Svenskar är för dåliga på grammatik
Språket3 Mars

Svenskar är för dåliga på grammatik

De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
– Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman.

Vad menas med grammatik?

Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket.

– Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman.

Språkfrågor om grammatik och satslära

Vad är en bisats? Hur kan man känna igen den?

Vad är en satsdel?

Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då?

Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt?

Vad är ellips inom grammatiken?

Vad är ett predikatsled?

Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:”

I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ?

Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satslära

Läs Språkriktighetsboken, från Norstedts akademiska förlag (från 2005).

Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.

Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.

Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Hen, slidkrans och att använda en istället för man är ord och fenomen som som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen. Men redan för hundra år sedan spelade språket en roll i kampen för jämställdhet. På 1910-talet stred kvinnor för sin rösträtt och att behärska det offentliga språket var då helt avgörande. - Om de inte hade gjort det hade vi inte haft kvinnlig rösträtt idag, säger Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola som tillsammans med Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, undersöker hur den feministiska rörelsen i Sverige har påverkat vårt språk och hur språk har varit vägen till makt och inflytande. Dessutom: Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarat på lyssnarfrågor bland annat om ordet meme/mem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Hur ska ordet mem/meme uttalas, stavas och böjas? Hur ska ordet "panschis" stavas? Är dricka och dryck som substantiv likvärdig och varför har vi i så fall två ord för samma sak? Jag har fått kritik för den här meningen i ingressen till senaste avsnittet av Språket: "Hen, slidkrans och cisperson är ord som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen". Kritiken gäller att cisperson och hen inte kommer från feminismen utan från transaktivismen och att det är viktigt att inte osynliggöra det. Min mening är såklart inte att mörka eller att inte föra fram korrekt information. Efter att ha tänkt ett tag och pratat med forskarna jag intervjuade i inslaget så har jag kommit fram till att jag är helt med på att ”cisperson” är ett ord som transaktivismen skapat. Men att det går att se transaktivismen som sammankopplat med feminismen då en del av rörelsens rötter kommer från feminismen via queerteorin. Men det är kanske ett för långt resonemang och i ingressen blir det felaktigt att skriva så kort och rakt att cisperson kommer från feminismen. Sen angående "hen" så är det ett ord som använts och lanserats av både transaktivister, feminister, och en del språkvetare. Så hen låter jag stå kvar. /Emmy

10 Juni 201424min

Varför heter det radarpar?

Varför heter det radarpar?

Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk Varifrån kommer ordet "radarpar"? Vad är det för skillnad på orden träl och slav? Varför heter det "vara på upphällningen"? Småbarnspappan Jakob som efterlyste ett ord för tiden då han har vaknat efter att ha råkat somna vid nattning av barnen och innan han själv ska gå och lägga sig igen - är med och berättar vilket av alla förslag som kommit in som han gillar bäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Juni 201424min

Hur ska semikolon användas och varför heter det jordgubbe?

Hur ska semikolon användas och varför heter det jordgubbe?

Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet är med i veckans Språket och svarar på lyssnarfrågor: Vilka olika sje-ljud finns och varför stavas ljudet på olika sätt? Är ordet föda besläktat med det engelska ordet foetus? "De här ölen var goda" eller "Det här ölet vad gott" - vad är rätt? Vad finns det för regler för semikolon? Rösta på vilket ord som är bäst för tiden då man vaknat efter att ha somnat då man nattat barn och sen ska gå och lägga sig igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Maj 201424min

Hur står sig svenskan i Europaparlamentet?

Hur står sig svenskan i Europaparlamentet?

Europaparlamentet är kanske den enda arbetsplats i världen som har 24 officiella arbetsspråk. Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Alla dokument och texter ska översättas till alla språk. Alla anföranden i parlamenetet simultantolkas och på möten och förhandlingar ska ledamöter alltid kunna ha tillgång till tolk. Syftet är att ingen EU-medborgare ska känna sig hindrad från att ställa upp som kandidat till parlamentet för att hen inte förstår eller talar något annat språk än sitt eget. Det betyder att våra svenska parlamentariker i teorin ska kunna utföra sitt jobb i parlamentet på svenska. Men funkar det verkligen så? Emmy Rasper har träffat parlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) och Isabella Lövin (MP) som berättar om varför de inte pratar svenska under förhandlingar och hur det kan vara helt avgörande att kunna tala till exempel italienska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnafrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Varför betonar lyssnarna Alice och Anders uttrycket "vad går det på?" på olika sätt? Vad ska lyssnaren Cecilia kalla mannen hon har en relation med? De är inte gifta och känner sig för gamla för att kalla varandra pojk- och flickvän.

