Så krymptes huvuden

Den blodälskande guden i mossen I alla tider har människan gäckats av våtmarker, träsk och mossar. Forntidens människor försökte blidka de varelser som påstods ha dessa ogästvänliga platser som sitt hem. Skedemosse på Öland är Sveriges fyndrikaste mosse och i fokus för en aktuell avhandling av arkeologen Anne Monikander. - Jag försöker förstå varför människor i äldre tider offrat såväl vapen som djur och människor i mossarna, och hur dessa offer kan ha gått till. Kanske hade den svenska hedniska offerkulten kopplingar till berättelsen om nornorna - framtidsseende spådamer som levde vid brunnen vid världsträdets rötter. Anne Monikander menar att mossoffren hade karaktären av fruktbarhetsriter, och att många av de barn som lades i mossen kanske skall ses i ett sådant perspektiv. - Barnoffren är obehagliga sett med våra ögon, men kanske var det mer självklart för forntidens människor att återbörda ett barn till den plats där man kanske trodde att de kom ifrån. Vetenskapsradion Historia u Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Apr 201024min

Hon rymde från sitt eget hov. Hon sörjde sin man så häftigt att omvärlden generades. Hon spenderade för mycket pengar på kläder och var ständigt i konflikt med Axel Oxenstierna. I en ny bok porträtterar författaren Moa Matthis en av tidernas mest berömda svenskor, drottning Maria Eleonora av Brandenburg, gift med Gustav II Adolf och mor till drottning Kristina. - Maria Eleonora fann sig aldrig tillrätta i Sverige, berättar Moa Matthis, och omvärldens dom blev hård. Ofta har hon ansetts vara en sinnesrubbad hysterika. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också en ny avhandling om handikapphistoria. Forskaren Claes Ohlsson har undersökt hur omvärlden betraktat och försökt att kontrollera funktionshindrade personer i Sverige från 1700-talet och framåt. Ett av de mest slående resultaten i hans forskning är hur gamla synsätt lever kvar långt in i modern tid. - Exempelvis är det enligt nya rapporter fortfarande mycket svårt för funktionshindrade att leva på sitt arbete, berättar han. Likadant var det för de personer som arbetade i det tidiga 1900-talets så kallade blindyrken. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Apr 201024min

Det avskydda paret Pipers De var 1700-talets mest omtalade, avskydda och avundade par - Christina och Carl Piper. Vetenskapsradion Historia stiftar närmre bekantskap med adelsparet som i samtiden ansågs vara såväl makthungriga, intriganta som giriga. I dagarna är de aktuella i en ny biografi. - Inte minst Christina är spännande för sin sällsynta begåvning för affärer, berättar Svante Norrhem, historiker och författare till boken om paret Piper. Hon blev en mäktig industri- och jordägare och som änka investerade hon i verksamheter från Torndedalen i norr till Skåne i söder. Vetenskapsradion Historia bänkar sig dessutom i biosalongen för att granska filmen Clash of the Titans. Den antika hjältesagan om Perseus står i fokus för filmen, men hur väl stämmer Hollywoods bild överens med antikforskaren Henrik Bomans? Programmet uppmärksammar också det aktuella musikteaterspelet om Erik XIV som har urpremiär på Folkoperan i Stockholm denna vecka. Operasångaren Jonas Nerbe spelar titelrollen oc Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Apr 201024min

Vad är det som är så kul med Karl XII? Varför dras vi till berättelserna om den svenska stormaktens krigarkungar, och vad kan den historien lära oss idag? Vetenskapsradion Historia uppmärksammar det 100-årsjubilerande Karolinska Förbundet, ett sällskap som helhjärtat ägnar sig åt att söka och sprida kunskap om den karolinska perioden. - Många av våra medlemmar fascineras just av Karl XII, men själv tycker jag att det mest spännande med epoken är att det ju var då som grunden lades till det moderna svenska folkhemmet, berättar historikern Åsa Karlsson, ordförande i Karolinska Förbundet. För 100 år sedan, när Karolinska Förbundet grundades, var Karl XII en het politisk potatis som användes som nationalistiskt slagträ i debatten om Sveriges försvar, men sedan dess har krigarkungen kommit att bli såväl rasisternas superhjälte, som en antirasistisk symbol med kåldolmar i högsta hugg. - Bilden av Karl XII förändras ständigt, säger Åsa Karlsson, och just därför att det bra att Karolinska Förbundet ägnar sig åt just forskning, inte åt att politisera epoken ytterligare. I Vetenskapsradion Historia presenteras också en av världens mest produktiva författare av historisk skönlitteratur, Bernard Cornwell, nu aktuell på svenska. - Den senaste bokserien handlar om vikingatidens England och hur nära det var att hela England faktiskt kunde blivit danskt, berättar Cornwell, som också menar att all god historisk skönlitteratur på ett eller annat sätt måste göra avkall på historiska fakta. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Apr 201024min

