Så motar människan ett stigande hav (R)
Fortsatt global uppvärmning förväntas ge upphov till stigande hav som äter upp kusterna och som kan komma att tvinga miljontals människor på flykt. Här är metoderna för att hantera höjda havsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid en första anblick kan hotet och problemen verka oöverstigliga med enorma mängder människor som tvingas bli klimatflyktingar. Men historiska erfarenheter visar att tätbefolkade kustsamhällen har kunnat stå emot dramatiskt stigande havsnivåer. Då har det inte handlat om havsnivåförändringar på grund av global uppvärmning, utan att städerna sjunkit i förhållande till havet. Man har då tagit fram teknik och metoder som hållit stånd mot havet. I programmet hörs: Robert Nicholls, professor i kustingenjörsvetenskap och chef för Tyndall Center vid University of East Anglia, Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi på Uppsala universitet och chef för CNDS Centrum för naturkatastrofvetenskap, Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 10 november 2020. ReporterGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
22 Mars 202119min
Ali Mirazimi – covidforskaren som själv blev sjuk
I pandemins början hade virusforskaren Ali Mirazimi stora förhoppningar om att kunna bidra till att få coronautbrottet under kontroll. Men strax blev han själv svårt sjuk i covid-19. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under pandemin har Ali Mirazimi blivit en känd forskarprofil i Sverige. Hur har det gått med det lovande läkemedlet, det svenska coronavaccinet och de snabba testerna som han varit igång med? Helt enkelt, hur har hans år med pandemin varit? I programmet hörs: Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska Institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Folkhälsomyndigheten, Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Ali Harandi, vaccinforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
19 Mars 202119min
Ansiktsigenkänning – kritik mot sökmotor för att hitta kriminella
Nu i vår kommer svenska polisen att ta ett nytt system för ansiktsigenkänning i drift för första gången. Samtidigt växer kritiken mot tekniken. I USA har den förbjudits i flera städer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att jämföra miljontals bilder på ansikten kan algoritmer snabbt lära sig att känna igen och hitta ett eftersökt ansikte i en folksamling. Men tekniken är långt ifrån perfekt. I USA har tekniken flera gånger lett till felaktiga gripanden och kritiker pekar på att algoritmerna ofta tar fel på människor med mörk hudfärg och har svårare att korrekt bedöma kvinnliga ansikten. Det har lett till att flera av de stora techbolagen som ligger bakom tekniken inte längre säljer den till polismyndigheter i USA. Och i allt fler amerikanska städer införs nu förbud mot ansiktsigenkänning. Även i Europa vill civilrättsorganisationer som European Digital Rights, EDRI, att den ska förbjudas. Men riskerna måste vägas mot fördelarna, menar Niclas Appleby på Nationellt Forensiskt Centrum som tagit fram polisens nya verktyg. I programmet hörs: Jörgen Ahlberg, docent på Linköpings Universitet, Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi på Stockholms Universitet, Niclas Appleby, forensiker på NFC i Linköping, Ella Jakubowska, policy and campaigns officer på European Digital Rights EDRI. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
15 Mars 202119min
Svår PMS – lovande behandlingsprincip funnen
Varje månad lider tusentals kvinnor av diagnosen PMDS, ett depressionsliknande tillstånd inför att de ska ha mens. Forskningen har kommit ett steg närmare en lösning, men stöter samtidigt på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En majoritet av kvinnor i fertil ålder har någon form av PMS inför att de ska ha mens. Omkring fem procent lider av så starka psykiska besvär i samband med mens att det kraftigt påverkas deras livskvalité. Det kan handla om kraftiga humörsvängningar, depressioner och självmordstankar. På Uppsala universitet genomförs forskningsstudier i hopp om att hitta en behandlingsmetod för kvinnor som lider av tillståndet som kallas PMDS: Premenstruellt dysforiskt syndrom. Hormonet progesteron tros ha en nyckelroll, därför har tester gjorts med hormonhämmare för att se om det kan göra skillnad - och det kan det. I programmet hörs: Sandra Bäcklund, fyrabarnsmamma som lever med PMDS, Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet, Marie Bixo, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. ReporterMalin Marckomalin.marcko@gmail.com ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
14 Mars 202119min
Elbilsboomen – priset för supersnabbt byggande
