Vikingar och zombier granskas

Vetenskapsradion Historia möter Sveriges ende svärdssmed. PeterJohnsson är Sveriges ende professionelle svärdssmed. Sedan tio år tillbakalivnär han sig på att återskapa medeltida och antika svärd i sin smedja iForkarby utanför Uppsala. Han är bland annat mannen bakom svärden iArnfilmen, men har också gjort svärd till museer runt om i landet.Dessutom ser vi bioaktuella filmen "Bang och världshistorien" av MajWechselmann, en berättelse om Barbro "Bang" Alving - Sveriges mest berömdakrigskorrespondent genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Mars 200825min

P1 den 6 mars 13.20, repris 8 mars 19.35 samt 12 mars 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peter Johnsson är Sveriges ende professionelle svärdssmed. Sedan tio år tillbaka livnär han sig på att återskapa medeltida och antika svärd i sin smedja i Forkarby utanför Uppsala. Han är bland annat mannen bakom svärden i Arnfilmen, men har också gjort svärd till museer runt om i landet.- Svärdet är en av våra allra viktigaste arketyper och oavsett hur moderna vi är så bär alla människor omkring på den här arketypen, menar Peter Johnsson.Vetenskapsradion Historia besöker hans smedja för att ta reda på hur det går till att smida ett medeltida svärd – från det mödosamma arbetet att mäta upp historiska original, till arbetet vid ässjan, lufthammaren och städet. Vi frågar oss också vilka som är intresserade av att köpa historiska svärd idag och om medeltida svärd egentligen är särkskilt skarpa.Dessutom ser vi bioaktuella filmen ”Bang och världshistorien” av Maj Wechselmann, en berättelse om Barbro ”Bang” Alving – Sveriges mest berömda krigskorrespondent genom tiderna. Journalistikforskaren Kristina Lundgren granskar filmen om kvinnan som började sin bana som alkoholiseradstockholmsrapportör men sedan kom att bli en förebild för senare generationers journalister. Programledare är Tobias Svanelid.

6 Mars 200825min

Roskildefreden 350 år. Den 26 februari 1658 slöt Sverige sinkanske mest framgångsrika fred någonsin. Efter en snabb offensiv hade Karl XGustaf lyckats med det omöjliga - marscherat över de danska sundens isar ochkrossat ärkefienden Fredrik III av Danmark. Vetenskapsradion Historia resertill Roskilde för att höra hur danska historiker tolkar det som hände för350 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Feb 200825min

Vetenskapsradion Historia i P1 den 28 februari 13.20, repris 1 mars 19.35 samt 5 mars 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 26 februari 1658 slöt Sverige sin kanske mest framgångsrika fred någonsin. Efter en snabb offensiv hade Karl X Gustaf lyckats med det omöjliga – marscherat över de danska sundens isar och krossat ärkefienden Fredrik III av Danmark.Vetenskapsradion Historia reser till Roskilde för att höra hur danska historiker tolkar det som hände för 350 år sedan.- Roskildefreden var ett enormt trauma för Danmark, berättar Leon Jespersen vid Rigsmuseet i Köpenhamn. Det var på vippen att hela Danmark gick under.Per Karlsson på Roskilde Museum berättar hur staden påverkades av fredsförhandlingarna 1658, när tusentals svenska soldater skulle inkvarteras hos vanliga roskildebor och historikern Lars Ericson Wolke vid Försvarshögskolan i Stockholm berättar vad som hade hänt om isarna på Bälten hade brustit.- Troligtvis hade Skåne ändå så småningom kommit bli svenskt, menar han, eftersom stormakterna inte ville att ett enda land skulle kontrollera Öresund.Programledare är Tobias Svanelid.

28 Feb 200825min

P1 den 7 februari 13.20, repris 9 februari 19.35 samt 13 februari 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Italien anses vara världens rikaste land – när det gäller arkeologiska fynd och konsthistoriska föremål. Men med rikedomen följer också farorna. Tusentals föremål stjäls varje år och försvinner ut bland internationella hälare och konsthandlare. Men kanske börjar man se en förändring nu sedan den italienske kulturministern Francesco Rutelli har tvingat amerikanska museer att lämna tillbaks dyrgripar som köptes i vad man hävdar vara god tro. I Vetenskapsradion Historia får vi följa de italienska konstpolisernas framgångsrika arbete.Dessutom följer vi med serietidningshjälten Asterix på olympiad. Filmen ”Asterix på Olympiaden” har premiär i helgen och Vetenskapsradion Historia tog med sig antikvetaren Henrik Boman för att granska filmens historiska relevans.I programmet hör vi också den andra delen i serien om vikingarnas liv där arkeologen Kristina Svensson berättar om Ragnfrid i Hyppinge, gårdfrun som lät resa runstenar och lät bygga sig ett eget litet Valhall på jorden.Programledare är Tobias Svanelid.