Den första europén bodde i Spanien. Närmare bestämt i grottorna i Atapuerca, där paleontologer gjort mängder av fynd av äldre människoarter under de senaste tjugo åren. Vetenskapsradion Historia besöker Atapuerca för att bekanta sig med några av våra mest spännande förfäder, homo heidelbergensis och den ännu äldre homo antecessor, vars skelettfragment tycks vara de äldsta kända fynden av människor i Europa. - Det här är en helt unik plats, berättar Juan Luis Arsuaga, som leder utgrävningarna i Atapuerca, och sannolikt kommer de kommande årens utgrävningar lära oss än mer om de allra äldsta européerna, berättar han. Han får medhåll av Rolf Quam, paleontolog vid Birminghamtonuniversitetet i New York som arbetar i Atapuerca för att utröna om människoarter som homo heidelbergensis och homo antecessor hade förmågan att tala - en fråga som är mycket omdebatterad och kontroversiell. - Det mesta tyder på att de faktiskt kunde tala, säger Rolf Quam, men om de verkligen gjorde det kommer vi aldrig att få reda på. I den avslutande delen i serien om sexualitetens historia berättar idéhistorikern och RFSU-ordföranden Lena Lennerhed om skolans sexualundervisning. - Den första att undervisa om sexualitet i skolorna var sannolikt Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, som i slutet av 1800-talet undervisade flickor på läroverket i ämnet sexualhygien, berättar Lena Lennerhed. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Apr 201024min

Stockholms historia har alltid präglats av vattnet, men trots detta har stadens marina historia ofta hamnat i skymundan. Nu kommer den första heltäckande avhandlingen om Stockholms våtare historia, där marinarkeologen Marcus Hjulhammar går igenom hundratals marina fynd, från fiskebryggor, hamnar, kvarnar och varv till de drygt 150 båtar och skepp som grävts upp ur jorden, men som i århundraden hamnat i skuggan av det ståtliga Vasaskeppet. - Det här är inte en okänd, men en bortglömd historia, menar Marcus Hjulhammar, som säger att han gärna ser att Stockholms poltiker och byggentreprenörer kunde satsa litet extra på att markera några av alla de marina miljöer som är osynliga idag. Sammantaget berättar båtarna och skeppen om Stockholms ständiga behov av sjötransporter, såväl långväga som lokala, och många av båtarna skvallrar också om det rika fisket som bedrevs kring Stockholms centrala delar. - I Gamla Stan har man hittat hundratals fynd av fiskeredskap, och Kastellholmen kallades ju tidigare för Notholmen på grund av fiskevattnen där, berättar Marcus Hjulhammar. Dessutom har Slussen alltid varit känt för sitt goda ålafiske, och längs Skeppsholmen och i Nybroviken fanns mängder av enorma silltunnor uppställda under hundratals år. I den tredje delen i serien om sexualitetens historia berättar idéhistorikern och RFSU-ordföranden Lena Lennerhed om de homo-, bi- och transsexuellas historia - en historia som alltid hamnat i skymundan och som kantats av förtryck och fördomar. - Vi befinner oss i en situation där det finns olika perspektiv samtidigt när det gäller frågan om identitet, menar Lena Lennerhed. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Mars 201024min

För femtio år sedan gjorde de första fluortanterna entré i den svenska skolan. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar händelsen och frågar sig vad fluorsköljningarna egentligen uträttade för den svenska tandhälsan, och hur det kommer sig att så många har ångestfyllda minnen av fluorgurglet. - Inte minst om man är täppt i näsan kan det vara jobbigt att skölja med fluor, säger Göran Koch, professor i barn- och ungdsomstandvård som på 1960-talet skrev en av de första vetenskapliga avhandlingarna om fluorsköljningar. I serien om sexualpolitikens historia berättar idéhistorikern Lena Lennerhed om kampen för fri abort. Frågan debatterades flitigt redan under antiken, och ofta har stater och samhällen haft en mycket sträng syn på frågan. De illegala aborterna har sannolikt alltid varit många och uppfinningsrikedomen stor. På 1890-talet drevs exempelvis tusentals kvinnor i Sverige att äta fosfor ifrån tändstickor i syfte att göra abort, något som orsakade mängder av dödsfall. - På 1930-talet dog en kvinna i veckan i Sverige till följd av illegala aborter, berättar Lena Lennerhed, men hon menar också att det skulle vara en myt att de illegala aborterna var så farliga - istället speglar dödsfallen just i vilken enorm omfattning som illegala aborter utfördes i Sverige. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Mars 201024min

Sveriges man i Moskva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Mars 201024min