Äldre släktingar säger konstiga saker igen
Språket10 Feb 2025

Äldre släktingar säger konstiga saker igen

Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna

– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”

”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”

”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”

”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”

”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”

”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”

”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”

Lär dig mer om gamla ord och uttryck

Sök i Ortnamnsregistret hos ISOF.

Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.

Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(936)

Gener, flåbusar och hela konkarongen

Gener, flåbusar och hela konkarongen

I år är det hundra år sedan ordet gen myntades av den danske växtfysiologen Wilhelm Johannsen. Bengt Olle Bengtsson, professor i genetik vid Lunds universitet, spårar ordets användning sedan dess i bå...

1 Dec 200924min

Sverige-estniskan

Sverige-estniskan

Språket den 24/11 2009 om sverige-estniskan Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. De och deras barn och barnbarn talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med ...

24 Nov 200924min

Sveriges Radios språkpris går till...

Sveriges Radios språkpris går till...

Språket den 17 november 2009 med SR:s språkpristagare INFO: Årets mottagare av Sveriges Radios språkpris är Maria Edström, P1, med motiveringen: En spirituell och språkfräck estradör som med passion o...

17 Nov 200924min

Snabba tolkningar

Snabba tolkningar

Den franske statssekreteraren Jean-Louis Borloo kommer springande för att vara med på gruppbilden vid det informella EU-mötet i Åre tidigare i år. Lika gärna vill förstås alla deltagarna bli tolkade s...

10 Nov 200924min

Många ord när benen korsas

Många ord när benen korsas

Denna vecka utforskar programmet, med lyssnarnas hjälp, ytterligare ett område där ordrikedomen är enorm: lek och bråk där den ene faller i backen. Sätta krokben kan man säga i hela landet, men därutö...

3 Nov 200924min

Strategier mot fult språk

Strategier mot fult språk

Fula ord är knappast välkomna i något klassrum, men på Ytterbyskolan i Kungälv norr om Göteborg är det inte bara förbjudet - det kan leda till att man får underkänt i ämnet samhällskunskap. Ändå hörs ...

27 Okt 200924min

Vad är en karusell?

Vad är en karusell?

Det kan bli många och långa diskussioner om ett ords rätta betydelse och veckans lyssnarfrågor leder till nöjesfältet, ut på havet och in i barnkammaren. Vi talar om att ordet amma fått en ny, modern ...

20 Okt 200924min

Nöff, oink eller groin?

Nöff, oink eller groin?

Varför hittar vi så olika ord och läten när vi människor beskriver djurens läten? I Sverige stavar vi grisens läte nöff, i USA oink och i Frankrike groin. Och skriftbilden ger i sin tur färg åt männis...

13 Okt 200924min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
pojkmottagningen
allt-du-velat-veta
det-morka-psyket
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion
halsorevolutionen
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz
4health-med-anna-sparre
vetenskapsradion
dumforklarat
sexet
pengar-och-politik