Vikingar och zombier granskas

Vikingar och zombier granskas

Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen.

– Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price.

Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk – allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti.

– Visst blir pulvret giftigt, säger han, men vi kommer troligtvis ändå inte att kunna uppleva samma sak som en voodoo-troende haitier som vuxit upp med zombies som en självklar del av kulturen, menar Richard Holmgren.

Richard Holmgrens recept på zombiepulver

  1. Tillredarens armar och händer smörjs med en skyddande lotion innehållande citron, ammoniak och kleren. Placera bomullspluggar i näsan, ta på en skyddande hatt och täck hela kroppen med hampasäckar.
  2. Blåsfisken och paddan soltorkas under några dagar under stark sol.
  3. Därefter värms fisken och paddan försiktigt över öppen eld. Det är viktigt att inte värma för länge, då djurens aktiva gifter kan försvagas.
  4. Mal sedan ovanstående ingredienser i en mortel till ett grovt fragmenterat stoff.
  5. Rosta sedan spindeln (exempelvis en ”Haitian Brown”) med tusenfotingen samt den ogiftiga ödlan ganska hårt. Värmen kan vara hög eftersom de inte har några aktiva toxin som kan förstöras.
  6. Lägg sedan de rostade djuren i morteln och fortsätt att mala alltsammans med blåsfisken och paddan - detta till ett pulver som även filtreras för att slutligen ge ett grövre pulver.
  7. När pulvret appliceras på offrets kropp skapar det en känsla av myror under huden. Kliandet (paddans gift) skapar sår som gör att tetrodotoxinet når blodflödet. Mest effektivt är pulvret om det tas oralt under extremt noggrann dos. I vissa recept förekommer växtdelar för att skapa klåda och irritation på huden.
  8. Överkurs: förmodligen var det den giftiga örten, Datura stramonium, som medförde amnesi och extrema hallucinationer som användes för att skapa ett ”efterpulver”. Om det första pulvret fick offret att skenbart dö och sedan återvända från de döda, så var det denna så kallade ”zombiegurka” som senare skapade ett bisarrt beteende.

(lokala varianter förekom på Haiti samt skilda åsikter på ingrediensernas effekter)

Avsnitt(853)

Antiziganismens långa rötter

Antiziganismens långa rötter

Veckans avslöjande om polisens olagliga register över romer har en lång historia. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar antiziganismens rötter i rasbiologiska institutets kartläggningar av romer, och 1950-talets polisinsatser i romska tältläger. - Nu krävs krafttag för att återskapa ett förtroende mellan romer och svenska myndigheter, och jag befarar att det pågående arbetet med en vitbok över övergreppen mot romer är i gungning, säger historikern Jan Selling, författare till en nyutkommen bok om svensk antiziganism. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också historikernas nyväckta intresse för föremål. I efterdyningarna av alla antikprogram på tv riktar nu författarparet Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison ljuset mot 101 föremål i Sveriges historia. Och så berättar författaren och historikern Bo Lidegaard om hur det kunde komma sig att 7 000 danska judar lyckades rädda sig till Sverige 1943. I sin uppmärksammade bok Landsmän granskar han en av andra världskrigets fåtaliga ljuspunkter. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Sep 201324min

När kantarellen var livsfarlig

När kantarellen var livsfarlig

Det fanns en tid när svensken hellre åt hästbajs än kantareller. I Vetenskapsradion Historia berättar Anders Hirell, författare till kommande boken Den svenska matsvampens historia om varför svenskarna skydde svampen och hur det kom sig att riskor och murklor hamnade på den kungliga matbordet 1636. - Inte ens under nödåren på 1860-talet kunde statens utbildningsinsatser få svenskarna att äta svamp, säger Anders Hirell. Dessutom handlar det om de antika germanernas förvandling från ett krigiskt och tärningsspelande barbarfolk till ljushyllta övermänniskor. Latinprofessorn Tore Jansson är aktuell med boken Germanerna och följer det mytomspunna folkets vindlande historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Sep 201324min

Vetenskapsradion Historia Hjältebanditer var historiens superkändisar 2013-09-12 kl. 13.35

Vetenskapsradion Historia Hjältebanditer var historiens superkändisar 2013-09-12 kl. 13.35

Lasse-Maja och Robin Hood är några av historiens superkändisar, men hur kommer det sig att småtjuvar och banditer fått sådan hjältestatus? Tobias Svanelid söker svaret i Marstrands fångceller och i 75-årsjubilerande filmen "Robin Hoods äventyr". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Sep 201324min

Vinterjordgubbar och peruksnobberi – Versailles sista tid

Vinterjordgubbar och peruksnobberi – Versailles sista tid

I slutet av 1700-talet kom Versailles att förkroppsliga världslig lyx. Här bjöd kungen på jordgubbar mitt i vintern, och här hade drottning Marie Antoinette meterhöga peruker som bländade omgivningen. Vetenskapsradion Historia avslutar serien om Versailles, världens åttonde underverk, genom att måla upp bilden av palatsets ödestimma. - Bland det som provocerade folk allra mest var Marie Antoinettes hemliga gömställe Petit Trianon, där hon agerade bondfru samtidigt som Frankrikes vanliga bönder svalt, berättar historikern Jonas Nordin. Dessutom handlar det om kungaparets omständliga måltidsceremonier, om Ludvig XIV:s besatthet av apelsiner och hur det gick till när det kungliga residenset förvandlades till revolutionärt museum under 1800-talet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Sep 201324min