Utanför Berlin bygger Tesla en bilfabrik i ett svindlande tempo. I Kina uppfördes en 57 våningars skyskrapa på 19 dagar. Hur är det möjligt att bygga så snabbt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är i en tallskogsplantage utanför Berlin som biltillverkaren Tesla valt att bygga en av sina så kallade giga-fabriker. Våren 2020 höggs träden ned. Nu till sommaren 2021 ska fabriken vara klar och börja producera bilar. Och det är inte ens rekord i snabbhet. I Shanghai tog bygget av motsvarande fabrik bara 10 månader. Hur är det möjligt att bygga något så stort och komplext på så kort tid? Enligt professor Lars Stehn på Luleå Tekniska Universitet så är det inga särskilda tekniska innovationer som ligger bakom. Istället ser han två avgörande faktorer: god planering och tydligt ledarskap. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, menar att allt måste ses i ljuset av digitaliseringen som med hans ord skapat en helt ny civilisation som spränger gränserna för komplexa och snabbt genomförda projekt. Medverkande: Lars Stehn, professor i industrialiserat och hållbart byggande vid Luleå Tekniska Universitet, Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, Tobias Lindh, dokumenterar Teslas fabriksbygge utanför Berlin med drönare. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
8 Mars 202119min
Globalt miljölarm kan visa sig vara falsklarm
Abborrar blir beteendeförändrade när de simmar i vatten med rester av ångestdämpande läkemedel. Det visade försök i akvarium som gjordes på Umeå universitet 2013. Men en ny studie har ändrat på läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här blev en världsnyhet, ett globalt miljölarm. För vad händer egentligen med ekosystemen i sjöar och vattendrag om alla orädda abborrar blir uppätna av gäddor? Efter det har forskningen gått vidare med grundliga försök ute i riktiga sjöar. Och nu åtta år efter det stora miljölarmet visar resultaten att abborrarna inte påverkas av ångestdämpande läkemedel. Hur förklarar forskarna själva det? Nu verkar det svårare att larma av, än vad det var att larma. Medverkande: Jonatan Klaminder, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet, Tomas Brodin, professor i akvatisk ekolog på SLU. Jerker Fick, professor i miljökemi på Umeå universitet. ReporterGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
5 Mars 202119min
Ålderismen till ytan när smittvågen svallar
Äldre framställs ofta som diskriminerade. Har det påverkat utfallet i pandemin? Parallellt med det starka välfärdssamhället är äldre i Sverige mycket svagt politiskt representerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En djupgående diskriminering av äldre har påverkat samhällets skydd och vård av dem under pandemin, det menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå Universitet. Yngre människor är väldigt bra på att förneka sitt eget åldrande och att göra äldre till en helt annan sorts människor, konstaterar forskaren Håkan Jönson vid Lunds universitet. Samtidigt finns ett starkt välfärdssystem som gör Sverige till ett på många sätt fantastiskt land att bli äldre i. Men Sveriges äldsta riksdagsledamot Barbro Westerholm är trött på att ses som en i kollektivet ”70+”. Medverkar gör: Barbro Westerholm, liberal riksdagsledamot Stockholm, Yngve Gustafson, professor i geriatrik Umeå universitet, Håkan Jönson, professor i socialt arbete Socialhögskolan Lunds universitet, Bi Puranen, forskare Institutet för Framtidsstudier och generalsekreterare World Values Survey. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
1 Mars 202119min
Så justeras vaccinen för virusvarianter
Vaccin som just utvecklats mot covid-19 behöver uppdateras om de ska fungera mot kommande varianter. Samtidigt finns lovande data från Skottland som visar att vaccinen i nuläget fungerar mycket bra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Skottland hade i slutet av februari ungefär en tredjedel av landets vuxna befolkning vaccinerats. Att så många fått åtminstone en dos mot covid-19 har gjort det möjligt för forskare att undersöka vaccinens effekt i en befolkning. Preliminära data visar att de allra äldsta skyddas bäst av viruset, deras risk att hamna på sjukhus med covid-19 minskar med 81 procent efter en dos. Allra bäst skyddade AstraZenecas vaccin, enligt den skotska studien. Av virusvarianterna så anses den nu mycket vanliga brittiska varianten täckas av de framtagna vaccinens skydd, medan skydd mot de sydafrikanska och brasilianska varianterna kommer att kräva uppdaterade vaccin. Medverkande: Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, och Jim McMenamin, covidinsatsansvarig på den folkhälsovårdande myndigheten Public Health Scotland (PHS). ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
26 Feb 202119min
