Äldre släktingar säger konstiga saker igen
Språket10 Feb 2025

Äldre släktingar säger konstiga saker igen

Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna

– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”

”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”

”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”

”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”

”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”

”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”

”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”

Lär dig mer om gamla ord och uttryck

Sök i Ortnamnsregistret hos ISOF.

Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.

Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(936)

Föränderligt och varaktigt

Föränderligt och varaktigt

I veckans Språket från vetenskapsradion tar lyssnare upp aktuella ämnen. - Är det rätt att säga att japanerna är överväldigade av tsunamin? Och vad ska man tänka när man hör att det är 40 procents cha...

29 Mars 201124min

Rent hus med grammatik

Rent hus med grammatik

Therese som undrade om hon är ensam om att säga jag har dammsugat får reda på att hon befinner sig i en klubb med medlemmar från hela landet. Gamla och nya ord i vardagsspråket för programmets lyssnar...

22 Mars 201124min

Dubbelnamnens gåta

Dubbelnamnens gåta

Smeknamn, dubbelnamn och ortnamn väcker frågor i veckans program. Varför betonas de manliga dubbelnamnen på annat sätt än de kvinnliga, undrar en lyssnare och får svaret att stora språkvetare ägnat si...

15 Mars 201124min

Egna initiativ

Egna initiativ

Hur mycket får man själv tota till språket? Lyssnaren Therese ställde sig frågan sedan hon blivit retad för att hon sagt jag dammsugade igår. I veckans program bidrar också andra lyssnare med kreativa...

8 Mars 201124min

Äldrevården - en språkfråga

Äldrevården - en språkfråga

Inom äldrevården i Stockholm har 80 procent av de anställda ett annat modersmål än svenska. Nu har många erbjudits undervisning för att lära sig bättre svenska, och i veckans program berättar vi om pr...

1 Mars 201124min

Dialekt som inte får stavas

Dialekt som inte får stavas

Om en gård i Västergötland i alla tider kallats Hôla, med en stavning som vi oftast förknippar med ett västgötskt ö och ett tjockt l, kan den inte få heta så på vägverkets skylt också? Så resonerade g...

22 Feb 201124min

Överraskande fynd - vart leder spåren?

Överraskande fynd - vart leder spåren?

- Hur kan man ha fel om ett ord ett helt liv, och dessutom vara svensklärare? Det frågar sig Monica i veckans program. Leif berättar om ett ordfynd på nätet och professor Lars-Gunnar Andersson komment...

15 Feb 201124min

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre mekaniska kollisioner och layouten kom att kallas Qwerty...

8 Feb 201124min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
pojkmottagningen
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapsradion
halsorevolutionen
bildningspodden
medicinvetarna
rss-spraket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
sexet
dumforklarat
vetenskapsradion
4health-med-anna-sparre
pengar-och-politik
naturmorgon