Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Avsnitt(860)

Poltava 300 år

Poltava 300 år

I vårens sista Vetenskapsradion Historia uppmärksammas det 300-årsjubilerande slaget vid Poltava. Militärhistorikern och professorn Lars Ericsson Wolke förklarar vad Karl XII:s brakförlust vid Poltava egentligen betydde för stormakten Sverige. - Kanske var det bra för Sverige på längre sikt, det som hände i Poltava, menar Lars Ericsson Wolke. Han berättar också hur slaget kunde gå så galet, och om det över huvud taget fanns en chans för Sverige att vinna slaget. Dessutom undersöks vad Poltava betytt för svenskarnas historieintresse. - Peter Englunds bok om Poltava sådde fröet till den historieboom vi ser idag, menar Lars Ericsson Wolke, och kanske är det den storstilade förlusten som fångat vårt intresse? Dessutom avslutas Vetenskapsradion Historias resa i det medeltida Västmanland med ett besök vid Stora Rytterne kyrkoruin som har anor tillbaka till vikingatiden. Arkeologen Jonas M Nordin visar runstenen på platsen som berättar om Gudlevs son Slagve, som dog i Turkmenistan för bortåt 1000 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Juni 200924min

VR Vetandets värld 20090615 2009-06-15 kl. 12.00

VR Vetandets värld 20090615 2009-06-15 kl. 12.00

På rymdstationen finns en svensk träningsapparat som fungerar även i tyngdlöst tillstånd, genom att den fungerar som en jättestor jojo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Juni 200919min

Historiska boktips för hängmattan

Historiska boktips för hängmattan

Vad ska du läsa i hängmattan i sommar? Välj inga böcker innan du hört Vetenskapsradion Historias årliga sommarläsningstips! Här hör du bland annat om pornografiska hällristningar och väluppfostrade barbarer, om verklighetens Kleopatra och den svenska medicinhistorien. Du får också en guidning i vilka av alla militärhistoriska böcker som är värda att ta med till stranden i sommar, och dessutom hör du den brittiske succéförfattaren Anthony Beevor berätta varför det behövs ytterligare en bok om D-dagen. Vetenskapsradion Historia fortsätter också sin resa i det medeltida Västmanland. Denna vecka guidar arkeologen Jonas M Nordin runt i Munktorps kyrka, där den helige David, Västmanlands apostel en gång verkade. Vetenskapsradion Historia boktips inför sommaren 2009: Kleopatra - Allan Klynne, PrismaBarbarerna - Terry Jones & Alan Ereira, KarnevalDambusters - Mikael Tamelander, PrismaHitler och Stalin - Niklas Zetterling, PrismaD-dagen - Antony Beevor, Historiska MediaDoktor Carlander i praktiken - Gudrun Nyberg, CarlssonsTil at stwdera läkedom - Gunnar Broberg (red.), SekelI stormens öga - Chistopher ORegan, ForumKärlek och krig - Anders Osaksson, Albert BonniersSeptember 1808 - Nils Erik Forsgård, AtlantisKinky Rockcarvings in Sweden - Hjalmar Olsson, Ord & Vision Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Juni 200924min

Ur svenska hjärtans djup

Ur svenska hjärtans djup

"Förutan wapen inga lagrar wänta", hette det i en sång från 1816. Budskapet är solklart, endast de män som är tappra nog att strida för sitt älskade Moder Svea är värda något. Historikern Hanna Enefalk som studerat dryga 1000 liknande patriotiska sånger i sin avhandling menar att sångerna och nationalismen gick hand i hand i Sverige.- Trots sina löjliga rim och sitt många gånger patetiska innehåll skulle de patriotiska sångerna forma många generationer svenskar, berättar hon.Vetenskapsradion Historia träffar henne lagom till nationaldagen i studentstaden Uppsala, där de patriotiska sångerna sjöngs allra flitigast för hundra år sedan. Dessutom börjar en resa till medeltidens Västmanland. Tillsammans med arkeologen och författaren Jonas M Nordin besöker programledare Tobias Svanelid den medeltida kyrkan i Ängsö och betraktar spåren efter det nära självständiga lilleputtriket i Mälaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Juni 200924min

Vinterkräksjuka på medeltiden

Vinterkräksjuka på medeltiden

Hur var det att få vinterkräksjukan på medeltiden? Och hur farligt var det att gå till doktorn för 1000 år sedan? Vetenskapsradion Historia gräver i de arkeologiska arkiven i Malmö på jakt efter fynden från medeltidens läkekonst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Hur man hanterar sjukdomar och hur man tar hand om sjuka säger väldigt mycket om samhället i stort, menar arkeologen Johanna Bergqvist, som forskar om den medeltida läkekonsten. Det är dags att ändra vår uppfattning om medeltiden som en mörk pesthärjad epok, menar Johanna Bergqvist. Läkekunniga gjorde allt som stod i deras makt för att bota sjukdomar och rädda liv, och förvånandsvärt ofta tycks de ha lyckats! Osteologen Elisabeth Iregren håller med. I sin forskning om barnens hälsa under medeltiden ser hon tydliga bevis för att gårdagens föräldrar var lika omvårdande som dagens. - Barnadödligheten var skyhög för 1000 år sedan, men medeltida föräldrar gjorde verkligen allt för att hålla sina barn vid god hälsa, berättar hon. Till exempel ammade man gärna i upp till två år för att ge sitt barn ett extra starkt immunförsvar. - Det finns en bild av att äldre tiders föräldrar inte brydde sig om sina barn, eftersom så många av barnen ändå dog i mycket tidig ålder. Men vi kan nu visa att så inte alls varit fallet, berättar Elisabeth Iregren. Programmet är en repris från januari 2009. Programledare är Tobias Svanelid.

