Vikingar och zombier granskas

För 200 år sedan landsteg Jean Baptiste Bernadotte i Helsingborg. Kort därefter skulle han installera sig som kronprins och under namnet Karl XIV Johan såsmåningom krönas till kung i Sverige. Men hur lyckades Bernadotte skapa en stabil grund åt sin ätt i detta nordliga rike? Vilka metoder använde kungen för att etablera sin makt och vinna folkets hjärtan? Vetenskapsradion Historia träffar två av forskarna bakom en ny antologi om Karl XIV Johan. - Jean Bernadotte var en mästare på att använda dåtidens medier för att skapa myten om sig själv, berättar Nils Ekedahl, retoriker vid Södertörns högskola. - Han navigerade skickligt, i en tid av revolutioner, för att etablera sin ätt på den svenska tronen, och idag är Bernadotteätten en av Europas äldsta kungahus, berättar Mikael Alm, historiker vid Uppsala universitet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också, detta Bernadottejubileumsår, den nya kokboken Bernadotte: mannen, myten, maten av bland andra Annika Grälls. En av Karl XIV Johans favoritingredienser var svamp, och i programmet tillagas en soppa på den svamp som fått hans namn, Karl Johansvampen. - Karl XIV Johan var mycket modern i sin matkultur, och ville ha lätta rätter inspirerade av det vi idag skulle kalla GI, berättar författaren Annika Grälls. Programledare är Tobias Svanelid. RECEPT PÅ POTAGE DE CÈPES ur kokboken Bernadotte: Mannen, Myten, Maten 4 portioner 200 g champinjoner 200 g Karl Johansvamp 2 schalottenlökar persilja smör till stekning 1 burk crème fraiche med Karl Johansvamp, citron och timjan 1 dl grädde 1 dl mjölk 2 msk kantarellfond salt och peppar filodeg och ägg till pensling Hacka svampen och löken. Fräs dem i smör i kastrull. Ta bort ¼ och blanda med persilja. Spar till filodegsknytena. Tillsätt creme fraiche, grädde, fond och mjölk till den kvarvarande svamp- och lökblandningen och låt koka upp. Mixa sedan soppan slät. Krydda. Till filodegsknytena: klicka den svalnande svampblandningen på filodegen i ark av 5 x 5 cm storlek. Pensla kanterna och tryck ihop till paket. Pensla paketen och grädda i ugnen på 225 grader i 5 minuter. Servera soppan, gärna i buljongkoppar, och lägg försiktigt i filodegsknytena precis innan servering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Okt 201024min

Vetenskapsradion Historia besöker frimurarnas stamhus Bååtska Palatset på Blasieholmen i Stockholm för att berätta ordenssällskapets svenska historia - en historia som nu är aktuell i samband med en bok av historikern Peter Ullgren. - Det här är en berättelse som många kanske kommer att bli besvikna på, säger författaren. Istället för att bekräfta eller avslöja alla myter kring frimureriet så försöker jag reda ut vad vi egentligen vet om detta brödraskaps historia. Historien om frimureriet i Sverige började för redan 275 år sedan, och idag är tillströmningen av nya medlemmar större än på länge. Men trots att ordenssällskapet mestadels ägnat sig åt välgörenhet och intresserat sig för medlemmarnas inre utveckling så har frimurarna alltid smutskastats och baktalats i medierna. - Det är talande att det som skrevs om frimurare i Sverige för 200 år sedan lika gärna skulle kunna ha skrivits idag, menar Peter Ullgren. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det märkliga fyndet av en 2 000 år gammal väg utanför Norrköping. Sju meter bred och kraftigt stenlagd är vägen helt unik i sitt slag i Sverige, berättar arkeologen Ylva Stenqvist Millde. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Okt 201024min

Det går att tjäna pengar på historia. Detta har svenska företag nu börjat inse, som i allt större utsträckning använder företagets egen historia i marknadsföringen. - Historia är helt klart något som blir allt viktigare för att stärka det egna företagets identitet, och för att skapa förtroende hos konsumenterna, berättar Helena Donar, marknadsdirektör på Arla Foods, som redan aktivt arbetar med att kommunicera sin historia såväl internt som extern. På Centrum för Näringslivshistoria, organisationen som hjälper svenska företag att bevara och kommunicera sin historia, tror man att historia kommer att bli allt viktigare i framtiden och nu vill man också utreda hur mycket pengar som företag faktiskt kan tjäna på detta. - Det handlar i första hand om immateriella värden när vi talar om historia i marknadsföringen, berättar Alexander Husebye, vd för Centrum för Näringslivshistoria. Men det här också en fråga om reda pengar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu i dagarna är exakt 300 år sedan Sverige förlorade sina sista besittningar i Balticum, och frågar hur svenskt Baltikum egentligen kom att bli, och hur svenskt det är ännu idag. - Svensktiden i Estland brukar ju målas i ljusa färger av esterna själva, och det är helt klart att många av de reformer som svenska kungar införde på 1600-talet fortfarande präglar vårt grannland i öster, berättar Torkel Jansson, historieprofessor vid Uppsala universitet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Okt 201024min

