REPRIS: Vem är vis?

Att lägga huvudet på kudden, stänga av sinnena och bäras in i drömmen kan låta så enkelt? Men vad händer egentligen när vi når den djupaste sömnfasen och hur viktig är djupsömnen för vår hälsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kropp & Själs Stina Näslund har mätt sin sömn i två års tid. Hon har upptäckt att hon sover alldeles för lite djupsömn enligt mätaren. Men vad betyder det?– Under djupsömnen befästs det som vi lärt oss under dagen. Under djupsömnen rensas hjärnans vävnad från skräp och så får vi bättre immunförsvar, berättar sömnforskaren Christian Benedict från Uppsala universitet.Elitsoldaten Petra Malm minns mörka vakna nätter när hon tjänstgjorde i Afghanistan. Att kunna hålla sig vaken är avgörande för en soldat, men också att kunna sova när man får möjlighet.Ett riktigt djupt sömntillstånd hamnar vi i under narkos. Hur skiljer sig den kemiska sömnen från vårt naturliga sömntillstånd?– Det är en kontrollerad medvetslöshet som vi försätter patienten i med hjälp av olika läkemedel, säger Maja Ewert är narkosläkare i Region Halland. Då sjunker puls och blodtryck till den grad att man inte uppfattar smärta och stress under en operation till exempel. Så vad är egentligen djupsömn och på vilket sätt behöver vi den? Är den viktigare än andra sömnfaser eller spelar det ingen större roll att Stinas sömnklocka mäter att hennes djupsömn är undermålig? Det tar vi reda på i detta program när vi möter den djupaste sömnen.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam.

1 Aug 202355min

Han har vit rock. Han vet hur jag mår. Han vet hur du mår. Han vet hur alla i hela kvarteret mår. Han drar ut en låda, plockar upp en ask, klistrar på lappen med ditt namn på. Men vem är han, apotekaren? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Apotekaryrket har funnits i mer än tusen år men det var på 1600-talet som det ena efter det andra, än mer exotiska apoteket, slog upp portarna här i Sverige. Apotekaren vägde, malde och pipeterade. Varorna kom inte sällan från andra sidan jorden. Elefantbete, mumie, lakrits och opium kunde preparaten som fanns att köpa innehålla. Men sedan dess har en hel del hänt, med synen på sjukdom och bot, och vilka medel vi tar till.Monsif Ben Hamou har gått det fem år långa apotekarprogrammet och är idag chef för ett apotek i Stockholm.– Det ser enkelt ut utifrån men det vi gör är en helhetskontroll. Vi ser om dosen är rätt, om läkemedlet är rätt eller om det interagerar med andra läkemedel. Dialogen med kunden är också viktig. I den kan man upptäcka om det är misstänkt missbruk eller misstänkt att kunden med flit vill överdosera, berättar han.Yrket har gått från att vara tillverkar-kemist, till att vara mer läkemedels-kommunikatör idag, säger Tove Hedenrud, professor i samhällsfarmaci och undervisar på Apotekarprogrammet i Göteborg.– När de första svenska apoteken öppnade använde man doft och smak och den effekt ämnena hade på kroppen. Man hade ingen uppfattning om vad diagnoser eller molekyler var. säger Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Karolinska Institutet.Det var först på 1800-talet som man började förstå vilket som var det verksamma ämnet i växtdroger och separera ut det. – Man fick fram mediciner som till exempel gav smärtlindring utan att ge ett rus, berättar Daniel Berg, doktor i ekonomisk historia. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

25 Juli 202355min

J är 19 år och blir invaderad av främmande varelser. Robert tatuerar en segerkrans runt huvudet, han ska vinna OS och ta kontroll över hela världen. Men de vet inte att de har drabbats av en psykos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Kropp & Själ undersöker tillståndet psykos. Ungefär tre till fem procent av befolkningen har någon gång haft en psykotisk episod. Den första psykosen uppträder ofta i sena tonåren eller början av tjugoårsåldern och den som drabbas får ofta hallucinationer och paranoia.För Robert ledde den första psykosen till en längre tids sjukhusvistelse. När han insjuknade pendlade han mellan en fantastisk upplevelse av att vara filmstjärna och viktig, och att vara förföljd och jagad. Idag äter Robert medicin och har inte varit sjuk på årtionden. Han har jobb och familj och tycker det är viktigt att berätta att det går att bli frisk och leva ett bra liv trots att man drabbas.– Man vet att patienter med psykossjukdomar har en ökad frisättning av dopamin när olika stimuli sker, allting blir viktigare, säger Predrag Petrovic. Då måste du ha en ny förklaringsmodell för varför det är så viktigt, så uppkommer vanföreställningar.J har behandlat sig själv med meditation, men psykoserna kommer allt tätare och han blir allt mer suicidal. Han är rädd, och ser att den enda vägen är att komma härifrån. Trappas upp.Han har haft det så här i mer än 40 år och avskärmat sig från omgivningen.Lidande och risken för suicid motiverar omfattande insatser från sjukvården, säger Simon Kyaga, som är psykiater.Gäster i programmet: Predrag Petrovic, psykiater, forskare och författareSimon Kyaga, psykiater och författareProgramledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

