Bland hasselnötsskal och vinare – om musikarkeologiprojektet EMAP

Bland hasselnötsskal och vinare – om musikarkeologiprojektet EMAP

Hör grekiska aulos och lyror, vikingatida kohorn och bronslurar i Europas största musikarkeologiska projekt, som snart öppnar en utställning i Sverige. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den unga vetenskapen som återskapar Europas forntida klanger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag tror att en antik grek skulle känna igen musikstycket även om han eller hon skulle tycka att mitt uttal av sångtexten lät barbariskt, säger Stefan Hagel som ägnar sig åt att återskapa antik grekisk musik.

Stefan Hagel är en av deltagarna i det stora europeiska musikarkeologiska forskningsprojektet EMAP, som syftar till att göra den unga vetenskapen musikarkeologi mer publik.

– Jag tror att många kommer att tycka att det är spännande att höra hur en vattenorgel ifrån Pompeji egentligen lät, eller uppleva hur vikingatida trätrumpeter och kohorn klingar, säger Cajsa Lund, som är en av Sveriges deltagare i EU-projektet.

2016 inleds en musikarkeologisk vandringsutställning inom projektet och till dess arbetar forskare och musikmakare för fullt för att kartlägga och rekonstruera den forntida europeiska musiken.

Programledare är Tobias Svanelid.

Avsnitt(500)

Sveriges närmaste stad blir äldre

Sveriges närmaste stad blir äldre

Enköping är betydligt äldre än man tidigare trott, det visar en aktuell utgrävning. Och hundraårsjubilerande första världskriget var inget annat än vår tids urkatastrof, menar historieprofessorn i en kommande bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.35, repris 1 november 01.02 samt 2 november 18.35 En tusen år gammal och kullerstensgata har markerat gränsen för vikingastaden Enköping. Det menar arkeologen Kenneth Svensson som är med att gräva ut Enköpings allra äldsta historia. – En sån här stenlagd väg som är så här gammal är något helt unikt i Sverige och skriver om Enköpings historia rejält, säger han. Staden, som numer kallas för Sveriges närmaste, håller alltså också på att bli av landets äldsta. Dessutom uppmärksammas kommande boken Urkatastrofen, där historieprofessorn Klas-Göran Karlsson tar ett helhetsgrepp om första världskrigets betydelse för vår egen tid. – Första världskriget var verkligen vår världs urkatastrof, där revs det upp sår som fortfarande är oläkta, i Mellanöstern, i Kaukasus, på Balkan och i Nordirland. Men i skyttegravarna föddes också tankarna på ett annat Europa, ett fredligare och mer sammanlänkat, menar författaren. Programledare är Tobias Svanelid.

30 Okt 201424min

Vetenskapsradion Historia Krigarkvinnorna som historien glömde 2014-10-25 kl. 01.02

Vetenskapsradion Historia Krigarkvinnorna som historien glömde 2014-10-25 kl. 01.02

Kvinnor har alltid deltagit i krig, trots att historieböckerna inte berättar om dem. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med medeltidens och den ryska revolutionens kvinnokrigare, men granskar också totalt mansdominerade krigsfilmen Fury. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Okt 201424min

Myternas flygplats firar 100

Myternas flygplats firar 100

Mytomspunna Le Bourget-flygplatsen i Paris berättar en 100-årig historia om påhittade flygaräss och hyllade atlantflygare. Dessutom granskas de senaste rönen om Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långt innan flygplatsen Charles de Gaulle byggdes var det Le Bourget som var parisarnas luftlänk till omvärlden. Här startade de franska krigsflygarna sina uppdrag mot Röde Baronen, och här landade Charles Lindbergh efter sin historiska atlantflygning. Vetenskapsradion Historia besöker 100-årsjubilerande Le Bourget. – Bland parisare har det alltid hetat att det var flygvapnet som räddade staden under första världskriget, men inget kunde vara mer felaktigt, säger historikern André Bourachot. Dessutom uppmärksammas den aktuella bok som skildrar Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Författarna menar att folkmordet på herero- och namafolken 1904-1907 lade grunden för senare tyska folkmord, medan historieprofessorn Klas-Göran Karlsson menar att den röda tråden mellan Namibia och Förintelsen är mer komplicerad att nysta upp. Programledare är Tobias Svanelid.

16 Okt 201424min

När grisarna åt stockholmarnas sopor

När grisarna åt stockholmarnas sopor

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia i P1 den 9 oktober 13.35, repris 11 oktober 01.02 samt 12 oktober 18.35 För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.

9 Okt 201424min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
historiska-brott
olosta-mord
p3-historia
historianu-med-urban-lindstedt
historiepodden-se
rss-historien-om
rss-massmordarpodden
krigshistoriepodden
konspirationsteorier
bedragare
rss-jennies-penna-presenterar
militarhistoriepodden
nu-blir-det-historia
harrisons-dramatiska-historia
mannen-utan-spar
rss-folkets-historia
palmemordet
rss-borgvattnets-hemligheter