Så krymptes huvuden

Idag ska RUT-avdrag och hushållsnära tjänster hjälpa oss med livspusslet. Skatterabatten har kritiserats, men systemets popularitet talar för att hembiträdet har gjort stark come-back i de svenska hemmen. Vetenskapsradion Historia söker hembiträdets historia, och hennes kamp för drägliga arbetsvillkor. I dagarna är det exakt 75 år sedan svenska hembiträden förenades i organisationen Hembiträdesföreningarnas Centralkommitté och historikern Lisa Öberg berättar om hembiträdets politiska strid. Dessutom uppmärksammas den internationella kvinnodagen, som i år fyller 100 år. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Ulla Wikander som berättar om hur det gick till när kvinnodagen drog igång 1911, och hur dagens popularitet skiftat genom åren. Och hur ska man egentligen fira en kvinnodag? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Mars 201124min

Mellan åren 1500 och 1800 drabbades hundratusentals européer av fångenskap och slaveri i de så kallade Barbareskstaterna i Nordafrika. Bland alla offer för detta slaveri kan också räknas bortåt 1 000 svenskar - sjömän och handelsmän på svenska fartyg som kapades av musilmska slavjägare. Historikern Joachim Östlund försöker i ett aktuellt forskningsprojekt spåra de svenska slavarnas öden. - Det här är en historia som är näst intill bortglömd idag, men som kan säga oss mycket om vår egen syn på frihet och fångenskap, och på vem som egentligen kan betraktas som slav. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också slavberättelsen i Sydafrika som nu engagerar en hel nation. Slavmyteriet på skeppet Meermin ägde rum 1766, då 140 madagaskiska slavar revolterade mot besättningen och tog kommando över fartyget. Revolten slogs emellertid tillbaka när skeppet gick på grund utanför Kapstadens kust, och nu söker marinarkeologen Jaco Boshoff efter vraket av Meermin, i hopp om att sprida ljus över det sydafrikanska slaveriets historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Feb 201124min

Ismannen Ötzi har fascinerat en hel värld. 2 000 år äldre än Tutankhamun har Ötzi, som hittades i de italienska alperna 1991, gett forskare helt nya insikter i brånsålderns Europa, och hur det var att leva och dö här för 5 000 år sedan. I mars öppnar museet i Bolzano, där ismannen numera förvaras, en stor specialutställning om ismannen, som sammanfattar de senaste 20 årens forskning om Ötzi och Vetenskapsradion Historia har gjort en förhandstitt. Dessutom uppmärksammas aktuell forskning om forntida spel. I den urgamla Induskulturen har arkeologerna genom åren gjort mängder av fynd av tärningar och spelpjäser, och nu sammanfattar arkeologen Elke Rogersdotter vad spelandet egentligen betydde för forntidsmänniskorna. - Att spela spel tycks ha spelat en central roll i den här kulturen, och en viktig del av vardagen, berättar hon. Att studera spelandet och människornas lekfullhet är också ett sätt att komma närmre de enskilda inviderna i denna forntida kultur, menar Elke Rogersdotter. Inspirerade av forntidsspel recenserar Vetenskapsradion Historia också aktuella brädspelet Battle Cry, där man som spelare återskapar några av de mest kända fältslagen under det amerikanska inbördeskriget. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Feb 201124min

Sophia Elisabet Brenner var 1600-talets svenska kändispoet och landets första uttalade feminist. I bröllopsdikter och begravningspoem kom hon att förtjusa den svenska stormaktens ekonomiska och kulturella elit, men hon nådde också berömmelse runt om i Europa. Vid hennes död 1730 hyllades hon som den tionde sånggudinnan. - Idag kan hon lära oss att historiens utveckling inte är linjär, utan att det på 1600-talet fanns möjligheter för kvinnor med hennes begåvning att gå mycket långt, berättar Valborg Lindgärde, en av redaktörerna till en aktuell antologi om Sophia Elisabet Brenner. Mer om Sophia Elisabet Brenner kan du läsa . Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det i dagarna 100-åriga konstverket Midvinterblot som pryder Nationalmuseets entréhall. Redan från start har verket upprört och kritiserats, till konstnärens egen stora irritation. - Såväl arkeologer, som konstkritiker och konstnärer tyckte att verket inte höll måttet, berättar Karin Sidén, forskningschef på Nationalmuseum, som sedan 1990-talet köpt tillbaka konstverket med hjälp av privata donationsmedel. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Feb 201124min