7 Feb 200824min

P1 den 31 januari 13.20, repris 2 februari 19.35 samt 6 februari 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För nära 2000 år sedan satte svenskarna för första gången tänderna i en brödbit. Vetenskapsradion Historia provsmakar samma sorts bröd, bakat av arkeologen Liselotte Bergström, aktuell med sin avhandling om järnålderns brödkultur. Havre, vatten och honung kan ha varit de äldsta ingredienserna och man bakade utan jäst. Resultatet blev ofta små, hårda bullar, som åts av en priviligerad överklass.- Kanske hade järnålderns svenskar lärt sig konsten att baka bröd av romerska soldater, menar Liselotte Bergström.Från 200-talet och fram till Birkas storhetstid på 800-talet hade bröden ofta en rituell funktion. Bröden bröts och åts för att markera grupptillhörighet, ofta inom vikingarnas krigarklass, och Oden var särskilt förknippad med brödet, berättar Liselotte Bergström.I programmet hör vi också om planerna på att kulturminnesmärka Sveriges äldsta existerande skateboardbana – Automobilens Snakerun i Falkenberg, och så inleds en serie om vikingar. Arkeologen och författaren Kristina Svensson berättar i den första delen om völvorna och den mystiske Torborg på Grönland som kunde spå in i framtiden.- Völvorna var alltid kvinnor och hade en viktig position i det vikingatida samhället, inte minst eftersom de ansågs kunna avgöra utgången av erövringståg och fältslag, berättar Kristina Svensson. Programledare är Tobias Svanelid.

31 Jan 200824min

P1 den 24 januari 13.20, repris 26 januari 19.35 samt 30 januari 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I mitten av 1600-talet påbörjades bygget av vad som då var Sveriges största privatägda fastighet – Skoklosters slott vid Mälaren. Beställaren, greve Carl Gustav Wrangel, ville ha ett skrytbygge som kunde imponera på adelsmän och kungar runt om i Europa. Men hur tänkte han när han inredde sitt hem? I en aktuell avhandling granskar konstvetaren Karin Wahlberg Liljeström 1600-talets inredningstrender och arkitektur. - Vad man än gjorde ville man inte bryta mot det man kallade för ”decorum”, 1600-talets motsvarighet till god smak. Detta decorum sa till exempel att jättelika familjeporträtt gärna fick hängas i närheten av sovrummet, och att slottsfrun och slottsherren skulle ha varsina lägenheter i slottet. Dessutom var det högsta mode att inreda hobbyrum, men istället för pingisbord eller hemmabiosystem i källaren hade greve Wrangel vapensamlingar och bilbiotek på övervåningen. Vetenskapsradion Historia guidas runt i slottet och frågar sig vad som finns kvar från 1600-talet i våra egna inredningsideal idag. I programmet hör vi också författaen Gunnar Wall berätta om Norges mest ökände spion, Arne Treholt. Programledare är Tobias Svanelid.

24 Jan 200824min

P1 den 17 januari 13.20, repris 19 januari 19.35 samt 23 januari 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1840 förevisade löjtnanten Lars Bentzelstjerna en helt ny teknologi på Stockholms slott. Apparaten kallades för camera obscura och hade förmågan att göra exakta avbildningar av verkligheten – så kallade daguerrotyper. I Vetenskapsradion Historia får vi höra berättelsen om Bentzelstjerna – Sveriges förste fotograf – och om den tidiga fotografins historia i Sverige. - Samtidens svenskar var helt förbluffade över den här nya tekniken, berättar Björn Axel Johansson, författare till boken ”De första fotograferna”.Vetenskapsradion Historia granskar dessutom den bioaktuella filmen ”Tali-Ihantala 1944”, som på ett närmast dramadokumentärt sätt skildrar striderna mellan Finland och Sovjetunionen på Karelska näset 1944. Armémuseums Thomas Roth tycker att filmen knappast är något att se på första daten, men att den är mycket trogen den historiska verkligheten. Och i serien om världshistoriens största spioner med författaren Gunnar Wall har turen kommit till James Jesus Angleton, chefen för det amerikanska kontrspionaget under kalla krigets kyligaste år...Programledare är Tobias Svanelid.

17 Jan 200824min