Kärnkraften gynnar indirekt havsörnarna vid Forsmark

Kärnkraften gynnar indirekt havsörnarna vid Forsmark

I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.

Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.

Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.

Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Avsnitt(1000)

Här fanns Homo luzonensis – en nyfunnen människosläkting

Här fanns Homo luzonensis – en nyfunnen människosläkting

På en ö i Filippinerna har forskare funnit vad de hävdar är lämningar av en tidigare okänd förmänniska - Homo luzonensis. Där ska den ha levat för drygt 60 000 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ön Luzon fann forskare tänder och ben efter den tidiga människan. Analyserna visar att den kombinerar olika drag på ett sätt som få andra människotyper gör. De drar slutsatsen att de funnit en ny sorts förmänniska, och kallar den Homo luzonensis efter ön den hittats på. De senaste årens forskning har visat att moderna människor levt sida vid sida med en rad andra människotyper, som neandertalare och denisovamänniskor. Det här kan alltså vara ännu en gren i släktträdet. Men hur passar den nyfunna människan in och var kommer den ifrån? Vi träffar paleontologen Lars Werdelin och genetikforskaren Mattias Jakobsson, som har lite olika syn på den saken. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Apr 201919min

Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker

Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 – medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%. Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar – det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat. En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

9 Apr 201919min

Invasiva ostron – kan problemet bli en resurs?

Invasiva ostron – kan problemet bli en resurs?

Den är hatad i havet, men älskad på tallriken. Nu försöker forskare ta fram en säker metod för att odla japanska jätteostron direkt i havet, utan att bidra till att vi får ännu fler i våra badvikar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det japanska jätteostronet har invaderat västkusten, samtidigt importerar vi hundratals ton från utländska odlingar för konsumtion. Den invasiva främmande arten är klassad som en högriskart av Artdatabanken, och betraktas framför allt som ett problem i våra ekosystem. Men Åsa Strand och Anna-Lisa Wrange på IVL Svenska miljöinstitutet vill försöka ta vara på de asiatiska ostronen, nu när de ändå är här för att stanna. I Vetandets väld får du följa med ut på Gullmarsfjorden där de testar en ny metod för att odla ostron utan att de förökar sig. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

8 Apr 201919min

Från lådkamera till selfie på 180 år

Från lådkamera till selfie på 180 år

För 180 år sedan fick fotografin sitt genombrott. Idag tar alla bilder på allt och alla hela tiden. Fotohistorien utmärks av tekniksprång som efter hand gjort det allt enklare att fotografera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter fotohistorikern Björn Axel Johansson som skrivit flera böcker i fotohistoriska ämnen. Han är som rådgivare knuten till Tekniska museet i Stockholm som även är ett slags nationalmuseum för fotografi, då där finns samlingar av såväl kameror, annan fototeknisk utrustning och även bilder från en rad olika epoker. I programmet, inspelat i museets fotografica-magasin, berättar Johansson bland annat om märkesåret 1839, när fransmannen Louis Daguerre lanserade det första praktiskt användbara systemet för att ta fotografiska bilder. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

7 Apr 201919min

Hästen som kan tala med människan (R)

Hästen som kan tala med människan (R)

Många hästägare upplever nog att hästar kan tala med oss, och vi med dem. Nu kommer allt mer forskning som vetenskapligt belägger hur det går till, och vilka kognitiva förmågor hästen har. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En ny studie visar att hästar kan be människan om hjälp om de ställs inför en svår uppgift - men också att vi påverkar hästens hjärtrytm och stressnivå enbart genom våra förväntningar. Men kan hästen även känna igen och tolka människans ansiktsuttryck? Vetandets värld tar dig med till ett livligt stall fullt av hästar. Med oss har vi Linda Keeling, etolog och professor i djurskydd vid SLU, hästägaren Anna Sellberg och hästägaren Vendela Pettersson. Programmet är en repris från februari 2017. Katarina SundbergKatarina.sundberg@sverigesradio.se

4 Apr 201918min

Sena aborter – ett etiskt dilemma?

Sena aborter – ett etiskt dilemma?

Vården kan ibland rädda extremt för tidigt födda barn, efter 22 veckor. Tidpunkten sammanfaller med den yttersta gränsen för sena aborter. Det har inträffat att ett aborterat foster visat livstecken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan kan uppstå om fostret som visat livstecken också rent av är livsdugligt. Är detta då ett aborterat foster, eller en född individ med mänskliga rättigheter? Statens medicinsk-etiska råd föreslog i sin rapport Livstecken vid sen abort att livsduglighetsbegreppet i abortlagen utreds, liksom möjligheten att använda feticid, en dödlig injektion till fostret, vid sena aborter. Programmet ger olika perspektiv på rapportens förslag via Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt vid Stockholms universitet, Gerald Wallstersson, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi och Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

3 Apr 201919min

Den analytiska intelligensen – fördel och risk med att se mönster i allt

Den analytiska intelligensen – fördel och risk med att se mönster i allt

Människan är expert på att uppfatta mönster och använder sig av det för att skapa förklaringar och modeller. Samtidigt förenklar mönstren verkligheten. Kanske hindrar de oss från verklig förståelse? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder mönster-seendet om vi talar om Artificiell Intelligens? Kommer AI att utveckla en verklighetsuppfattning som är sannare än människans? Eller kommer AI att bli lika fördomsfull som vi? Vetandets värld sänder direkt från Vetenskapsfestivalen i Göteborg, tillsammans med Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet, och Rebecka Jörnsten, professor i biostatistik och tillämpad statistik vid Chalmers och Göteborgs universitet. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Camilla WidebeckCamilla.Widebeck@sverigesradio.se

3 Apr 201919min

Skonsam huggning kan rädda regnskogen

Skonsam huggning kan rädda regnskogen

Regnskogen klarar skonsamt skogsbruk. Det säger svenska forskare som i 30 år studerat skonsamma sätt att bruka regnskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att hugga ned jätteträd i regnskogen kan vara ett bra sätt att rädda den undan skövling, enligt svenska forskare. Människor får inkomster, och svensk forskning att djungeln återhämtar sig efter ett antal år. Vetandets värd har rest till Kamerun i Afrika för att studera uthålligt skogsbruk i praktiken. Vi får höra dr Olle Forshed från WWF och docent Jan Falck från SLU. Dessutom medverkar Belmont Tchoumba och Julia Young från WWF, Kameruns skogsminister Jules Doret Ndongo samt Dindo Daniel och Isobel Etomella från bakabyn Assoumindele. Programledare: Torbjörn Esping Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

1 Apr 201919min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
rss-vetenskapligt-talat
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
dumforklarat
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-personlighetspodden
medicinvetarna
rss-spraket
sexet
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
a-kursen