28 Maj 200923min

Nationalparkerna 100 år

Nationalparkerna 100 år

I maj 1909 fattades beslut om att inrätta Sveriges första nationalparker. Hundra år senare står de som stolta symboler för svenskt naturskydd och miljötänkande, men vad var det egentligen för tankar som låg bakom skapandet av nationalparker?- Det handlade ju, som namnet antyder, om att skapa nationella parker som skulle spegla typisk svensk natur, berättar miljöhistorikern Sverker Sörlin. Och det viktiga var just att det skulle vara svensk natur, parkerna var ett led i nationsbyggandet i början av 1900-talet. Från början kom parkerna att stå mer eller mindre outnyttjade, men snart kom de att attrahera en upplyst elit som fått smak för natur- och friluftsliv. - Det kom att höra till allmänbildningen att kunna sin flora och fauna, fortsätter Sverker Sörlin, och det blev högsta mode att besöka nationalparkerna i fjällen. Veckans fabeldjur: gripen Vetenskapsradion Historia fortsätter dessutom att botanisera bland medeltidens bestar och monster. Henrik Otterberg, redaktör för boken Bernströms Bestiarium, berättar i seriens sista del om fabeldjuret gripen - en varelse som kan ha kommit till efter inspiration ifrån ett dinosaurieskelett! Programledare: Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Maj 200924min

Tvångssteriliseringar i retrospektiv

Tvångssteriliseringar i retrospektiv

Det har nu gått 75 år sedan Sveriges riksdag fattade det ödesdigra beslutet att stifta en lag som tillät tvångssteriliseringar av svenska medborgare. 42 år senare skulle 63 000 svenskar ha blivit drabbade av lagen och samtliga förlorat sina chanser att kunna skaffa barn. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar denna skamfläck i svensk historia genom att återvända till den historiker som på allvar lyft fram fenomenet tvångssteriliseringar.- Det intressanta är hur ämnet kom att skapa såna rabalder i slutet av 1990-talet, berättar Maija Runcis, som 1997 lade fram sin avhandling i ämnet och som därmed startade debatten om steriliseringarna.- Jag kan bara förklara uppståndelsen med att det handlade om att det svenska folkhemmet, i och med min avhandling, för första gången kom att kritiseras offentligt, berättar hon.Dessutom lär vi känna medeltidens vackraste fabeldjur - enhörningen. Kanske kom inspirationen ifrån noshörningar, kanske från narvalar, spekulerar litteraturvetaren Henrik Otterberg.Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Maj 200924min

Medeltidens multimiljardär

Medeltidens multimiljardär

Han var rikare än Bill Gates och Jan Stenbeck tillsammans och påstås havarit Sveriges mest förmögne person genom tiderna - Bo Jonsson Grip. Inte minst på grund av sin girighet har Bo Jonsson Grip kommit att få ett elakt eftermäle, han har ansetts hänsynslös och känslokall, och han har beskyllts för flera mord. Men i en nyutkommen biografi om denne medeltida jetsetare nyanseras bilden av honom.- Han var varken en ängel eller en djävul, utan någonstans mitt emellan, precis som alla oss andra, menar författaren Anders Bockgård.Vetenskapsradion Historia gräver också i den mystiska och mordiba historien kring Carin Görings kvarlevor - blev de egentligen kremerade och begravda i Sverige 1950, eller är det så att hennes riktiga kropp påträffats först nu? Författaren Björn Fontander har nystat i detektivhistorierna kring svenska nazihustrun Carin Görings dödsfall och begravning.Dessutom lär vi känna medeltidens och fantasylitteraturens mest populära best - draken. I serien om medeltida fantasidjur har turen kommit till det monster som kan ha inspirerats av dinosaurieskelett och som hade förmågan att både kunna spruta eld och flyga. Litteraturvetaren Henrik Otterberg är vår ciceron bland Bernströms bestiarium.Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Maj 200924min

Populärt inom Historia

massmordarpodden
motiv
olosta-mord
p3-historia
historiepodden-se
rss-seriemordarpodden
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
krigshistoriepodden
historiska-brott
rss-brottsligt
podme-bio-4
harrisons-dramatiska-historia
konspirationsteorier
rss-borgvattnets-hemligheter
militarhistoriepodden
vetenskapsradion-historia
bedragare
palmemordet
nu-blir-det-historia