20 Maj 201424min

Jag ger dig en tock när jag är utanför!

Jag ger dig en tock när jag är utanför!

Lyssnaren Johan har hört ett nytt uttryck - att ge någon en tock - det används enligt honom av hipsterpappor på Södermalm i Stockholm och betyder att ringa en signal i syfte att bekräfta något redan avtalat. Men varifrån kommer ordet? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, har åkt jorden runt och letat efter "tock". En annan småbarnspappa, lyssnaren Jakob, efterlyser ett ord för tiden mellan att man vaknat efter att ha nattat barn och att man ska gå och lägga sig på riktigt. Fråga Finns ett svenskt ord för denna företeelse, eller finns det något dialektalt slanguttryck som passar in? Skriv i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Varifrån kommer ordet "tock"? Finns det regler för när text ska marginaljusteras eller vänsterjusteras? Att vara "framåtlutad" används alltmer för att beskriva någon som utstrålar självsäkerhet. Var kommer uttrycket från? Finns det något ord för tiden mellan att man vaknar efter att ha nattat barn och att man ska gå och lägga sig på riktigt?

13 Maj 201424min

Jag ska hara iväg till affären!

Jag ska hara iväg till affären!

Förstår du vad som menas med "jag ska hara iväg till affären"? Det tror doktorand Joel Olofsson som forskar på rörelseverb skapade av olika djurord och vår förmåga att hitta på nya rörelseverb utifrån givna mönster. Veckans lyssnarfrågor handlar om dialekter och besvaras av dialektolog Annika Karlholm från Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Fråga Använder du djur som rörelseverb? I så fall vilket? Skriv i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Varför böjs verbet klippa så här "klippa, klöpp, kluppit" i Uppland och hur utbrett är det? "Jag lagg boken på bordet", hör läraren Sigrid dagligen i Örebrotrakten. Är det ett dialektalt uttryck och är det bara barn som använder det? "Farstukvist" eller "förstukvist"? Var i Sverige säger man vad? Var kommer det värmländska tjocka l-ljudet ifrån? "Ikväll ä'de vällt uta." Betyder ikväll är det stilla och lyhört ute, enligt lyssnaren Per Erik. Hur utbrett är ordet?

6 Maj 201424min

Ska vi ta en bensträckare?

Ska vi ta en bensträckare?

Behöver Sveriges landsting och regioner kommunicera mer jämlikt? Det tycker Region Värmland som tagit fram en handbok för en mer jämlik kommunikation. Säg paus istället för bensträckare är ett av råden.- Ord är inte bara ord. Vi lever i en värld med stor mångfald och det måste också speglas i ord och bild, säger Marianne Nilsson, genusutvecklare på Region Värmland. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, som är extra intresserad av grammatik och språkhistoria. Fråga Har du egna exempel på ojämlik kommunikation? Skriv i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Varför skiljer yngre personer inte på orden doft och lukt? Varifrån kommer ordet "medborgare"? Borgare förr i tiden var ju enbart en mindre del av Sveriges befolkning? Varför stavas "och" som det gör och varför stavas "också" inte med ch? Vad kommer ordet "skönsvärde" som term för det engelska "default" ifrån?

29 Apr 201424min

Att gräva i SAOL:s soptunnor

Att gräva i SAOL:s soptunnor

Vem har makt och inflytande över vilka ord som hamnar i ordlistorna? Vad skulle hända om alla skrev en egen personlig ordlista? Poeten Pontus Lindh har gjort just det, en egen ordlista, som ett komplement till senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Jag ser framför mig hur du går och plockar upp resterna från SAOL? - Ja! Jag går och gräver i deras soptunnor, säger Pontus Lindh. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om varifrån uttrycket krokodiltårar kommer ifrån. Fråga "Varje människa rymmer en högst personlig ordbok". Vilket ord skulle du ta med om du gjorde en egen ordlista? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor: Har det blivit vanligare att komparera med "mer" och "mest"? Varför använder vi det förstärkande förledet "svin"? Varifrån kommer uttrycket "krokodiltårar"?

22 Apr 201424min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
sexet
rss-vetenskapspodden
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
rss-spraket
4health-med-anna-sparre