Bland stenhuggarkantiner och biljardrum – om livet vid Versailles

Bland stenhuggarkantiner och biljardrum – om livet vid Versailles

Kungarnas Versailles var mer än ett slott - här växte ett helt samhälle upp, där bortglömd städpersonal, priviligierade ljuständare, hyllade skådespelare och kortspelande baroner levde sida vid sida. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid vandrar, tillsammans med historikern Jonas Nordin, runt i såväl slottet som staden Versailles, för att leta efter spåren efter människorna som en gång befolkade platsen. - Under stora delar av slottets historia var här en enorm byggarbetsplats med säsongsarbetande stenhuggare, berättar Jonas Nordin. Det var ju inte Ludvig XIV som byggde Versailles, utan denna enorma skara anonyma människor, som är snudd på bortglömd idag. Och vid sidan av de mest berömda turiststråken finns lämningarna efter såväl tjänarnas som hovlivets Versailles kvar - det enorma Grand Commun, där tusentals arbetare levde och verkade; salarna där hovstallmästarna spelade kort och biljard, och Marie Antoinettes teater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Aug 201324min

Toalettmyter och statyporr

Toalettmyter och statyporr

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till världens åttonde underverk, de franska kungarnas Versailles, för att tillsammans med historikern Jonas Nordin berätta om slottets och parkens historia och myter. - Den här platsen lämnar ingen oberörd, menar Jonas Nordin, som i höst är aktuell med en bok om slottet, som han själv besökt bortåt tjugo gånger. I detta första avsnitt, i en serie om tre program, handlar det bland annat om hur många toaletter det egentligen fanns i Versailles, och varför hertigen av Vendôme kallades för en levande kloak. Dessutom letar man efter den utmanande Venus med de vackra skinkorna, som fascinerade slottsparkens manliga besökare på 1700-talet. Men det handlar också om hur det gick till när Versailles förvandlades från en liten mysig jaktpaviljong till dagens gigantiska slottskomplex, vars yta överträffar Stockholms kommuns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Aug 201324min

Historisk bokstund i bersån

Historisk bokstund i bersån

Mumier, lönnmördarsläkter och plastfigurer har huvudrollen när Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska böcker och spel inför sommaren. I säsongens sista program läser Urban Björstadius och Tobias Svanelid vårens böcker och plockar russinen ur kakan. Här finns till exempel den vetenskapliga avhandlingen från 1700-talet som menar att troll bor kvar i dagens Finland, och guideboken som lotsar dig till runstenarna i Gamla Stan. Dessutom drabbar spelpanelen samman i Första Världskrigets fältslag - en kamp som vittnar om krigets ohyggligheter, gestaltad av plastfigurer och tärningar. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Jourhavande historiker, Dick Harrison Tutankhamens förbannelse, Joyce Tyldesley Om människans historia, Jacob Fredrik Neikter Det medeltida Stockholm, Elisabeth Regner Jakten på Edvard, Pontus Brandstedt An Early Meal, Daniel Serra och Hanna Tunberg Borgia, Christopher Hibbert Axis & Allies: WWI 1914, Larry Harris Clash of Cultures, Christian Marcussen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Juni 201324min

Feriebarnets århundrade

Feriebarnets århundrade

Bortåt 300 000 barn skickades som så kallade feriebarn från Stockholm ut på landet under 1900-talet. Ekonomhistorikern Barbro Ljungdahl Zackrisson har som förste forskare kartlagt fenomenet som präglade flera generationers fattiga storstadsbarn. - Det fanns en utbredd uppfattning att lantluft var bra för barn, och att också fattigare barn skulle ha rätt att komma ut på landsbygden för att lära känna den svenska naturen, berättar hon. Björn Zackrisson var ett av alla feriebarn som på 1950-talet lämnade staden för landet. - Det var en otrolig frihetskänsla att få komma bort från stan, menar han. Kyrkor, folkskolan, och så småningom även staten engagerade sig i projektet, som kom att drivas ända fram till 2002. Men vem som helst fick inte åka - för att kvalificera sig som feriebarn skulle man inte vara vanartig, utan ha goda betyg i uppförande, vilket gjorde att systemet gynnade flickorna. I programmet hörs också den sista delen i serien om övernaturliga sexualbrott. Historikern Mikael Häll berättar om bergfrukulten i småländska Gladhammar på 1660-talet som utgör ett unikt rättsfall i svensk historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Juni 201324min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
historiska-brott
olosta-mord
historiepodden-se
p3-historia
rss-historien-om
historianu-med-urban-lindstedt
krigshistoriepodden
militarhistoriepodden
rss-massmordarpodden
rss-brottsligt
konspirationsteorier
nu-blir-det-historia
palmemordet
rss-borgvattnets-hemligheter
rss-folkets-historia
vetenskapsradion-historia
harrisons-dramatiska-historia
obskyr-historia