Språket10 Mars 2025

Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp

Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.

Därför åker värmlänningar upp till Stockholm

Lär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.

– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om upp och ner

Är det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?

En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?

I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?

Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?

I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?

Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?

Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?

Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?

Mer om upp och ner i språket

Svara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.

Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(973)

Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik anvä...

12 Okt 30min

Uttrycken som ni stör er på

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldig...

5 Okt 30min

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Sep 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Sep 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Sep 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Sep 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Aug 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Aug 30min