Samiska är inte ett språk
Språket3 Feb

Samiska är inte ett språk

I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.

– Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska.

Ökat intresse för de samiska språken i Sverige

– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.

För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord.

– Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot.

Språkfrågor om samiska

Hur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?

Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?

Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?

Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?

Hur utvecklas samiska språk över tid?

Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?

Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?

Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?

Finns det samiskt slangspråk?

Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?

Lär dig mer om samiska

Läs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.

Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.

Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(923)

Dialekten som letade sig tillbaka

Dialekten som letade sig tillbaka

Författaren Anita Salomonsson som är uppväxt i Hjoggböle utanför Skellefteå berättar om barndomens dialekt, om chocken att börja skolan med ett språk som inte accepterades av läraren och om hur denna dialekt, skelleftebondskan, senare fått nytt liv i och berikat hennes författarskap. Gutamålsgillet har haft årsmöte i Visby och dess ordförande Tommy Wahlgren berättar om det stora intresset för gutamål och att en högskolekurs i gutamål samlat 35 deltagare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- är det skillnad mellan 'förberedd' och 'beredd'?- om att förlora förtroende- kan man 'precisera' ett skott?- uttrycket 'den sittande presidenten'- vad är ett 'linjetal'?- 'jämtemot' i stället för 'gentemot'- 'annorlunda kläder' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Sep 200924min

Här talas älvdalska

Här talas älvdalska

I Älvdalen samlas denna vecka dialektforskare från hela Europa för att utbyta erfarenheter från en nytt forskningsområde, dialekternas grammatik. -De skandinaviska språken utgör ett laboratorium för språkforskare, säger Henrik Rosenkvist vid Lunds universitet. De små skillnaderna illustrerar hur språk och dialekter på andra håll utvecklats.Att man valt att förlägga konferensen till Älvdalen i Dalarna ska ses som en påminnelse om att Europarådet för tredje gången uppmanat Sveriges regering att undersöka möjligheterna att klassa älvdalska som språk. Enligt Europarådets definition är älvdalska ett landsdels- eller minoritetsspråk, men Sverige definierar begreppet som 'det språk som talas av en etnisk eller kulturell minoritet' och de kraven uppfyller inte älvdalska.Om älvdalska får språkstatus skulle det ha stor betydelse för talarna, säger Henrik Rosenkvist. Färska och inte fullt så färska ordimporter handlar veckans lyssnarfrågor om. Sportens värd står för flera: numera är det inte bara simmare som ska kämpa ända in i kaklet utan även politiker i en valkampanj. Och när en reporter tar rygg på en företeelse är uttrycket lånat från travsport och tävlingscykling där minskat luftmotstånd gör andraplatsen eftertraktad.Samtliga frågor som kommenteras av professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program:- varför heter det 'marmelad'?- inom sin tid i stället för i sinom tid- 'ta rygg på'- 'grådassig' i stället för 'grådaskig' - 'motbyggande syfte'- 'ända in i kaklet'- gräsrötter- 'fred ut' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Aug 200924min

Hur hamnar man rätt?

Hur hamnar man rätt?

Hur mycket engelska ska vi gå med i vårt svenska språk? Hur svåra ord får man använda i en kulturartikel? Och hur många nya ord kan den unga författaren krydda sin krönika med utan att tappa läsare? Många av sommarens lyssnarbrev som vi nu tar oss an handlar om svåra bedömningsfrågor. Kanske måste man själv bestämma vilka lyssnare eller läsare man vänder sig till, men gör man alltid ett aktivt val? Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar frågor om:- 'misogyn' - hur svåra ord ska man acceptera i tidningsprosa?- skådis i stället för skådespelare- kompetensdating och travel management konsult - om engelskan i svenskan- nördig, pretto, kalva och dimma iväg - om ungdomsord- hemskt som förstärkande ord- liksom-sjukan- 'vart/tatt/ hållt' eller 'varit/ tagit/ hållit' - vilket ord väljer vi i tal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Aug 200924min

Språkbiten 20090814 2135 20090816 1735 2009-08-14 kl. 21.00

Språkbiten 20090814 2135 20090816 1735 2009-08-14 kl. 21.00

Språkbiten den 18 augusti 2009 Innehåll: - tvesovla - minnig - prisnosig - om bokstavlig och konventionell betydelse: utlandsfödd och sängkläder - stämma i bäcken - gå på i ullstrumporna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Aug 20099min

En skur av prepositioner

En skur av prepositioner

Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck, liksom lokala och utmönstrade prepositioner. Hela listan av lyssnarfrågor i veckan:- arbeta mot, i två betydelser- om eller kring- mellan - till- omma, en gammal lokal preposition- en bok med Astrid Lindgren- den finns på bok- lyssna på och lyssna till- är på en preposition som breder ut sig?- på eller i om stadsdelar- på eller i om öar- på dagis, i förskolan, i skolan, på mellanstadiet, vid universitetet - varför så olika?- på en kvart i betydelsen om en kvart- ha det så bra.....helgen - väljer man prepositionen på, i, över eller till?- varför på bussen men i bilen?- handla te Ica i Blekinge Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Aug 200924min

P1 Språkbiten 20090807 2009-08-07 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090807 2009-08-07 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - högönsklig välmåga och godan ro - skor tillverkade av barn - är verformen hannt godkänd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Aug 20098min

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke? Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ärkänna- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas stod med uttalas stog- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i übersmart- kakofoni som blir kakafoni på svenska- varför säger vi kareoke när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med u i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Aug 200924min

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför heter det var är klockan och hur mycket är klockan? - klockna fortar sig och saktar sig - sakta mak och snabba mak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Juli 20098min

Populärt inom Vetenskap

dumma-manniskor
p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-spraket
rss-vetenskapspodden
sexet
vetenskapsradion
bildningspodden