18 Juli 202355min

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? Gäster i programmet:Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:AfasiförbundetHjärnfonden1177 - AfasiDart - kommunikationsstöd

11 Juli 202355min

Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. – Något fundamentalt börjar gå förlorat.Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. Gäster i programmet:Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitetPer Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamHuvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

4 Juli 202355min

Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som folkskollärarinna, men något händer. Hon skriker högt mitt i natten och stör grannarna. Hon skickas till ett sjukhem. Efter år av plågsamma behandlingar blir hon lobotomerad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.Dagens Kropp & Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.Medverkande: Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamOm du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:MIND – Självmordslinjen1177 – SjukvårdsupplysningenAnhöriga eller drabbad – här finns mer information: Hjärnkoll: hjarnkoll.seRSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.seNationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnpSchizofreniförbundet:schizofreniforbundet.seSveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.seLecturing minds: https://lecturingminds.com/

27 Juni 202355min

Vill du bli kär i någon som tar disken eller någon som tar dig med storm? Föredrar du hemmakvällar, eller weekendresor till Paris, passion eller småputtrigt samliv? Ideal och verklighet går inte alltid ihop när det kommer till kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland kan själva idén om den omtumlande, konfliktfyllda och rentav depressiva kärleken, ställa till det för oss.— När jag blev ombedd att skriva en text om kärlek i samtiden så tänkte jag, vad kan jag säga som ingen redan har sagt om kärlek? Jag tog ner alla romaner, böcker, musik om kärlek, eller svårigheten att få till det och plöjde allt på ämnet, säger Emma Engdahl, professor i sociologi.Hon insåg att varje gång hon läste om kärlek så uttrycktes samtidigt något om depression, enligt henne lever vi ett samhälle som idealiserar den depressivt älskande.– Människor vill ha en emotionellt komplex människa, säger Emma Engdahl. Finns det plats för den mysiga, självklara och vardagsnära kärleksrelationen som bara puttrar på lite i dagens ”tindersjuka” samtid? Kanske ser vi rentav en slags revansch för just den sortens kärlek menar psykologen och parterapeuten Fredric Bohm. — Det vi ser idag är en motreaktion mot detta. Titta på unga idag. De har färre sexuella förbindelser, vill gifta sig tidigt och skaffa barn. “Villa, Volvo, vovve” är inte längre ett skällsord.Poddaren och komikern Bianca Meyer har tröttnat på att söka den passionerade kärleken. Hon skulle hellre vilja leva med en vän.Gäster i programmet: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Karlstad universitet. Fredric Bohm, psykolog, socionom och parterapeutBianca Meyer, poddare och komiker Reportage om vad vi kan lära oss av medeltidens höviska kärleksideal av Simon Sarnecki Reporter Sebastian Hedlund söker svaret på frågan: vad är äkta kärlek? Programledare, Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent, Shang Imam

20 Juni 202355min

Jag är värdelöshmm vore kanske gott med en glassåh pass på här kommer en bil i rasande fartusch vad den här skjortan sitter åt Det handlar om våra tankar i Kropp & Själ i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi frågar oss varifrån alla dessa tankar som far igenom huvudet kommer ifrån? Är vår inre röst den sanna rösten eller kan vi strunta i att lyssna på våra egna tankar?– Tankar i sig är betydelselösa. Det är hur vi hanterar dem som blir avgörande för hur vi mår, säger psykologen Peter Myhr. – Problemet är inte att vi har tankar. Vi ska tänka! Problemet är när de hänger kvar och vi inte kan släppa dem.Det är ofta när vi inte kan släppa våra tankar som vi blir plågade. Så till den grad att vi upplever att vi känner oss alldeles maktlösa inför dem. Kay Pollak, regissör och författare, menar att vi kan med vår egen kraft göra oss fria inför dessa hotfulla tankar.– Jag kan träna mig i att tänka på tankar som ger mig energi, glädje och hopp. Och jag kan tänka mig att låta bli de tankar som sänker mig. Gäster i programmet: Peter Myhr, psykolog med inriktning mot metakognitiv terapiSiri Helle, psykolog och författareKay Pollak, regissör, författare och föreläsareSinziana Ravini, psykoanalytiker och författareProgramledare, Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent, Shang Imam

13 Juni 202355min