin ensamhet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Dec 201556min

Bron är sinnebilden för gränssituationer. Och när människan erkänner att det finns en uppdelning som hon vill överkomma; det är momentet som skapar bron. Sociologen Georg Simmel skrev i ”Brücke und Tor” om människan som stigfinnare och samhällsskapare, om bron som konkret förbinder rum med handling. En typologi som ställer rum till förfogande och öppnar upp staden. På platsen där flest passerar.Redan vid första steget på en bro förs din vikt över ett tomrum till andra sidan. Vi har sökt efter broar som förenat, men som även separerat städer. Broar som förstörts och återuppbyggts. Som den i Mostar, som vid återkomsten blivit mer symbol och turistattraktion än ett verktyg. Vi har besökt brostadsdelen Husby i Stockholm, och frågat oss om planeringen var en eftergift eller i förlängningen ett farväl till bilsamhället. Och vi har sökt efter de förlorade broarna i Nantes, när Loirefloden fylldes igen och staden fick en present den inte ville ha.Det är gåtfullt exakt hur tyngden, den levande och döda, tar sig genom nätverket av stål och sten. Men brons väg är betvingande. Den måste transportera rörelser, kulturer, idéer – eller falla sönder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 Nov 201550min

Det finns en historia om Kalmar som kanske borde vara mer glömd än den är. Men hur staden än letar andra berättelser dyker den upp igen och igen. Det är en berättelse om att vara viktig, att vara i centrum, att vara nyckeln till ett helt land, som Kalmar var fram till 1658. Att Kalmar aldrig riktigt tycks kunnat göra sig fri beror på att den staden inte bara var en storslagen idé, utan faktiskt en gång blev byggd. Slottet vakar över Kalmar. Liksom Tessins barockkyrka på Stortorget i den nyanlagda staden på Kvarholmen. Kalmar har en kostym som behöver sys om, men tiderna växlar och inget har riktigt passat under åren som gott. Bara formen är kvar från epoker då Sverige var riktat mot sydost.Vi klev in i en stad som i mitten av 1800-talet kastade av sig sin befästningsgördel och gjorde ett första försök att bli sig själv. Vi sökte i spåren av de här försöken. I de radstående husen byggda av arbetare, ritade av stadens första stadsarkitekt J Fred Olsson, strax efter 1900. Vi hittade spår i de nu nedlagda prefab-betongindustrierna som inte bara erbjöd materialet till det svenska miljonprogrammet och Ölandsbron utan också till lyxhotell i Bagdad och Leningrad. Vi såg den i Volvo-fabrikens arbetarbostäder i satellit-småhus-staden Lindsdal. I chokladfabriker och plastbilstillverkning. Men en efter en försvann 1900-talets industrisatsningar. 1997 firade Kalmar 600 års jubileum av Kalmarunionen och aldrig har staden varit så full av tomrum som då.I dag har Kalmars rivningstomter på Kvarnholmen, som stått tomma i decennier, åter börjat bebyggas. Byggnadsantikvarier kallar 2015 för rivningarnas år, trycket ökar åter på Kalmar, politikerna har mer bråttom att fylla på med skattekraft än de som vill bevara kulturarvet. Småstaden letar efter sin ande, finner den kanske motvilligt i IKEA och HansaCity, men famlar ändå emellanåt ångestladdad efter den mörka valvutgången som kan rädda undan isoleringen från tider som farit förbi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Nov 20151h 3min