En kungamördare och ett monster. Eller en upprorsman och hjälte? I Ernst Brunners aktuella bok om Jacob Johan Anckarström porträtteras mannen som sköt Gustav III på maskeradbalen på Operan 1792, men också hans samtid och de omvälvningar som fick ett abrupt slut i och med mordet. - I min bok lägger jag fram helt nya teorier om mordet, berättar Ernst Brunner. Självklart var det Anckarström som höll i mordvapnet, men konspirationen var större än man tidigare trott. Vetenskapsradion Historia söker sig ner till källarhålorna under Wrangelska palatset i Stockholm, där Anckarström tillbringade sin sista tid i fängsligt förvar för att där söka efter en sannare bild av en av den svenska historiens mest smutskastade män. I programmet berättas också historien om Sveriges första kvinnliga flygare, Elsa Andersson, känd bland annat genom Jan Troells film Så vit som en snö. Historikern Göran Nilzén berättar hur det kunde komma sig att en kvinna kunde göra karriär i flygaressens testosteronstinna skara, och hur hon förskräckte såväl åskådare som sin oroliga pappa med sina fallskärmshoppningar. Mer om svenska pionjärflygare kan du höra i de två tidigare veckornas Vetenskapsradion Historia, då Göran Nilzén berättar om "flygarbaronen" Carl Cererström och "flygardoktorn" Enock Thulin. Du hittar programmen enklast genom vårt podarkiv. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Sep 201024min

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid greppar värjan i högsta hugg för att fäktas med Henning Österberg, författare till den aktuella boken Korsade klingor. - Att fäktas på liv och död var en ständig risk för dåtidens adelsmän, berättar Henning Österberg, som studerat duellfäktningens blodiga historia. Under mer än tusen år var duellfäktning adelns våldsamma sätt att lösa konflikter. Att alltid ha en värja till hands vid sin sida var en tydlig klassmarkör, och vid Europas hov utvecklade fäktmästarna hela tiden nya tekniker. Med tiden kom emellertid fäktningen att förvandlas från blodigt allvar till en populär form av fysisk fostran, och dagens fäktsport kan spåra sina rötter till medeltidens blodiga svärdskamper. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den svenska flygets 100-årsjubileum med en serie samtal om de våghalsiga pionjärerna. Historikern Göran Nilzén berättar om Enoch Thulin, en av de mest betydelsefulla svenska aviatörerna som genom sin flygfabrik i Landskrona och sin flygarskola på Ljungbyhed kom att skapa en livskraftig svensk flygindustri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Sep 201024min

Sommaren 1566 inträffade en av Östersjöns värsta fartygskatastrofer. Utanför Visby drabbades då den mäktiga dansk-lybska flottan av ett fruktansvärt stormoväder där 15 skepp gick under och bortåt 7 000 man drunknade. Vetenskapsradion Historia träffar marinarkeologerna som nu letar efter resterna av den förlista flottan. - Det här är en av de värsta marina katastroferna i våra farvatten, men ändå är det inte många som känner till händelsen, berättar Göran Ankarlilja, som leder undersökningarna utanför Gotlands västkust. Under ett antal säsonger har man nu lyckats lokalisera flera av de 15 fartyg som sjänk under stormen 1566, och som tillsammans ger en ny och detaljerad bild av 1500-talets marina historia. - Vi har vetat väldigt lite om 1500-talets fartyg och sjökrig, men undersökningarna vid Gotland ger oss ett gigantiskt och spännande material för framtida forskning, berättar Göran Ankarlilja. I programmet inleds också en serie om Sveriges tidiga flygpionjärer - våghalsiga äventyrare som riskerade livet för en teknologi som skulle komma att förändra världen. I första avsnittet berättar författaren och historikern Göran Nilzén om flygarbaronen Carl Cederström, mannen som fick Sveriges första flygcertifikat, och som för exakt hundra år sedan inledde det svenska flygets historia genom sin flyguppvisning på Gärdet i Stockholm. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Sep 201024min

Med slaget vid Marathon för exakt 2 500 år sedan räddades Grekland undan en persisk invasion. Men bara tillfälligt. Tio år senare skulle Perserna, med kung Xerxes i spetsen, komma tillbaka, och i betydligt större antal. Vetenskapsradion Historia följer grekernas desperata kamp för frihet, från det inledande blodbadet vid Thermopylae till de avgörande segrarna vid Salamis och Plateae. - Marathon har fått en ikonstatus i historieskrivningen, men egentligen var de följande slagen vid Thermolyae och Plateae långt mer betydelsefulla, menar antikvetaren Allan Klynne, som guidar runt vid de antika slagfälten. Möt de krigsfixerade spartanernaoch Xerxes odödliga elitsoldater, vandra runt på ruinerna till staden Plateae och blicka ut över Salamissundet, där grekisk krigslist slutligen krossade den persiska flottan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Sep 201024min

Det har gått 2 500 år sedan det mytomspunna slaget vid Marathon. Vetenskapsradion Historia tar med antikvetaren Allan Klynne till platsen för att ta reda på vad som egentligen hände - och vem som faktiskt sprang det allra första Marathonloppet... Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Sep 201024min