I februari 1811 uppmandes Gotlands bönder att ställa sig till den svenska krigsmaktens förfogande. Detta var startskottet till den allmänna värnplikten, som skulle komma att definiera svensk försvarspolitik under nära 200 år. - Inspirationen kom från revolutionens Frankrike, och Napoleons arméer, som visade att värnpliktsarméer kunde erövra en hel kontinent, berättar historikern Lars Ericson Wolke. Värnplikten kom att få stor betydelse för att etsa samman det svenska folket, och för att demokratisera Sverige, men frågan är vad som kommer att hända när systemet nu gått i graven. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också bioaktuella filmen The Kings Speech, som skildrar den brittiske kung George VI:s kamp mot sin stamning. Historikern Thomas Roth menar att kungens tal under andra världskriget spelade en central roll för det engelska folkets kampvilja. - Kungens tal och hans utnyttjande av radiomediet kom att få stor betydelse för den engelska krigsmoralen, säger Thomas Roth. Alla känner vi till Winston Churchills berömda tal, men kungens tal var lika viktiga. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Feb 201124min

1647 förbjöds all jakt i Sverige för folk som inte var adliga. Historikern Ulf Nyrén har studerat hur bönderna och prästerna reagerade på förbudet, och varför det var så viktigt för frälset att lägga beslag på jakträttigheterna. - De enda som tycks ha reagerat mot förbudet är prästerna, som var upprörda över att de inte ens fick skjuta sig en hare, berättar Ulf Nyrén. Kanske var det också de hårda straffsatserna som gjorde att få människor tycks ha lockats till tjuvjakt under de 150 år som jakten var förbjuden för icke-adliga. Livstids straffarbete eller galgen väntade de som trotsade de kungliga jaktförordningarna. Vad som däremot var fritt att skjuta för vem som helst, oavsett börd, var de stora rovdjuren. - Ja, det är en väldigt märklig´utveckling, att det var skottpengar på varg ända långt in på 1900-talet, säger Ulf Nyrén. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också romerna under andra världskriget med anledning av Förintelsens minnesdag. Inom akademiska kretsar pågår debatten fortfarande om man skall se folkmordet på romerna som en del av Förintelsen, eller som ett separat fenomen. - Det finns vissa forskare som till och med menar att folkmordet på romerna inte ens borde benämnas folkmord, berättar historikern Matthew Kott. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Jan 201124min

Det har gått 20 år sedan Populär Historia drog igång marknaden för historiska tidskrifter i Sverige. Sedan dess har utvecklingen exploderat och idag finns mer än ett halvdussin publikationer. Den senaste i raden av historiska tidskrifter är Biografi, systertidning till Populär Historia, som hamnar i butikerna denna vecka. Vetenskapsradion Historia frågar redaktören Anna Larsdotter varför det behövs ännu fler historietidskrifter. - Vi har sett att intresset för historia blir allt bredare och mer diversifierat. Dessutom är läsarna allt mer intreserade av de personliga berättelserna och av människoöden, och tidningen Biografi är tänkt att tillmötesgå dessa önskemål, berättar Anna Larsdotter. Bodil Axelsson, som forskat om svenska historietidningar, menar att tidskrifterna med små förändringar återberättar samma historia om krig och kungligheter, och att denna historieskrivning i allt högre grad formar allmänhetens historiesyn. Vetenskapsradion Historia träffar också historikern Klas Åmark, aktuell med boken "Att bo granne med ondskan", för att ta reda på varför vårt intresse för andra världskriget aldrig tycks falna. - En orsak till det stora intresset är att Nazityskland och Förintelsen på ett djupt plan ifrågasätter våra föreställningar om det moderna samhället. Det visade sig att ondskan var möjlig även i vår tid, i samhällen som vi trott var civiliserade, moderna, bland människor som var ungefär som vi själva. Hur ska vi då se på Sveriges agerande och hållning gentemot Nazityskland? Finns det överhuvudtaget mer att säga? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Jan 201124min

Höstterminen 2009 drog Sveriges första spetsutbildningar i teoretiska ämnen igång. På Katedralsskolan i Lund skapades landets enda spetsutbildning i historia och Vetenskapsradion Historia besöker andraårseleverna för att ta reda på vad de tycker om sin utbildning och vad de egentligen får lära sig. - Jag har vetat att jag ville jobba med historia sedan jag var tio år, säger Sara Kopljar, en av eleverna i spetsutbildningsklassen. Med anledning av den TV-aktuella serien The Pacific undersöker också Vetenskapsradion Historia vilken bild av kriget i Stilla Havet som nu skapas. Krigshistorikern Thomas Roth menar att tiden nu blivit mogen för att berätta också denna sida av andra världskriget, och menar att Japans krigsförbrytelser allt för lämnge sopats under mattan. - Man kan nog jämföra japanernas brott med nazisternas, om man tittar på vad de utsatte exempelvis koreaner och kineser och sina krigsfångar för, menar Thomas Roth. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Jan 201124min